I serien "Lantbruket och klimatet" möter vi lantbrukare runt om i landet för att prata om hållbarhet och vad det innebär för dem. I det här reportaget, del 2 i serien, möter vi lantbrukaren Malin Indebetou för ett samtal om hållbarhet ur både ett socialt och miljömässigt perspektiv.
Malin Indebetou är lantbrukare i närheten av Hjo i Västra Götaland. Hon driver sedan tio år tillbaka företaget på släktgården tillsammans med sin man. De har skogsbruk, växtodling, kycklingproduktion och jordgubbsodling. Kycklingproduktionen kräver mycket tid och därför har de även tre heltidsanställda på gården. Utöver det tar de in arbetskraft vid arbetstopparna under året som en naturlig följd av så- och skördearbetet på fälten. Just nu är de inne i en intensiv arbetsperiod då jordgubbsplantorna ska ner i backen. Omständigheterna med en ihängande kyla och pågående pandemi har gjort att de är lite sena i år, då det har varit svårt att få tag i arbetskraft när väl värmen kom.
Tillgången till arbetskraft inom lantbruket är en utmaning för många och något som även Malin upplever.
– Det är svårt att hitta anställda som vill arbeta med händerna, som det innebär i ett jordgubbsland. För några år sedan plockade och sålde vi 90 procent på beställning och 10 procent självplock. Nu är fördelningen den motsatta och självplocket står för majoriteten av de sålda jordgubbarna, säger Malin.
– Hade vi velat hade vi kunnat sälja betydligt större andel av de plockade på beställning då efterfrågan är god. Men det innebär samtidigt att vi måste frångå vårt arbetssätt med att jobba med lokal arbetskraft och istället jobba med större bemanningsföretag från Europa. Och det har vi varken tid eller lust att lägga tid och energi på. Det blir för mycket logistik, fortsätter Malin.
På Malin och hennes mans gård är ständig förbättring och utveckling i små steg i fokus. Målet är att kunna lämna över en gård med tillhörande jord- och skogsbruksmark i bättre skick än vad den var när de tog över den. Inte för att marken eller gården var i dåligt skick då utan för att det idag finns potential och det är utvecklingen och de ständiga förbättringarna som driver dem.
Vi gjorde en stor investering samtidigt som vi tog över för tio år sedan och byggde ett nytt kycklingstall. Nu handlar det om förvaltning och göra det vi redan gör idag ännu bättre, oavsett om det handlar om kycklingproduktionen, växtodlingen eller i skogen.
Tidigare var de självförsörjande på foder genom att odla egen spannmål, men sedan några år tillbaka så köper de även in en del för att kraven på foder är så pass höga och exakta att det är svårt att få det att fungera helt.
– Idag säljer vi en del, bland annat rapsen och den vårsådda havren. Förutom havren är det höstsådd som gäller på vår gård. Vi har lerjordar som är svåra att så på våren. Det bildas lätt en hård skorpa vid nederbörd på våren vilket blir svårt för nyetablerade grödor att ta sig igenom. Dessutom kan markerna vara rätt känsliga för tunga maskiner och svåra att beträda på våren.
Malin och hennes man har sedan några år tillbaka börjat så direkt efter skörd med minimal markbearbetning. Tidigare plöjde de alla fält, men så är det inte längre.
– Genom att så direkt slipper vi köra flera gånger på åkrarna och utsätta marken för mer markpackning än nödvändigt. Vi har de senaste åren även fått mer extrema regn som kräver att vi har marken bevuxen under hösten och vintern. Om jordarna låg öppna skulle regnet ta med sig marken.
Malin berättar att de hört att andra i branschen har gått ifrån plöjning och även fått rådet från rådgivare. Nu gör vi det som jorden kräver. Dessutom så sparar vi både timmar på traktorn och diselförbrukning, vilket gör gott för både lönsamheten på gården och miljön.
Vi har inte sett någon skillnad i jordkvaliteten än, men det är nog för tidigt att säga. Vi har i alla fall inte sett några negativa effekter hittills, så det är ju bra.
För att öka bördigheten och mikrolivet i jorden lämnar de kvar den hackade halmen som nya skördetröskan lämnar efter sig på åkern. På så sätt tar de inte heller bort alltför mycket näring efter varje skörd.
Västra Sverige är ett område som den senaste tiden har upplevt mer extrema väderförhållanden med framför allt mer extrem nederbörd under kortare tidsperioder. Och Malin kan hålla med om att vädret har blivit mer extremt.
– Vi har bra jordar som är väldränerade, men däremot är vi väldigt noggranna med att hålla diken rensade så att vattenmängder kan flöda ordentligt. Dessutom har vi gräskanter på åkermarken närmast dikena för att hålla ihop jorden och behålla näringsämnen när plötsliga skyfall kommer. I år kommer vi dessutom att så blommor i gräskanterna för att gynna antal arter och pollinatörer.
Sedan torkan 2018 har de dessutom blivit mer försiktiga och tänker mycket mer på vad som kan hända. Det känns inte lika självklart att ta en hel skörd.
– Efter torkan har vi börjat överlagra spannmål för att säkra vår tillgång. Även om priserna är väldigt bra nu så låter vi det ändå ligga tills vi vet hur årets skörd kommer att bli.
– Till jordgubbsodlingarna har vi bevattningsdammar. Sedan kan man ju fundera på om det är rätt i framtiden. Då kanske vi måste prioritera att ha bevattning till spannmålen och strunta i jordgubbarna som är lite mer av en lyxkonsumtion.
Biologisk mångfald är en fråga som får allt större utrymme i samhället tillsammans med klimatutmaningarna. Men enligt Malin är det inga nyheter.
– För oss är det inget nytt. Den biologiska mångfalden är ju en del av kretsloppet inom lantbruket och ett naturligt inslag här på gården. Vi måste vara rädda om våra pollinatörer och skapa förutsättningar för dem på gården. Behöver vi köra med insektsfarliga växtskyddsmedel så gör vi det på natten för att minska risken för att bin och andra pollinatörer dör.
– Hos oss har vi ett samarbete med en biodlare på gården, vi låter vändtegen vara gräsbevuxen och sår nu även in blommor på åkerkanterna. Det är viktigt för att gynna livet i och ovan jord och det ger även bättre avkastning på åkrarna. Jag tror att vi som lantbrukare behöver bli bättre på att berätta om allt det vi gör på våra gårdar och om hur allt hänger ihop.
Helhetsperspektivet och kretsloppet är naturligt för Malin. De har sedan några år investerat i solceller på gården och är i princip självförsörjande på el nu. Det är framför allt kycklingstallarna som kräver el under sommaren för att hålla nere temperaturen, och då passar det bra med solenergi.
Vi producerar som mest energi när våra behov är som störst. Visst kostar det en del med solcellsinvesteringar men det känns rätt att hålla kretsloppet slutet på gården.
Vi passar på att ställa en sista fråga till Malin om vad som är roligaste med att vara lantbrukare.
– Det absolut roligaste med att vara lantbrukare är det fria arbetet med att utveckla gården och företaget, på olika sätt med olika utmaningar, varje dag, avslutar Malin.
Klimatet i allmänhet och dess påverkan på lantbruket och skogsbruket i synnerhet är för oss självklart att följa. Ett förändrat klimat påverkar direkt våra kunder idag och kommer troligtvis få ännu större påverkan på lantbruket i framtiden. Tillsammans med våra kunder kommer vi att behöva anpassa oss efter förändrade förhållanden i vår omvärld och vi vill därför lyfta fram samtalet och frågorna kring det. Detta för att bidra till att kunna göra aktiva och medvetna val på gårdar runt om i Sverige - och där tycker vi att vi som bank har en viktigt roll att spela. Vi är vana vid att beräkna risk och delar gärna den kunskapen med flera. Som finansiell aktör är vi en del av den finansiella marknaden som just nu genomgår en stor strukturell förändring när det gäller klimat- och hållbarhetsfrågor. Kapital kan möjliggöra förändring och hjälpa företag att säkerställa en långsiktigt hållbar verksamhet.
I en serie i flera delar möter vi lantbrukare runt om i Sverige och samtalar om klimatet och dess påverkan på lantbruket – idag och i framtiden.
För oss är jord- och skogsbrukarna landsbygdens hjärta. Oavsett om du ska köpa din första lantbruksfastighet eller står inför nästa stora investering hittar vi en lösning som hjälper dig att satsa på lantbruket.
Låna till lantbruk
