EU:s taxonomi hotar det svenska skogsbruket

Det förslag som EU-kommissionen nyligen presenterat för en s.k. taxonomi riskerar att slå hårt mot såväl det hållbara svenska skogsbruket som Sveriges och Europas klimatarbete. Det skriver Martin Kihlberg, hållbarhetschef, och Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank, i den här debattartikeln publicerad i tidningen ATL fredag den 18 december 2020.

Vi har tidigare varnat för ett initiativ inom EU som riskerar skapa stora utmaningar för det svenska skogsbruket. Nu har EU-kommissionen lämnat sitt förslag till beslut. Vad som i tidigare utkast varit dåligt har blivit ännu värre.

Förslaget innebär i klartext att det svenska skogsbruket ses som icke hållbart för investerare. Med det riskerar de svenska skogarna stängas ute från finansmarknadens växande gröna investeringar. Den fulla omfattningen för den enskilda skogsägaren är svår att överblicka. Men tydligt är att det klimatpositiva svenska skogsbruket straffas och utestängs från att nyttjas i samhällets gröna omställning.

Det handlar om den s.k. taxonomin, som kommer att reglera vilken näringsverksamhet som får definieras som hållbar och få tillgång till gröna investeringar. Ett gemensamt europeiskt system ska styra finansmarknaden till hållbara investeringar. Företag och industrier ska få incitament för stegvis förflyttning mot grönt. Syftet är att leda mot en hållbar utveckling och lämna fossilberoendet. Vi välkomnar grundtanken.

Men när det gäller skogsnäringen och skogsbruket går tjänstemännen i Bryssel helt fel. För de flesta är skogsbruket en nyckel till samhällets gröna omställning. Men kommissionen ställer sig helt på tvärs genom att föreslå att allt skogsbruk som vi känner det – även certifierat – ska vara en ekonomisk aktivitet som inte kan klassas som hållbar. Skogen ska enligt kommissionen endast stå och växa – inte brukas. Därmed utestängs hållbar användning av skogen, som inte blir en del av taxonomin och Europas klimatarbete. Det är en direkt skadlig hållning.

Det svenska skogsbruket är redan idag klimatpositivt, dels genom den kol som binds i skogen, dels som producent av förnybar råvara. Tvärtemot kommissionens förslag bör vi i omställningen dra nytta av skogsbruket och den exceptionella kompetens som finns i den svenska skogsnäringen.

Vi ser en allvarlig problematik. EU-kommissionens förslag påverkar starkt spelreglerna för hela den svenska skogsnäringen och investeringarna i den. Därmed påverkas den enskilda skogsägaren. Förslaget innebär stora näringspolitiska förändringar för det svenska skogsbruket och för den nationella skogspolitiken. Kommissionen har fått delegerat mandat att utforma tekniska standarder, men har svenska och europeiska politiker och regeringar verkligen överlåtit beslutsmakten för de omfattande och genomgripande näringspolitiska förändringar som nu föreslås?

Hittills har den svenska regeringen misslyckats att föra fram hur de svenska skogarna och det svenska skogsbruket bidrar till den gröna omställningen. Nu är elfte timmen slagen. Men förhoppningsvis har regeringen och svenska politiker fortfarande chans att agera och ta vara på de svenska skogarna. Det skulle klimatet och den gröna omställningen vinna på.

Martin Kihlberg, hållbarhetchef Landshypotek Bank
Per Lindblad, VD Landshypotek Bank