Historien om svenskens boende är en solskenshistoria. Långt in på 1900-talet hade Sverige riktigt låg bostadsstandard. På 1970-talet bodde vi plötsligt bäst i världen. Men hur har vårt boende förändrats över tid och vad är det som har påverkat vårt sätt att bo?
Idag har svensken en genomsnittlig bostadsyta på 42 kvadratmeter per person. Barnfamiljer tenderar att ha något färre kvadratmetrar per person i hushållet jämfört med äldre personer som ofta bor större. Men så här mycket yta har vi inte alltid haft. Långt fram i historien tvingades en majoritet av den svenska befolkningen att tränga ihop sig och dessutom i ett hem som hade lägst standard i Europa.
Under 1800-talet ökade befolkningen på landsbygderna och landet led av bostadsbrist. Många människor tvingades till så kallat jordlöst boende, man levde som statare eller torpare. Andra valde att emigrera till Amerika eller flytta till tätorter och städer runt om i Sverige.
Många sökte lyckan i Stockholm. Under 1800-talets andra hälft mer än tredubblades huvudstadens befolkning. Men även här rådde brist på bostäder. Ofta var husen i dåligt skick och människor tvingades att bo mörkt, dragigt och trångt.
Med Per-Albin Hansson vid makten och tanken om folkhemmet blev bostäder politik. Vi skulle bort från Fattigsverige, sikta mot framtiden och bli ett modernt land med trygghet för alla.
Det blåste in nya tankar om stadsplanering och arkitektur. Framtiden var ljus, ren och rätlinjig. Många av de nya idéerna presenterades vid Stockholmsutställningen 1930 och snart sjösattes flera nya initiativ med syfte att höja bostadsstandarden.
Runt förra sekelskiftet växte en motrörelse till den mörka och osunda innerstaden fram och visioner om ett mer hälsosamt boende skapades. Från England kom idéerna om så kallade trädgårdsstäder. Ett samhälle med småskalig bebyggelse och där majoriteten bor i småhus eller radhus med tillhörande trädgårdar. Den mest kuperade marken lämnades orörd och nyttjas som naturområde eller park. Idéerna präglas av en anpassning till terrängen med mjukt utformade gatusträckningar. Landets första trädgårdsstad var Gamla Enskede söder om Stockholm men finns på flera platser nära de större städerna.
Idag har en stor del av befolkningen tillgång till en egen täppa – 43 procent av landets hushåll bor i småhus. Men så har det inte alltid varit.
Arbetarklassen hade genom historien hänvisats till bostäder ägda av någon annan – till statarlängor, torp och hyreslägenheter. Det kom att förändras under 1900-talet. Egnahemsrörelsen öppnade nya möjligheter för familjer att skaffa sig ett eget hus med trädgård. Rörelsen, med rötter i det sena 1800-talet, betydde mycket för demokratiseringen av landets bostäder. Så pass att ett eget hus med trädgård under efterkrigstiden började likna en mänsklig rättighet – och det oavsett vilken samhällsklass du tillhörde.
Under 1960-talet snurrade hjulen allt snabbare. Inflyttningen till städerna ökade dramatiskt vilket ledde till akut bostadsbrist. 1964 beslutade regeringen om att sätta i gång det så kallade miljonprogrammet – under femton år byggdes en miljon nya bostäder.
I mitten av 1970-talet hade bostadsbristen byggts bort. Sverige – som tidigare varit sämst i klassen – hade nu inte bara Europas, utan världens högsta bostadsstandard.
Under de senaste trettio åren har det tillkommit ytterligare omkring en miljon bostäder. Trots det har många unga idag svårt att komma in på bostadsmarknaden.
Allt fler av oss bor i egenägda villor eller i bostadsrätter – den boendeform som ökat mest i antal under senare decennier. Många bostadsägare väljer att slå ned väggarna i sina hem för att få en mer öppen planlösning. Och plötsligt sitter vi där igen, hela familjen tillsammans i köket.
Källor: Allmännyttan, Populär historia, SCB, Stockholmskällan, Wikipedia
Hälften av de som bor i storstäder och storstadsnära kommuner kan tänka sig att flytta längre bort från stadskärnan. Och bland dem som upplever sig som trångbodda är det ännu fler som är öppna för att bosätta sig mindre centralt framöver. Det visar en undersökning som Landshypotek Bank lät göra under våren 2021.
Läs mer om var vi kan tänka oss att bo
Du kan spara en hel del på att byta bank och det är enklare än du tror. När du flyttar ditt bolån till oss vet du redan på förhand vilken ränta du får utifrån hur stort ditt lån är i förhållande till bostadens värde.
Flytta ditt bolån
