Bor du eller är på väg att flytta till landet?
Oavsett om du längtar efter att bo mer lantligt eller planerar att fixa till ditt gårdshus finns det såklart en del saker att tänka på. Vi hjälper dig att ta nästa steg.
Låna till gård
Mer än bara öppna landskap
Öppna landskap i form av betes- och ängsmarker är avgörande för en stor artrikedom i djur-och växtriket. Med en stor variation skapas ett mer robust system som klarar av att anpassa sig till förändrade förhållanden så som ett förändrat klimat.
Betesmarker – en liten del av landets yta
Betes-och ängsmarker utgör bara en liten del av Sveriges landyta, men håller desto större del av arterna inom djur- och växtriket. Av landytan i Sverige utgör åtta procent av landarealen jordbruksmark som kan delas in i åkermark och betesmark. Den senare motsvarar 15 % av jordbruksmarken. Det innebär att ungefär en procent av landets landyta är betesmark.
Upp till 40 arter per kvadratmeter
Betesmarker är naturliga gräsmarker som under lång tid betats av djur eller slagits för att ta till vara på gräset. Att de betas av djur är essentiellt för att de ska behålla sin naturliga karaktär. En betad hage kan innehålla upp till 40 olika arter per kvadratmeter. Betas markerna inte växer de igen och blir skog. På en mark som betas tar ingen växt över eftersom de ständigt betas ner. Det resulterar i att fler arter trivs och kan samspelas på en liten yta. När djuren rör sig och betar trampar de upp bar jord där nya frön kan etablera sig. Betes- och ängsmarker gynnar dessutom arter som sköter pollinering i andra delar av naturen vilket är helt avgörande för att kunna producera livsmedel.
En del av livsmedelsproduktionen
Betesmarkerna är en viktig resurs för livsmedelsproduktionen då den inte kräver extra insatser så som plöjning och gödsling (utöver den naturliga gödslingen från att djuren betar vill säga). De kräver inte heller insådd av gräs för att producera foder till kreatur som i sin tur ger oss livsmedel så som mjölk, kött och smör. Att djuren dessutom hämtar sin egen mat direkt i hagen minskar behovet av att köra traktor och andra maskiner som ofta går på diesel.
Betesdjur med olika teknik
Det är framför allt nötdjur, får och hästar som betar på marker i Sverige. Visste du att de betar på olika sätt? Nötkreatur använder sin tunga för att på så sätt slita av gräset. Med den tekniken åker lite allt möjligt med i varje tugga även om de föredrar gräs och örter. Deras teknik är skonsam mot betesmarkerna då de inte betar av så mycket av växterna. Hästarna däremot biter av gräset närmare marken. Hästar behöver i regel därför större arealer så att gräset inte betas ner för hårt. Hästar är generellt mer kräsna och väljer gärna bort både löv och sly. Likaså väljer också fåren mer noga, men de äter dock gärna sly och buskar. Likt hästar biter de av med och fokuserar på blad och skott som växter nära marken. Fårens fördel är att de är mindre och kan på så sätt ta sig fram i mer otillgängliga områden som både är steniga och kuperade.
