Att det svenska jord- och skogsbruket står sig relativt väl ur ett globalt klimatperspektiv beror framförallt på en god naturlig tillgång på vatten.
Tillgången på vatten är den stora utmaningen i andra delar av världen när klimatet blir varmare, vilket markant försvårar odling. Sannolikt kommer vi att få ett varmare klimat med mer nederbörd i Sverige. Nederbörden kan komma att variera mellan vintern och sommaren med mer nederbörd under vinterhalvåret. Detta scenario kommer att resultera i torrare somrar med en ökad avdunstning som en naturlig följd. Ett förändrat klimat kommer att resultera i att extremt väder som skyfall, översvämningar och långa torrperioder bli ett vanligare inslag. Samtidigt blir växtsäsongen att bli längre, vilket kan möjliggöra fler och större skördar. Detta skapar även utrymme för djur att gå ute längre och beta.
Sverige är bäst i klassen inom EU vad det gäller nötkött och ägg. Inom mjölkproduktion är Sverige näst bäst på att leverera mjölk med lågt klimatavtryck. För gris- och kycklingproduktion är utsläppen något lägre än medeltalet i EU. Svensk växtodling kännetecknas av en hög produktivitet i form av en hög avkastning per hektar och per tillfört kilogram växtnäring (kväve). Det finns ändå potential att höja avkastningen och totalskördarna utan att ny mark behöver tas i anspråk (undvika avskogning), vilket är en av de främsta klimatpåverkande faktorerna som svenskars livsmedelskonsumtion orsakar utomlands.
Sverige har ett naturligt klimat med kyligare vintrar som ger ett generellt sett lägre tryck från olika skadegörare. Rubbas detta kan det få negativa konsekvenser på svenskt jordbruk med fler angrepp från insekter och svampar. Vintern med dess tillhörande tjäle skapar en naturlig växtpaus för odlade grödor men även ogräs. Brist på skyddande snötäcke ökar riskerna för frostskador samtidigt som mildare vintrar kan leda till mindre skador på övervintrande grödor. Förväntade ökade nederbördsmängder och avsaknad av tjäle under vintern kan leda till vattenmättad jord. Det skulle göra det svårare att tillträda åkern med tunga
maskiner, vilket i så fall försvårar för den tidigarelagda växtsäsongen. Däremot skulle höstsådda grödor,
som höstvete och höstraps kunna gynnas av det förändrade nederbördsmönstret.
Texten är tagen ur Landshypotek Banks Hållbarhetsrapport 2019
För oss är hållbarhet ingen nyhet, det är själva grunden vi står på. Genom att göra det möjligt att bo och bedriva verksamhet i hela landet och en kooperativ ägandeform bidrar vi tillsammans till en hållbar framtid i hela landet.
Vårt hållbarhetsarbete
