Medlemsporträttet: Möt äggproducenten som arbetar utifrån kretsloppstanken

Det är i slutet av mars på Stjernsunds gård i östra Närke. Kalvningssäsongen är precis över och medarbetarna på gården skiftar fokus. Nu kan man lägga mer energi på verksamhetens huvudgrenar: äggproduktion och spannmålsodling. Lantbruket som Mikael Gilbertsson driver tillsammans med sina söner Billy och Christoffer är fördelat över fyra gårdar. Stjernsunds gård är navet. Här finns värphönsstallar med plats för 132 000 hönor. Lite drygt sex mil bort på Mörby gård har Mikael och sönerna nyligen byggt ett
nytt hönsstall med 36 000 Krav-godkända värpplatser.

Totalt omfattar Mikael och sönernas företag mer än 1 200 hektar åkermark och nästan 200 hektar naturbetesmark, som korna håller efter. Deras verksamhet präglas av en tydlig kretsloppstanke. Merparten av det odlade spannmålen blir till hönsfoder. Överskottet säljs vidare. All gödsel från hönsen används på åkrarna.

Självförsörjning ger fördelar i tuffa tider

Att vara självförsörjande ger fördelar i tuffa tider. Jämfört med många andra har Mikael Gilbertsson inte drabbats så hårt av de senaste årens prisökning på foder. Han är i stort sett självförsörjande på gödsel. Och all fosfor och kalium som behövs för verksamheten kommer från hans egna djur.

  – Jag är lyckligt lottad som inte är så beroende av omvärlden. Jag köper in en del kväve men annars klarar jag mig bra, säger Mikael.

Idag är ungefär en tredjedel av spannmålsodlingen i Mikaels företag kravgodkänd. Sedan några år tillbaka är hans odlingsfilosofi inspirerad av så kallad generativ odling. Efter att ha utbildat sig på kontinenten och experimenterat hemma på Stjernsund har Mikael nu börjat hitta lösningar som han tycker ger bra resultat
i jorden och grödorna. Man förfinar hönsens foder för att få en bättre gödsel. Med en ökad spridning av kväve på åkern ökar jordens förmåga att binda kol. Målet är att skapa en högre mullhalt i jorden.

  – Den generativa filosofin spelar även in i vår konventionella odling. Vi lär oss saker som hjälper oss att ta fram friskare grödor. Och så slipper vi använda de tunga kemikalierna.

Allting började med ett telefonsamtal

Att han skulle bli storbonde var inget Mikael såg framför sig när han som 24-åring första gången arrenderade odlingsmark. Lika lite hade han siktet inställd på att bli äggproducent. Genom hela sitt arbetsliv har Mikael låtit lusten styra och försökt ta vara på möjligheter som uppenbarat sig på vägen. Relationen med Stjernsunds gård började tidigt 1990-tal. Mikael odlade då lin och oljeväxter på gårdens marker. En måndag hörde gårdens arrendator av sig och berättade att Stjernsund skulle säljas. Var Mikael intresserad av att köpa? Affären behövde gå i lås senast på fredag.

Visst var han intresserad. Bara en detalj återstod att lösa, hur skulle finansieringen gå till? Det var många utgifter som väntade: kontantinsats, utsäde och gödning. Mikael lyfte luren och ringde till Landshypotek. Mot förmodan sa de ”köp!”. Backningen från banken gjorde affären möjlig och Mikael var plötsligt ägare av 280
hektar odlingsmark.

Kom i gång när äggnäringen ställde om

Mikael omvandlade tidigt en del av gårdens skogsmark till betesmark och byggde upp en besättning med dikor. Runt millennieskiftet började han fundera på ytterligare sätt att utveckla sin verksamhet. Vad skulle kunna ge mer gödsel, bära anställda medarbetare jämnt över året och öka gårdens omsättning?
Det här var en tid då äggnäringen befann sig i omställning, från burhållna till frigående höns. Samtidigt fanns en stor efterfrågan av ägg på livsmedelsmarknaden. Mikael startade med 14 500 värphöns. Äggproduktionen har sedan växt i omgångar.

Ungefär samtidigt köpte han Hammars gård på exekutiv auktion. Här kunde han stycka av marken och sälja tomter. Intäkterna har Mikael återinvesterat i verksamheten. För tio år sedan köpte han Bro gård, som hans föräldrar drivit fram tills att Mikaels pappa blev sjuk. Och några år senare förvärvade Mikael Mörby gård.

Hur ser du på den fortsatta driften av verksamheten?

  – Att mina söner nu kommit in som ägare känns väldigt roligt. Det viktigaste är att vi verkar i samklang med naturen. Just nu minskar vi vår ekologiska odling för att få mer konventionell spannmål. I slutänden är det konsumenten som bestämmer om vi odlar Krav-märkt eller använder konventionella metoder.

Var kommer din passion för kretsloppstanken ifrån?

  – Det är svårt att svara på. Jag brukar tänka på Magnus Uggla, när han sjunger om farsan som ligger under eken. Jag har lärt mig saker av mina föräldrar, tankar och idéer som jag i min tur hoppas kunna föra vidare till mina barn. Och så är jag förstås intresserad av jordbruk och roas av att försöka förverkliga idéer.

 

Medlemsporträttet är ett återkommande inslag i tidningen Medlemsaktuellt. Reportaget om Mikael Gilbertssons och de båda sönernas verksamhet, där Stjernsunds gård är navet, är från majnumret 2023 (pdf). Vill du dela med dig av berättelsen om din gård och ditt företagande i kommande nummer? Skriv några rader i ett mejl till kommunikation@landshypotek.se så kanske det är dig vi kan läsa om och inspireras av framöver.