Ordförande Per-Olof Hilmér om 2022
Det går inte att komma ifrån att det senaste året sammanfattningsvis kan beskrivas som utmanade, där kriget i Ukraina har överskuggat det mesta och spädde på pandemins upparbetade påverkan på den globala ekonomin. Efter hand har effekterna blivit alltmer påtagliga för såväl hushållen som oss gröna företagare. Samtidigt finns mycket positivt som balanserar upp den andra vågskålen. Landshypotek står stabilt även i turbulenta tider och gjorde ett historiskt bra resultat. Det finns ett stort engagemang i föreningen för att förvalta det förtroende vi har som medlemmarnas representanter. Många lantbrukare har fått bra betalt för det som producerats och vi har kunnat mötas igen. Sammantaget gör det att jag kliver in i 2023 med tillförsikt, även om det kan vara lite guppigt längs vägen.
Rent finansiellt kan vi blicka tillbaka på en fin tillväxtresa och ett framgångsrikt år för den bank vi medlemmar
tillsammans äger, faktiskt det främsta någonsin. Landshypotek har stärkt positionen som den ledande
banken för jord- och skogsägare, fortsatt att attrahera villaägare och välkomnat många nya sparkunder genom ökad synlighet och konkurrenskraftiga villkor på en stundtals orolig och oförutsägbar marknad. Den totala lånevolymen passerade under hösten 100 miljarder kronor. Tillväxten för helåret var hela 12 procent.
I föreningsstyrelsen följer vi utvecklingen inom Landshypotek noga och genom att verksamheten alltid utgår
från långsiktighet och ansvar kan vi, trots fortsatt oro för världsläget och att vi är på väg in i lågkonjunktur,
sitta hyfsat lugna i båten. Jag måste säga att jag tycker att bankens ledning och medarbetare har hanterat
osäkerheten på ett utmärkt sätt och varit både lyhörda och flexibla. Landshypotek står på en stabil grund,
kreditstocken är under kontroll, riskbedömningen är god och de kundansvariga känner sina kunder väl och
är väl insatta i olika produktionsgrenars utmaningar och möjligheter. Men det gäller att fortsätta vara på tå, se till att vara tillgängliga, lösningsorienterade och snabbt kunna tolka och anpassa sig till rådande läge. Det gäller även för oss i föreningen.
När får medlemmarna ta del av resultatet?
Under 2021 bidrog medlemmarna till Landshypoteks så viktiga egna kapital med 126 miljoner kronor genom sina insatser. Under 2022 ökade medlemsinsatserna med ytterligare 40,5 miljoner kronor netto. Att insättningarna minskade är inte så konstigt. Det är ett långsiktigt riskkapital och flera behöver just nu hålla hårdare i plånböckerna och vara likvida. Fantastiskt är att det totala insatskapitalet nu uppgår till cirka 2 miljarder. Genom ägarnas tillskott har vi kapital för att bedriva vår verksamhet, men ägarnas fortsatta tillskott är också viktigt för att stärka oss för framtiden och för nästa generation jord- och skogsbrukare som en dag ska ta över efter oss.
Utdelningsfrågan har varit viktig för föreningens kapital- och ägarutskott att fördjupa oss i. De yttre ramarna sätts av de antagna policys som styr vinstdelningsfrågan. En annan utgångspunkt som utskottet har är att de som är villiga att investera nödvändigt riskvilligt kapital också ska kunna förvänta sig en god ersättning för det. Och vi är glada att åter igen kunna ge en god utdelning. Utifrån det goda rörelseresultatet på 548 miljoner kronor föreslår styrelsen en utdelning på 180 miljoner kronor, motsvarande 9 procent i avkastning på insatskapitalet, vilket slutligen beslutas om på föreningsstämman 20 april. Utdelningen planeras att betalas ut under våren.
Hur har föreningen utvecklats och vad har ni särskilt arbetat med under året?
Vi har satsat mycket på en tätare dialog och erfarenhetsutbyte med och mellan de förtroendevalda. Några
byts ut varje år. Nya krafter tillkommer med varierande bakgrunder. Vi har bland annat hållit utbildning för de nya ledamöter som har anslutit de senaste två åren där vi har gått igenom hur en bank drivs, tittat på nyckeltalen och strategiplanen framåt. För att kunna vara både lyhörda, väl insatta och framsynta ägare och ambassadörer för Landshypotek behövs adekvata diskussioner om såväl mål som inriktning. Viktigt är också att ha en god förståelse för hur Landshypotek fungerar och vad medlemskapet och den kooperativa ägarformen de facto innebär och ger för fördelar.
Medlemsdemokrati säkras med bra forum för löpande diskussion där medlemsviktiga frågor lyfts. Tillsammans för vi en ägardialog genom att våra regionstyrelser på olika sätt, och med egna aktiviteter, kan nå ut brett i vårt avlånga land. Genom att mässor och andra kund- och branschträffar har kunnat hållas igen efter
pandemiuppehållet har vi också haft glädjen att få möta många medlemmar, potentiella medlemmar och andra inom näringarna igen. Samarbetena med bankens regionchefer och kundansvariga lokalt fungerar mycket väl. Vi kompletterar varandra och tillsammans kan vi erbjuda en djup och bred kunskap om allt från finansieringsmöjligheter till fastighetsvärderingar, mjölkrobotar, växtföljder och avverkningsmetoder – förutom att tala för allt Landshypotek sammantaget står för. Här är vi unika.
För de förtroendevalda som arbetar med värderingar för bankens räkning har arbetet blivit allt mer komplext
i takt med att många diversifierar sin produktion. Även inom energiområdet, som numera omfattar även
solceller och biogasanläggningar, händer det mycket. Föreningens utsedda värderare måste således vara
mångkunniga i sitt värderingsuppdrag och löpande förkovra sig. En styrka är att vi har många, runt 65 stycken
certifierad värderare, som är mer eller mindre experter på olika fastighetstyper och branscher och också kan
rådfråga varandra vid behov. Under 2022 utfördes cirka 6 300 marknadsvärderingar.
Du är själv lantbruksföretagare med gris- och energiproduktion samt växtodling. Hur skulle du sammanfatta lantbruksåret?
Redan i ingången av 2022 började inflationssiffrorna att peka allt brantare uppåt, vilket fick centralbankerna att successivt höja räntorna. Kapital som under lågränteåren varit näst intill gratis börjar nu kosta, vilket i min
mening i grunden är sunt, men såklart tynger det utgiftssidan ytterligare. Produktions- och marknadsriskerna
har definitivt ökat och med ett ökat rörelsekapitalbehov blir känsligheten större, vilket på längre sikt kan påverka viljan att investera. Med de höga och fluktuerande elpriserna har många satsat på att bli självförsörjande genom solceller på ladutaken, biogas etcetera, men risken är att vi kortsiktigt tappar omställnings- och utvecklingskraft inom jord- och skogsbruket då läget har varit och är mer avvaktande och svårplanerat.
För mig och många andra lantbrukande medlemmar i Landshypotek har det ändå varit ett relativt gynnsamt
år. Lönsamheten har generellt förbättrats inom de gröna näringarna, men besluten om hur och när man säljer
det man producerat och när man har köpt in insatsvaror påverkar såklart resultaträkningen och blir allt viktigare. Med stigande avsalupriser har många ändå fått mer betalt för varorna, vilket har kompenserat kostnadsökningarna. Skördarna var bra på många håll och spannmålspriserna höga. Resultatmässigt bedöms förra året ha varit ett av de bästa för mjölkföretagarna i Sverige. Priset på griskött har ökat från en låg nivå efter minskad produktion inom EU, medan läget har varit pressat för andra animalieproducenter. Priserna på sågtimmer och massaved har fortsatt uppåt.
Det gäller att köra sitt race, men ändå ha ett öppet sinne och samverka där det går
Samtidigt har vår betydelse för att trygga tillgången på livsmedel och det viktiga bidraget till den gröna omställningen och energiförsörjningen aktualiserats ytterligare, så det finns definitivt hopp anser jag. Jag tror på fortsatt specialisering, att bli riktigt duktigt på det man gör och att försöka ta tillvara på fastighetens
och de egna förutsättningarna på bästa sätt.
Efter ännu ett år av digitala regionmöten kan vi nu ses igen. Vad hoppas du de gästande medlemmarna
framför allt ska ta med sig från dem?
2022 var vi mitt uppe i pandemin och fick hålla regionmötena digitalt och göra anpassningar efter det. Att ses
över skärmarna är inte optimalt för dialogen och ger inte samma känsla och utbyte som när vi strålar samman
på riktigt. I slutet av mars kan vi äntligen mötas igen. Då bjuder de elva regionstyrelserna in till träffar runt om i
landet. Tillfället att nätverka med andra Landshypotekare är ett stort mervärde i sig. Tillsammans är vi starka
och det finns mycket uppbyggd kunskap och erfarenhet att dela och ta vara på här. På regionmötena finns även representanter från förtroendevaldaleden och banken lokalt och centralt på plats. Det finns alltså många
tillfällen att både ställa frågor och få reda på mer om hur det går för och vad som händer inom och runt Landshypotek just nu och hur planerna framåt ser ut. Dessutom brukar mötena hållas på en vacker plats, bjuda på en del nya insikter och god mat. Jag hoppas att många tar möjligheten att ansluta till gemenskapen och att vi möts där.
Jag ser fram emot att se vad 2023 fortsatt har att erbjuda och hoppas att omvärldsläget ska stabileras
och att våra medmänniskor i öst får se ett slut på kriget. I vår vardag gäller det som vanligt att navigera väl i en
föränderlig tillvaro. Det är lika viktigt inom Landshypotek som på den egna gårdsplanen.
Per-Olof Hilmér
Ordförande för Landshypotek Ekonomsik förening
Ordförandeordet är hämtat ur Landshypotek Ekonomisk Förenings Årsredovisning 2022 (Pdf)
