För mjölkbonden Tomas är glädje en viktig drivkraft

På Axhults gård utanför Kisa bor och driver paret Engdahl mjölkproduktion. Tomas är uppvuxen här och har hjälpt till mycket på gården genom åren. Sedan han och hustrun Fanny tog över verksamheten i januari 2020 har flera investeringar gjorts för att utveckla produktionen.   

Från början bestod fastigheten av två närliggande mjölkgårdar, Axhult och Gräverum. Gårdarna har funnits i Tomas släkt i fem generationer efter att kärleken blomstrat över markgränserna i början av 1900-talet. Efter ett arvskifte förfogar nu Tomas över större delen av fastigheterna.

På några år har det hänt mycket på gården

Ett nytt boningshus, som är anpassat för familjelivet med två små barn, stod på plats 2020. Sedan tog renovering av ungdjursstall och bygget av en ny robotladugård fart. Antalet djur har också näst intill tredubblats, liksom arealen. I siffror innebär det att det nu finns cirka 140 kor och runt 160 rekryteringsdjur här av rasen Svensk Holstein och Svensk rödbrokig boskap. Efter att möjligheten öppnades upp att utöka markerna genom nya arrenden under 2023 brukar de näst intill 300 hektar åkermark och drygt 100 hektar betesmark. Sedan tidigare hör också 300 hektar skog till fastigheten.

Det är en imponerande och snabb framfart och Tomas håller med om att det har varit en hel del beslut att fundera över, räkna på och handgripligen genomföra.

  – Vår ambition var att utveckla gården med fler djur och efter att vi fick investeringsstödet för den nya ladugården beviljat vågade vi satsa. Vi lyckades upphandla mycket av bygget innan priserna började stiga. Tajmingen var rätt i tid, men något dyrare än vi tänkt oss blev det ändå på slutet. En förutsättning för fler djur är också tillgången till eget foder och beten. Tillfället att arrendera mer mark kom upp. Vi bestämde oss för att göra det, trots att det krävdes mycket jobb. Samtidigt var det också en viktig aspekt för att besättningen skulle kunna växa.

Tomas medger att uppstartsåren såklart har varit kämpiga, men också roliga och väldigt stimulerande.   

  – Det är viktigt att ha drömmar och modet att realisera dem, men för mig är den största drivkraften att känna glädje i det jag gör. Lantbruket tar det mesta av vår tid, men så länge jag får hålla på med det jag älskar är de utmaningar och problem man möter på vägen lättare att hantera.

Stora väderväxlingar, stigande kostnader och en vikande ekomarknad är också något de behöver ha med i beräkningen.      

  – Jag tror att vår förmåga att analysera möjligheterna från olika håll och kanter, och kalkylera på rimligheten i dem, är vår styrka. De ökande kostnaderna för de insatsvaror som behöver köpas in för driften och det kapital vi lånat upp märks såklart.  Men vi försöker laga efter läge, berättar Tomas.

Här på östsidan av landet har det också varit problem med sommartorka sedan 2018 och grovfoderbristen har hängt i.

  – Grunden för en bra mjölkproduktion är vallen och vi vill ge våra djur det bästa möjliga fodret. Med allt torrare väder är det en utmaning att få de frön vi sår att växa till sig bra inför skörden och en väl utvecklad växtföljd, vilket fört tankarna till investeringar i bevattning. Målet är att bli helt självförsörjande på vall, spannmål och proteingrödor för att sänka behovet av inköpta fodermedel. Svårare är det att odla till exempel majs som kräver mycket höga gödselgivor och besprutningsmedel.

Åkermarkerna de odlar har till stor del varit ekologiska i näst intill 20 år och önskan finns även från bygden omkring att marken ska fortsätta brukas ekologiskt även efter att Engdahls tagit över. För att lyckas inom ekoproduktionen krävs ett stort fokus på växtföljden och gödselstrategier. På marknaden finns idag en uppsjö av ekologiska gödselpreparat, men viktigast är den på gården producerade stallgödseln.

Den ekologiska trenden har vänt nedåt

Sedan 2021 är ekotrenden på nedåtgående, trots att prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella livsmedel har minskat. Kraftigt ökade matpriser och konsumenternas tunnare plånböcker har spätt på den. Flera lantbrukare väljer därför att ställa om till konventionell produktion – vilket går stick i stäv mot den svenska livsmedelsstrategin där 30 procent av landets jordbruksmark ska vara ekologisk 2030.

Vad det gäller att hålla fast vid den ekologiska inriktningen på Axhult är Tomas kluven.

  – Vi är gärna kvar som eko, men under senaste åren har marknaden backat. I slutänden är det konsumenten som styr vad vi bönder producerar och vilka metoder vi använder. Just nu tror vi ändå att den ekonomiska skillnaden inte skulle vara så stor för oss på totalen, men priset vi får för mjölken är såklart jätteviktigt. Under början av 2022 var mjölkpriset historiskt högt, sedan gick det ner kraftigt för att under hösten öka igen, och då något mer för eko. Det tyder på att marknaden har börjat hittat en ny balans, om än på en lägre nivå.

Planer skjuts framåt

Ett kargare omvärldsläge har också gjort att vissa tänkta investeringar har fått skjutas på framtiden.

  – Vi hade bland annat planer på att bygga ett kalvstall och foderlager intill nya ladugården. Det får vänta tills vidare. I stället nyttjas de gamla stallarna ett tag till. Vi lägger nu mer tid till att strukturera arbetet, färdigställa mindre byggnationer och räkna på kommande projekt och förändringar.

Liksom för många andra gårdar görs, utöver traditionella investeringar inom lantbruket, även satsningar inom energiområdet.

  – Energifrågan är intressant och något vi på sikt vill satsa på. Vi blickar bland annat på solceller och biogas för att producera den el vi förbrukar och att förädla stallgödseln.

Trots att vissa saker som Tomas och Fanny tänkt göra härnäst får vänta ett tag är han nöjd.

  – Vi är glada att så långt ha rott allt i land och vågade satsa. Jag känner en stor tillfredsställelse när det går bra. Efter färdigställandet av stallarna och de nya arrendena har vi en fin bas att bygga vidare på.