På Hulte Eko minimeras svinnet med det egna packeriet
På Gotland odlar Åsa Gustafsson ekologiska rotsaker, som bland annat palsternackor, morötter och potatis. Med ett eget packeri, och lösningar för de råvaror som inte kan säljas i butik, är svinnet i princip obefintligt.
– Tack vare vårt egna packeri har vi koll på hela kedjan, från sådd till skörd och konsument, säger Åsa Gustafsson, som driver Hulte Eko tillsammans med sin man.
Familjeföretaget har varit igång sedan år 2000 och den största produkten är palsternacka, som Hulte Eko odlar vid sidan av persiljerot, rödbetor, gulbetor, polkabetor, rotselleri, potatis och morot. Sedan 2019 har Hulte Eko även ett eget packeri.
– Det gör att svinnet minskar. Skulle vi skicka iväg våra råvaror i bulk till ett packeri på fastlandet så skulle det vara stor risk att de sorterar bort mer än vad vi gör, berättar Åsa Gustafsson.
En del av det som ändå behöver sorteras bort i packeriet, exempelvis om ändarna på en rotfrukt behöver skäras av för att den ska få plats i påsen som säljs i butiken, sparas och hämtas upp av en ekologisk djurbonde som utfodrar sina djur med dem.
Inga krokiga morötter i butiken
En del råvaror måste också sorteras bort på grund av estetiska skäl.
– Reglerna kring hur varor som säljs i butik ska se ut är väldigt strikta, som att morötter inte får vara krokiga. Men i och med att vi även odlar för ett industriföretag på fastlandet så kan vi ändå sälja varorna som är fullt dugliga men som inte når upp till de estetiska kraven. Företaget vi samarbetar med fryser rotfrukterna i slantar, och det används sedan till mat inom offentlig sektor, som till skolor och storkök, säger Åsa Gustafsson, och fortsätter:
– I grunden handlar det om ekonomi och synsättet att varenda palsternacka ska gå att använda. Behöver vi slänga råvaror får vi inte lika mycket pengar för det vi odlar. Men det finns också en miljöaspekt.
Toleransen större än många tror
Åsa Gustafsson tror dock att intresset och toleransen för att äta varor som inte ser perfekta ut är större bland matkonsumenter än vad många tror.
Många konsumenter har kanske erfarenhet av att ha ett eget trädgårdsland och då är man van vid att äta en krokig morot, men man är inte van vid att se det i butik. Att grönsaker måste slängas på grund av skönhetsfel tror jag är ett synsätt vi kommer behöva ändra på. Inte minst om vi i framtiden skulle hamna i ett krisläge där vi har brist på mat i Sverige, då kommer vi inte kunna fortsätta sortera bort mat med skönhetsfel, avslutar Åsa Gustafsson.