Vår omvärld Q1 2020: Samhällsviktig verksamhet med stark uthållighet, men även logistikproblem och volatilitet

Kvartalet har liksom för övriga delar av samhället präglats av covid-19 med dess följder för efterfrågan, produktionen och logistikflöden. För jord- och skogsbruket har påverkan dock hittills varit mer begränsad jämfört med andra branscher. Efterfrågan för skogens produkter har påverkats, men för jordbruket har det snarast kommit upp ett positivt samtal om svensk självförsörjning. I mars klassade regeringen också livsmedelsproduktionen inklusive primärproduktionen som samhällsviktig verksamhet.

Logistikproblem och volatilitet

Under 2019 mattades konjunkturen för skogsråvara av, vilket bland annat innebar en svagare export. Avmattningen skedde efter en längre period av stark konjunktur. Efter utbrottet av covid-19 och dess spridning mellan kontinenter har logistikproblem med brist på transportcontainrar, begränsningar i sjötransporter och hamnar medfört ökade transportkostnader och försämrad avsättning för skogsråvara. 

Logistikproblem har även varit tydligt för flera jordbruksprodukter.
Det har bland annat bidragit till volatila priser för spannmål och oljeväxter. I flera länder har det också skett en hamstring med ökad efterfrågan på mjöl, pasta och andra lagringsbara livsmedel som har gett stigande priser. Exportrestriktioner i bland annat Ryssland förstärkte trenden. Fallande råoljepriser, samt en svagare euro gentemot den amerikanska dollarna har samtidigt bidragit till en prisvolatilitet med lägre priser för majs och oljeväxter. De senaste marknadsrapporterna visar samtidigt att den reella situationen ser relativt stabil ut med små förändringar av produktion, konsumtion och lager av spannmål och oljeväxter.

Stabila priser för animalier

Både i EU och i Sverige har avräkningspriset för mjölk varit förhållandevis stabilt under inledningen av året. Priset har legat över motsvarande period 2019. Sedan i mitten av februari har priserna på mjölkpulver, smör, ost och vassle dock gått ner något på grund av nuvarande samhällsoron. Prisnedgången har skett trots en relativt gynnsam marknadssituation. Produktionsökningen i de större exportländerna har varit svag. Fallande priser på råolja har bidragit till prisutvecklingen, då det påverkar importen i oljeproducerande länder i framförallt Mellanöstern. Ökad efterfrågan på inhemska mejeriprodukter noteras i flera länder i samband med den ökade spridningen av covid-19.

Priset på nötkött i världen har haft en positiv trend för alla kategorier under inledningen av året, även om nivån fluktuerat något. Priset var i mitten av mars tio procent högre än motsvarande period ifjol. I EU syns inte samma trend, där genomsnittspriset i mitten av mars var fyra procent lägre jämfört med motsvarande period 2019. Producentpriserna på nötkött i Sverige ligger fortfarande bland de högsta i EU.

Marknaden för griskött påverkas både av följderna efter covid-19 samt utbrottet av afrikansk svinpest i framförallt Kina, vilket under 2019 ökade exportvärdet från EU med 40 procent. Under de senaste veckorna har priset varit relativt stabilt i EU och i Sverige. Prisnivån ligger 11 respektive 32 procent högre än motsvarande period 2019. Konsumtionen av både nöt- och griskött i Sverige per capita minskade under 2019. Samtidigt finns en fortsatt stark trend att andelen kött med svenskt ursprung ökar.

Konsumtionen av kyckling per capita ökade något under 2019 och även där finns en tydlig trend där konsumenter i landet efterfrågar svensk kyckling i större utsträckning. Under inledningen av året har det genomsnittliga partipriset på kyckling och ägg i EU haft en positiv trend. Liknande utveckling har skett i Sverige även om priset fluktuerat i något större utsträckning. I februari var prisnivån i EU och Sverige omkring fem procent högre jämfört med motsvarande period för ett år sedan.

Samhällsviktig verksamhet med stark uthållighet

Att priserna har varit volatila under kvartalet speglar den osäkerhet som finns kring utvecklingen av samhällsekonomin som följd av pandemin och åtgärderna för att bromsa dess spridning. Jämfört med många andra  sektorer bedöms jordbrukets påverkan vara måttlig. Efterfrågan på livsmedel väntas vara relativt stabil även om viss prispress kan ske på grund av ändrade konsumtionsmönster och handelsströmmar. I mars fattade regeringen beslut om att livsmedel inklusive primärproduktionen är en samhällsviktig verksamhet. Flera funktioner som är centrala för jordbruket – som till exempel djurhälsovård, transporter, handel och industri som försörjer livsmedelskedjan med förnödenheter – har också klassats som samhällsviktiga. 

För skogsbruket är osäkerheten något större, då branschen är starkt exportberoende. Skogen är dock möjlig att lagra på rot vilket ger möjligheter att föra volymer in i en bättre marknad. Dock kan granbarkborreangrepp komma att tvinga många skogsägare till avverkning trots lägre virkespriser.

Långsiktigheten och uthålligheten som finns inom jord- och skogsbruket speglas även i siffror från Tillväxtanalys som presenterades under kvartalet. Studien visade att överlevnadsgraden 2017 bland nystartade företag nom jordbruk, skogsbruk och fiske 2014 var 88 procent. Det gjorde sektorn till den näst bästa bland alla branscher och kan jämföras med genomsnittet som var 76 procent.

Källa: Agneta Hjellström, Kreditriskcontroller på Landshypotek Bank. Omvärldsanalysen finns även presenterad i bankens delårsrapport för kvartal 1 2020.