Vår omvärld Q1 2019: Positiva signaler för jordbruket och oförändrade småhuspriser

Flera positiva signaler för jordbruket

Vårbruket har dragit igång på flera håll i landet och grödorna för de rekordstora höstsådda arealerna har övervintrat bra. Vårbruket kommer därför bli mindre intensivt och den inledande växtodlingssäsongen ser lovande ut. Det är en välkommen förstärkning för många jordbrukare som efter en låg andel höstsådda grödor 2017, och förra sommarens torka, fick en historiskt låg skörd 2018.

Spannmålspriserna i Europa har dock gått ner sedan hösten och är lägre än under motsvarande period ifjol; detta som följd av prognoser om ökad skördeproduktion i framförallt EU, Ryssland och Australien. En oro om försenat vårbruk i delar av USA har dock fått priserna att stiga något under de senaste veckorna.

Priset på oljeväxter ligger också på en något lägre nivå idag än för ett år sedan, främst beroende på handelskonflikten mellan USA och Kina. Lägre priser på spannmål och proteinråvaror har dock inte fått något tydligt genomslag i form av sänkta foderpriser för animalieproducenter.

I Sverige fortsätter mjölkproduktionen att minska samtidigt som mjölkföretagen visar på en ökad investeringsvilja då avräkningspriserna i Sverige och EU varit stabila under årets början. Mjölkmarknaden globalt har ett relativt gynnsamt läge där priserna stigit under de senaste månaderna, även om prisökningen varit svagare i Europa än i övriga världen. Marknaden i EU präglas också av osäkerhet och oro kring Brexit och dess konsekvenser för mjölkmarknaden. På andra sidan jorden har mjölkproduktionen ökat i Nya Zeeland, medan produktionen i Australien och Argentina hämmats av torka.

Investeringsviljan för dikor minskade under 2018 efter att ha ökat kraftigt under fyra år. Detta beror troligen främst på att behovet är mättat. Slaktpriserna för nötkött har också gått ner och stabiliserat sig under det senaste året. Prisnivån är dock fortfarande högre i Sverige än i andra EU-länder, även om trenden att de närmar sig varandra fortsätter. Produktionen i Sverige ökade mer än vad den gjorde i övriga EU under 2018. Med en ökad produktion och förbättrat handelsnetto har andelen svenskt nötkött av konsumtionen ökat till drygt 56 procent år 2018, från att legat på 50 procent som lägst för fem år sedan. Ett ökat fokus på hållbarhet, djurvälfärd och den låga användningen av antibiotika i Sverige är en trolig förklaring till vändningen.

Även för griskött har den svenska produktionen tagit en större marknadsandel av den totala konsumtionen i landet. Stigande priser på slaktgris i EU under de senaste veckorna är en annan positiv trend. Prisuppgången drivs av en stark kinesisk efterfrågan på europeiskt griskött som följd av svinpestutbrott i Kina. Stigande priser i Europa kan också driva upp priserna i Sverige. God efterfrågan har även påverkat priset på smågrisar i Europa och priset påverkas också av att antalet suggor i produktion minskat i Europa. Under 2018 minskade antalet med tre procent i Europa och i Sverige med 6,5 procent. Ökad efterfrågan på slaktsvin och ett minskat utbud av smågrisar talar för ännu högre smågrispriser på sikt.

Höga foderpriser pressar i sin tur marginalerna för fågeluppfödare och äggproducenter. Marknaden för ägg har under årets början varit stabil inom EU, även om priset legat 15-20 procent under motsvarande period föregående år. Priset i Sverige är också stabilt, men ligger på en något högre nivå än ifjol. För fågelkött är marknaden i EU stabil och exporten har utvecklats positivt även om den är av lägre värde än importen. I Sverige har priset för kyckling under första kvartalet legat cirka fem procent över nivån jämfört 2018. En positiv trend är också att andelen svensk matfågel av den totala konsumtionen fortsätter att öka.

Utmaningar för skogsbruket

Exportpriserna för trävaror, massa och papper har varit relativt stabila de senaste månaderna. En avmattning av konjunkturen har skett under de senaste månaderna för skogsindustrin, efter att ha haft en relativt lång period av god konjunktur och stark export som även stimulerats av en låg kronkurs. Brexit och handelskonflikter är bidragande faktorer till konjunkturnedgången.

Förra årets värme och torka, med bland annat ökade angrepp av granbarkborre som följd, har fått stora konsekvenser för skogen. Konsekvenserna är svåra att överblicka och det finns även risk för nya angrepp nu under våren. Skogsstyrelsen menar att detta är det allvarligaste angreppet på tio år i södra Sverige. De ökade avverkningar som följd av granbarkborreangreppen tar upp mycket kapacitet, vilket i sin tur påverkar priserna.

Skog som en långsiktig investering

Skog uppfattas fortfarande som en stabil och långsiktig investering. Prisuppgången har i genomsnitt varit mellan fyra och fem procent i landet under 2018, om än med regionala skillnader. I de norra länen har prisutvecklingen varit negativ och de största prisuppgångarna har skett i Mellansverige. Prisutvecklingen har stimulerats av en gynnsam konjunktur för skogsindustrin under flera år med stora investeringar i landet. Faktorer som relativt låg arbetslöshet och låga räntor har också bidragit positivt till utvecklingen. Priset på åkermark har dock haft en något annorlunda utveckling med svagare, eller rentav negativ, prisförändring i alla regioner utom Norrland. Att priset för den mest bördiga marken sjunker tolkas som att marknaden håller på att stabiliseras.

Global tillväxtoro

Finansmarknaden har under årets första kvartal präglats av en global tillväxtoro. Brexit-förhandlingarna har dragit ut på tiden och Storbritannien har inte lämnat EU enligt den ursprungliga planen, vilket påverkar tillväxtutsikterna i Europa negativt. Framåtblickande indikatorer som företagens exportorderingång och inköpschefsindex, som är bra indikatorer på industrins tillväxtutsikter, har därtill fallit tillbaka. I spåren av de kinesiska myndigheternas kreditåtstramningar och deras handelskonflikt med USA har också Kinas ekonomi tydligt bromsat in, vilket i sin tur har påverkat centralbankerna. En mjukare linje gällande den framtida penningpolitiken från Federal Reserve och ECB har dock, oron till trots, gett stöd till en mestadels positiv börsutveckling.

Tvetydiga signaler i USA

Sett till makrostatistiken från USA är signalerna tvetydiga. Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin överträffade till exempel förväntningarna och indikerar därmed en fortsatt stabil tillväxt. Sysselsättningen i USA under första kvartalet var också den fortsatt stark och lönerna ökar stadigt. Negativa signaler i form av en kärninflation på 2,0 procent i mars jämfört med 2,2 procent i december samt svagare utveckling inom detaljhandeln indikerar däremot en sjunkande privat konsumtion, trots en stark arbetsmarknad.

Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, har ändrat ståndpunkt och signalerar numera att de befinner sig i ett avvaktande läge. Anledningen till deras mjukare penningpolitiska ton är en ökad oro för tillväxten inte bara i USA, utan också i omvärlden, främst Kina och Europa.

Konjunkturavmattning i Europa

Konjunkturavmattningen i Europa blir allt tydligare. Europeiska inköpschefsindex för tillverkningsindustrin fortsätter att vara svag, men det finns positiva signaler i form av att tjänstesektorn visar på tillväxt. Industriorderingången i Tyskland visar på låga -8,4 procent i årstakt i februari, vilket är det lägsta sedan krisåren 2008-2009. Den tyska 10-årsräntan har också den sjunkit till den lägsta sedan 2016. Brexit-processen, som har blivit extremt utdragen, har inte heller den nått någon slutgiltig lösning. På mötet i mars överraskade ECB finansmarknaden med mycket mjukare tongångar än förväntat; den första räntehöjningen skjuts fram och räntorna ska lämnas oförändrade åtminstone året ut. ECB kommer också att erbjuda en serie med riktade 2-åriga lån till europeiska banker med anledning av att ECB sänkte tillväxtprognoserna för euroområdet för 2019 från 1,7 procent till 1,1 procent.

Positiv utveckling i Sverige

Sverige har utvecklats klart starkare än övriga Europa. Inköpschefsindex har fortsatt visa på tillväxt och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar på stark framtidstro inom näringslivet. Högtrycket på arbetsmarknaden har fortsatt, med överraskande snabb sysselsättningstillväxt, och detaljhandeln har utvecklats relativt väl trots fortsatt sjunkande kredittillväxt. Konjunkturinstitutets totalbarometer visar även den på en fortsatt tillväxt i linje med långsiktig trend, och Stibor har gått långsamt uppåt och är nu positiv för första gången sedan 2015.

Riksbanken indikerade vid sitt penningpolitiska möte i februari att räntan höjs igen under andra halvåret 2019, under förutsättning att konjunktur- och inflationsutsikterna står sig. Inflationen för mars 2019 landade på 1,8 procent, vilket var under Riksbankens prognos. Vägledande för Riksbanken framöver blir utvecklingen av framförallt arbetsmarknaden och inflationen.

Oförändrade småhuspriser i Sverige

Statistiska Centralbyrån rapporterar att småhuspriserna sjönk med 1 procent under det första kvartalet 2019, jämfört med det fjärde kvartalet 2018. Jämfört med motsvarande period föregående år var priserna dock oförändrade. Det genomsnittliga priset för ett småhus för permanent boende i landet var drygt 3,1 miljoner kronor.

Slutligen så har regeringen aviserat en stor skattereform som bland annat inkluderar att avskaffa uppskovsräntan på vinster vid bostadsförsäljningar. Besked saknas dock om när reformen kommer att genomföras och detta synes påverka en mer avvaktande marknad.