Sparka dig i form i vinter

Sparken, eller sparkstöttingen som den också kallas, har använts sedan mitten av 1800-talet och under sina första hundra år var den ett vanligt transportmedel både på landsbygden och i stan. I takt med att den tekniska utvecklingen har gått framåt, och vintrarna har blivit varmare, har sparken minskat i popularitet. Men den spelar fortfarande en självklar roll i många svenskars vinterliv.

– På en fin vinterväg är det fantastiskt att kunna ta sparken, det är bekvämt och går snabbare än att promenera. Om man sparkar på snabbare är det en bra motionsform också, säger Stefan Thomson.

Stefan Thomson är förmodligen mest känd som tränare för det svenska damlandslaget i skidor. Han har en bakgrund som sjukgymnast, driver ett tränings- och rehabcenter i Piteå och – viktigast i sammanhanget – han har meriter från såväl VM som Världscupen i spark.

VM med mammas träspark

Stefan Thomson växte upp i jämtländska Hammarstrand och tog alltid sparken till skolan på vintrarna. En vinter när han var strax över 20 hade han skadat sig och kunde inte träna och tävla i löpning som han brukade.

 – Jag såg en affisch om att VM i spark skulle anordnas i Hammarstrand och tänkte att jag kunde ställa upp. Så jag tog mammas gamla träspark och for ner. Där stod tio finländare redo, iklädda fartdräkt och allt. Jag trodde inte mina ögon, berättar Stefan Thomson.

Tävlingssträckan var en mil och Stefan Thomson minns hur han började bli trött redan efter ett par hundra meter.

 – Jag sneglade på de andra och såg hur de bytte fot att sparka med. När jag gjorde likadant gick det mycket bättre – och jag åkte in i mål som tvåa! Finländarna blev helt lyriska och sa: ”Du måste vara med i riktiga VM i Muonio om två veckor. Vi fixar resa och utrustning och allt åt dig!”

I Muonio blev det också en silvermedalj för Stefan och innan säsongen var slut hann han även med en världscuptävling i Östersund. Sedan kom våren och han återgick till löpningen. Men när spark-SM avgjordes på Piteå Ice Arena under SM-veckan 2016 gjorde han comeback och tog guld med sitt lag i stafetten.

– Isbanan i Piteå är för övrigt väldigt fin och många åker spark där. Annars kan det vara svårt att hitta bra sparkvägar nu för tiden eftersom det sandas överallt, så kommunernas isbanor bidrar till att sparkåkandet lever vidare, säger Stefan Thomson.

Populärt med lånesparkar i Luleå

Piteå är inte den enda stad som underlättar vinteraktiviteter för sina invånare. I Luleå har kommunen tillsammans med lokala företag gjort en satsning för att fler ska prova på tjusningen med att åka spark. Där andra städer har elscootrar har Luleå sparkar under vintern, skillnaden är att de inte drivs på el och att de är gratis att låna. Från början var det fem sparkar, i år är det 40 stycken.

 – Det har blivit väldigt populärt. Om inte sparkarna skulle komma ut när banan öppnas skulle folk bli tokiga. Varje år är det tusentals människor som använder sparkarna, säger Jan Blomkvist, arbetsledare på Luleå kommun.
Och kommunen ordnar en isbana där det går att åka skridskor och spark. Isbanan har blivit internationellt uppmärksammad, då den holländska skridskotävlingen KPN Grand Prix anordnas här varje år. Dessutom har skridskoåkaren Kjeld Nuis försökt slå hastighetsrekordet på skridskor längs samma bana, något som dokumenterats i videon ”Quest for speed” som finns på Youtube.

 – Det är egentligen en slump att allt det här hände. Plötsligt ringde någon mig från Nederländerna och frågade om de kunde komma hit och kolla på banan. Jag sa okej och sedan har det växt därifrån, säger Jan Blomkvist.
Han har själv goda minnen från sparkåkandet.

  Sparken har varit ett transportmedel i  Norrbotten i flera hundra år. Jag växte upp åtta kilometer utanför centrum och fick ibland en femma av morsan för att åka och kolla på bio. Då vara det bara att sparka sig in och tillbaka, säger Jan Blomkvist.

I dag händer det fortfarande att han ger sig ut och kör ibland.
 – Jag bor nere vid banan så nog händer det. Ibland när jag är ute och går med hunden kan jag åka en vända om det finns någon inne. Det är som att flyga fram. Har du blankis och medvind kan det gå hur fort som helst.

Allsidigt sätt att träna

Den som inte bara vill ha en rolig utflykt eller transportera sig med en spark kan även använda den för att motionera. Stefan Thomson berättar att sparkåkning kan förbättra såväl kondition som styrka.

 – Om du ligger på och tar i är sparkåkning absolut jämförbart med löpning när det kommer till att få upp flåset. Det är faktiskt en träningsform som passar många motionärer. Kanske framför allt för de som har svårt att springa på grund av knä- eller höftproblem, eftersom man slipper stötarna mot underlaget som uppstår vid löpning, säger han.

Men även de som brukar löpträna kan ha stor nytta av att åka spark.

– Du jobbar mycket med hamstrings, säte och vader, så sparkåkning är ett bra styrkemoment för löpare att komplettera sin träning med, säger Stefan Thomson.

Han rekommenderar att sparka mellan sju och tio gånger med den ena foten innan du byter och sparkar med den andra. Det går bevisligen att tävla i spark-VM utan att kunna byta fot regelbundet, men för att träna båda sidor lika mycket är det viktigt att lära sig tekniken och få in en bra rytm. Sedan är det bara att ge sig ut och kickstarta träningen!