Runt 100 000 hektar åkermark byter ägare varje år. Grovt räknat landar kostnaderna för att finansiera alla ägarbyten på drygt 5 miljarder årligen. Det är en utmaning för unga lantbrukare.
– Skulle jag gå till dig och säga att jag vill låna 30 miljoner för att köpa ut mina syskon tror jag att du också skulle tycka att det var en utmaning.
Så inledde Elisabeth Hidén, ordförande LRF Ungdomen, samtalet om generationsskiften med Per Lindblad, vd Landshypotek Bank, under Elmia Lantbruk. Här kan du ta del av en resumé av hur diskussionerna gick dem emellan.
Elisabeth berättar att det finns ett brett spektrum av medlemmar inom LRF Ungdomen;
– En del har en gård inom familjen som de vill fortsätta att driva vidare. Det kluriga är om det är många syskon i familjen med olika viljor. Då kan det bli dyrt att hitta en någorlunda rättvis lösning. Sen finns det medlemmar som är intresserade av lantbruk, men helt saknar en tidigare bakgrund inom de gröna näringarna och inte har någon familjegård att ta över. Då kan det vara svårt att komma in i branschen.
Sammantagen summerar Elisabeth läget som att alla ändå, mer eller mindre, omfattas av samma problematik – att man saknar cash.
Per berättar att han känner igen detta även från bankens synvinkel.
– Det är inte allt för sällan som vi ser generationsskiften där barnen tar över när de är närmare 60 år. Då kan det vara tre generationer samtidigt på gårdarna. Det blir en utmaning när man ska förändra sitt företag och göra nya investeringar. Men har man inte det egna kapitalet så har man inte. Det går ju inte att låna 100 procent, säger han.
Elisabeth fyller i:
– Det är ju ofta de unga som tar åt sig nya tekniker, investerar och vill framåt. Äldre lantbrukare är inte lika investeringsbenägna längre. De har redan haft sitt företag i kanske 40 år och byggt upp bra kapital. Om de tar över gården först när de är i övre medelåldern är de kanske inte lika benägna att satsa. De har lagt affärsplanerna de hade när de var i 25-årsåldern åt sidan.
Per håller med. Vissa stora investeringar kan ta 50 år att komma i mål med. Det känns troligen inte lika motiverande för en 60-åring att göra dem.
Men hur ska man göra för att hjälpa de unga att komma in i lantbruket då? Per har en idé och riktar sig till de äldre lantbrukarna som inte har egna barn som vill ta över.
– Här tycker jag att den äldre generationen skulle släppa in LRF Ungdomens medlemmar som delägare i driftsbolaget. På så sätt kan de få hjälp att sakta bygga upp ett kapital. För kapitalet är inte bara jorden. Det behövs ju ett och annat djur, rörelsekapital och maskiner också.
Avslutningsvis undrar Elisabeth om Per har något råd till LRF Ungdomens medlemmar som står inför ett generationsskifte.
– Om det finns en gård i familjen och det är flera syskon så tycker jag att man ska börja med att prata med varandra. Samtalet bör helst inte hållas hemma i köket och inte när mamma och pappa är med. Ta istället in en samtalsledare och fundera på vad som är viktigt för var och en; exempelvis om gården ska stanna kvar i släkten? Fundera även över vad den som kan tänka sig kliva av vill ha i kompensation; som en tomt eller liknande? Tänk även på de emotionella delarna. En stor del av problematiken är inte skatteteknisk utan handlar om relationerna.
Vad ska de som inte har någon gård att ta över, vill in i branschen och börjar helt från noll tänka på?
– Om du är ung och vill köpa en gård, men inte är uppväxt med det, börja då med att jobba på en gård. Gå med i LRF Ungdomen och lär dig nya saker. Bygg upp ett kapital. Man måste börja så oavsett vilken bransch man vill gå in i. För som nyutbildad går det inte att köpa ett företag dag ett. Det fungerar varken i den gröna näringen eller för en bilmekaniker, avslutar Per.
Se hela samtalet mellan Per och Elisabeth i videon nedan.
För oss är jord- och skogsbrukarna landsbygdens hjärta. Oavsett om du ska köpa din första lantbruksfastighet eller står inför nästa stora investering hittar vi en lösning som hjälper dig att satsa på lantbruket.
Låna till lantbruk
