Vår omvärld Q4 2019: Rekordskördar, granbarkborreangrepp och låga räntor

Utvecklingen för jord- och skogsbruket 2019

Inom jordbruket har året präglats av återhämtning efter torkan 2018 med betydligt större skördar. Globalt har utbrottet av afrikansk svinpest haft stor inverkan på marknaden för flera jordbruksprodukter. För skogsbrukarna märks en något svagare konjunktur där angreppen av granbarkborre i framförallt Centraleuropa haft en betydande påverkan. Inom branschen i Sverige sker ökad samverkan för att minimera skadorna.

Skördeläget: Den totala spannmålsskörden i Sverige uppskattas till 6,1 miljoner ton för 2019, vilket är en ökning med knappt 90 procent jämfört med ifjol. Skörden av oljeväxter uppskattas öka med 74 procent. Årets totala skörd i Sverige är en av de största under de senaste decennierna. Stor volym i Sverige i kombination med ökad konkurrens från andra länder har pressat spannmålspriserna. Prisnivån för årets skörd är 20–40 procent lägre än 2018. Prisnedgången är störst för foderspannmål respektive ekologisk spannmål. Jämfört med genomsnittet för den tidigare femårsperioden är nivån ändå högre 2019 för konventionell spannmål. För ekologisk spannmål ligger prisnivån under genomsnittet för föregående femårsperiod. Priserna på oljeväxter har haft en mer stabil utveckling.

Nöt: Året inleddes med höga foderpriser, som en följd av torkan 2018. Efter årets skörd har foderpriserna fallit. Grovfoderskörden 2019 har överlag inneburit större volymer och normala kvaliteter. Bristen på grovfoder efter torkan medförde att slakten av nötkött ökade under 2019. Avräkningspriserna för nötkött har under året varit något lägre, men ligger fortsatt över genomsnittet för EU. Inom EU har trenden för nötköttsmarknaden varit liknande, med fallande konsumtion per capita och lägre priser. Marknaden har också påverkats av osäkerheten kring Brexit. Storbritannien har bland annat en omfattande handel med nötkött och levande djur med Irland. De utdragna Brexit-förhandlingarna försenade också processen kring EU:s långtidsbudget och således utformningen av EU:s gemensamma jordbrukspolitik för kommande period. Osäkerheten försvårar företagens möjligheter att planera sin verksamhet. 

Mejeri: Brexit har även lett till viss osäkerhet för mejerimarknaden, vilket bidragit till en återhållen produktion inom EU. Den globala mejerimarknaden har annars påverkats av torka i Australien och miljörestriktioner i flera länder som medfört en dämpad produktion. Sammantaget har det inneburit stabilt utbud från de stora exportländerna. Samtidigt har marknaden påverkats av utbrottet av afrikansk  svinpest, med minskad efterfrågan på biprodukter till foder. Detta har resulterat i ovanligt stabila avräkningspriser för mjölkföretag både inom EU och i Sverige.

Gris: Marknaden för griskött påverkas i stor utsträckning av utbrottet av afrikansk svinpest. Kina och andra delar av Sydostasien har haft allvarliga utbrott. Länderna är också områden med relativt stor konsumtion av svinkött. Det har bland annat inneburit ökad export av griskött från EU, med kraftigt stigande slaktpriser i exporterande EU-länder. Det har även lett till stigande priser på smågrisar. I Sverige har prisuppgången skett senare och varit svagare för både slaktsvin och smågrisar. Den fördröjda prisuppgången i Sverige har inneburit att det genomsnittliga priset på slaktsvin inom EU varit högre än i Sverige under större delen av 2019.

Fågel: Efterfrågan på fågelkött har fortsatt stiga både inom EU och i Sverige. Det finns fortsatt en trend där svenska konsumenter väljer svenskt ursprung i större utsträckning. Den goda efterfrågan har stimulerat till en ökad produktion. Prisnivån i Sverige har legat något över fjolåret, med något fallande trend under slutet av året. Liknande prisutveckling har skett för ägg. 

Skog: Förväntningar om en svagare konjunktur har påverkat efterfrågan på skogsråvara. Samtidigt finns en stor tillgång , framförallt på granvirke efter omfattande angrepp av granbarkborre i Centraleuropa, vilket försämrat marknadsbalansen. I Sverige har angreppen av granbarkborre också varit relativt stora under 2019. Skogsstyrelsen uppskattar att angreppen uppgår till cirka 7 miljoner kubikmeter i södra och mellersta delarna av landet. Angreppen var färre i Norrland, men mer omfattande i Götaland och Svealand. Det har bidragit till relativt stora avverkningar och större lagervolymer. Ökat utbud och svagare efterfrågan har skärpt konkurrensen och medfört fallande priser på skogsråvara under andra halvåret i Sverige. Det är troligt att angreppen kan bli omfattande även under 2020.

Jord- och skogsfastigheter: Intresset för att köpa jord- och skogsfastigheter är fortsatt stort och stabilt. Priserna på skogsfastigheter har fortsatt stigit i södra Sverige under 2019. I delar av norra och mellersta delarna av landet noteras en viss avmattning och delvis sjunkande priser på skogsfastigheter. Statistik från Jordbruksverket visar på stigande priser på åkermark. Jämfört med föregående år steg priset med åtta procent för landet som helhet. Variationerna är dock stora.

Utvecklingen på finansmarknaderna 2019

Finansmarknaden 2019 kan summeras med rekordlåga långa räntor, trots Riksbankens räntehöjning, och starka börser, trots global tillväxtoro. Den amerikanska och de europeiska centralbankerna har under året sänkt sina styrräntor i syfte att möta en förväntad dämpning av tillväxten.

Sverige: I Sverige började året bra med en stabil hög tillväxt under första kvartalet på 2,1 procent. Men som helhet har tillväxten och BNP under 2019 varit svag. BNP-tillväxten minskade för tredje kvartalet till 1,6 procent i årstakt. Under året har inflationsförväntningarna sjunkit. KPIF har fallit från 2,2 procent i årstakt till 1,7 procent (nov). Priset på bostäder har däremot stigit de senaste tolv månaderna. Bostadsrättspriser med 4,2 procent och villapriser med 4,7 procent. Stockholmsbörsen började 2019 med en stigande trend och sedan följde stora rörelser både uppåt och nedåt under det andra och tredje kvartalet. OMXS30 stängde för 2019 28 procent högre än december 2018. Riksbanken skapade under 2019 stora marknadsrörelser i samband med sina räntebeslut. Året avslutades med en höjning av reporäntan på 25 punkter, vilket gör att Sverige förefaller ha lämnat den negativa räntemiljön bakom sig. Riksbanken valde att höja trots fallande inflationsutveckling och signaler om en svagare makrobild. Prognosen för reporäntan är oförändrad och räntan väntas ligga kvar runt noll de närmaste åren. Förutom reporäntehöjningen har också nya regelverk
på likviditetsriskområdet höjt interbankräntorna och därmed bankers finansieringskostnad. En kostnadsökning som inte har tagits ut mot kund. 
För lånekunderna har räntorna, ur ett historiskt perspektiv, varit låg. Under hösten kunde kunder på bankmarknaden binda räntor på längre bindningstider på lägre nivå än för de korta bindningstiderna.

Europa: Tillväxten i Europa har successivt mattats av under året,  inköpschefsindexen låg kvar på låga 50 under året. Tysklands inköpschefsindex har varit svagare än snittet för Europa. För den tyska industrin sjönk indexet till 41,7 i september, vilket är den lägsta siffran på över 10 år. Efter nyvalet i Storbritannien i december är det Tories som har majoritet i det brittiska parlamentet. Landet lämnar EU den 31 januari 2020. Planen är att förhandla ett nytt handelsavtal som ska vara på plats redan vid slutet av 2020. Konjunkturavmattningen i Europa bidrog till att Europeiska centralbanken överraskade marknaden med ett mjukare budskap redan i början av året. Senare under året sänkte ECB räntan med 10 punkter och utökade sina kreditfaciliteter. ECB har påpekat ett antal gånger att finanspolitiken måste ta mer ansvar och agera snarast.

USA: Signalerna om en avmattning i amerikansk ekonomi har märkts genom oväntat stora fall i inköpschefsindex för framför allt tillverkningsindustrin, men mot slutet av året också för tjänstesektorn. Trots det har den amerikanska arbetsmarknaden fortsatt att stärkas, arbetslösheten minskade till 3,5 procent. Oro för konjunkturavmattningen gjorde att den amerikanska centralbanken valde att stimulera ekonomin via räntesänkningar. Räntan sänktes med 25 punkter vid tre tillfällen under året. I slutet av året skingrades delvis två av årets orosmoln, handelskonflikten mellan USA och Kina samt Brexit-utträdet. Det resulterade i fallande långa räntor, som därmed stängde på lägre nivåer än vid ingången av 2019. Dow Jones-index noterade en uppgång med nästan 23 procent för 2019.