Medlemsporträttet: Med fötterna på jorden och korna på lyxhotell

Vad ska man tänka på när man moderniserar en mjölkgård? Går det att expandera utan att få växtvärk? Hur hittar man rätt balans? Niclas och Lena Stang på Södra Kärr i Dalsland har svaren. För 15 år sedan tog de över efter Niclas föräldrar. Nu rullar livet på med tre barn och ett mjölkrobotsystem.

Med 280 mjölkkor är Niclas och Lena Stang på Södra Kärr Dalboslättens större mjölkproducenter. Gården ligger strax söder om Mellerud. Till den hör också 250 hektar växtodling. Värdefull mark som gör Niclas och Lena mer eller mindre självförsörjande vad det gäller grovfoder och spannmål.

Niclas och Lenas har sin främsta inkomstkälla i sin mjölkproduktion, men de tjänar även pengar på försäljning av kor och tjurar. De stora utgifterna är inköp av kraft- och proteinfoder och löner till medarbetarna. Sedan några år har de tre heltidsanställda, en medarbetare på 70 procent och några avbytare som hoppar in när det behövs.

– Vi fokuserar på utgifterna, mjölkpriset kan vi inte styra över, säger Niclas Stang.

Mjölkgården Stora Kärr

Siktet inställt på modernisering

Södra Kärr har funnits i Niclas släkt länge. Hans morfar köpte gården redan på 1940-talet. När Niclas och Lena för snart 15 år sedan tog över den var de i tjugoårsåldern. Livet på gården har sedan dess tagit med dem på en händelserik resa. Paret hade redan från början siktet inställt på att modernisera gården. De ville skapa förutsättningar för en högre mjölkproduktion.

Först förnyade de den befintliga ladugården genom att bygga plansilo och förbättra utfodringen. De investerade i ny odlingsmark som ligger alldeles intill gården. Och för tre år sedan byggde de en ny ladugård – ett kostall med mjölkrobotsystem.

Planer på ett nytt boningshus

Parallellt med allt arbete har Niclas och Lena också fått tre barn. Två flickor som idag är sju och tolv år, och en pojke som fyllt tio. Nästa år planerar familjen att bygga ett nytt boningshus. 

 – Nu när djuren fått det så bra i nya ladugården, ska vi också få det lite bättre, säger Lena Stang.

Kor

Vad ska man tänka på om man vill expandera sitt lantbruk?

– När du expanderar en verksamhet med djur behöver du göra det i lagom takt. Dels för att hinna med och rekrytera djur, dels för att ha koll på företagandet. Expansionen kan föra dig i nya riktningar. Du kan plötsligt bli mer chef än lantbrukare, säger Niclas Stang.

Är det svårt att få rätt balans i verksamheten?

– Det beror nog på hur man är som företagare. Vi är kanske lite fega jämfört med många andra. Vi vill ha en trygg tillvaro. Om ens huvudsakliga mål är att expandera, då kan man dra det mycket längre än vad vi har gjort. Allt är inte kronor och ören. För oss räcker det med att vi mår bra, säger Niclas och Lena.

Vad har varit roligast med utvecklingsarbetet?

– Att se att djuren mår bra och att produktionen fungerar. Även om vi fortfarande har mycket ansvar så känner vi att i har fått ett drägligare liv, säger Lena.

Utvecklingen har inneburit flera stora investeringar. Vilken roll har banken spelat i projekten?

– Banken har en jätteviktig roll och stöttat med lån från det att vi tog över gården. De har även stöttat när vi köpt in fastigheter och gjorde större investeringar, som till exempel plansilon. Mycket är långsiktigt och det är svårt att ta ut nödvändigt kapital ur driften. Mindre belopp klarar du, men när det gäller miljonbelopp är banken viktig. Och du behöver en bank som förstår och är insatt i lantbruk, säger Niclas.

Följde du dina föräldrars val av bank?

– Nej. Vi ville göra en nystart, så vi bytte bank när vi tog över. Det var ett lyft. Även den lokala banken som mina föräldrar anlitade förstod lantbruk, men Landshypotek är ju verksamma i hela landet. De har ett vidare perspektiv och kan jämföra med mjölkproducenter i andra delar av Sverige.

Har ni räknat på hur investeringarna påverkat era resultat?

– Plansilon är intjänad nu. Ett stall är det ju längre avskrivning på. Men vi tycker att varje investering har varit lönsam redan från start, även om den påverkar på ett annat sätt rent likviditetsmässigt, säger Niclas.

Ni har en besättning kor på naturbruksgymnasiet Nuntorp som nyligen startats om i ny regi, hur kommer det sig?

– Vi tror att det behövs ett naturbruksgymnasium på nära håll. Redan innan skolan drog igång på nytt märkte vi att det började bli ont om arbetskraft i bygden, säger Lena Stang. 

– Lantbruket kräver idag en annan kompetens än tidigare. Det är mer specialiserat med mer teknik. Ett sådant mjölkrobotsystem som vi har kräver mer kompetenta djurskötare, säger Niclas.

Utvecklingen går mot allt större mjölkgårdar. Som ny aktör är det kostsamt att ge sig in i. Hur ser framtiden ut för unga aspirerande mjölkproducenter?

– Där har branschen en utmaning. För att få till en förändring krävs nog både statlig lånegaranti och ett nytänkande hos bankerna. Mjölkproduktion är en ganska säker investering, även för banken som tar risken, säger Niclas och Lena.

Gamla mjölkkannor

 

Relaterade artiklar

Läs mer

Juristens råd till dig som bedriver verksamhet på lantbruksfastighet

Läs mer
Läs mer Flygfoto över gård omgiven av klargröna åkrar

Att tänka på innan fastighetsköpet

Läs mer
Läs mer

Skogsägaren med respekt för naturen

Läs mer