Fler lantbruksföretagare försöker bygga reserver
I stort sett varje dag talar Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsfinansiering på Landshypotek Bank, med lantbrukare i olika delar av landet. Svaren som de företagare som ingår i Lantbrukspanelen gett under våren återspeglar väl hans bild av hur lantbrukare jobbar i en tid och värld präglad av allt större osäkerhet.
Vårens Lantbrukspanel ger tydligt uttryck för att lantbrukarna upplever den rådande ekonomiska situationen som utmanande. Det högre kostnadsläget på räntor och insatsvaror är det som oroar mest.
– Jag tycker att det här visar att lantbrukarna sedan en tid verkligen tänker på lönsamheten. Det höga kostnadsläget är en stor utmaning som man har att hantera, men som företagare har man jobbat med och förhållit sig till dessa saker under en längre tid.
Stefan Malmström tillägger också att även om priset på insatsvaror har backat tillbaka på sistone ska man vara medveten om att diesel, foder och gödsel fortfarande är på en prisnivå långt högre än innan dubbelsmockan från pandemin och kriget i Ukraina.
Tittar man på de åtgärder som lantbrukarna vidtar ser Stefan att panelens svar återspeglar den osäkra tid och värld vi nu befinner oss i.
– Upplever man att läget är osäkert och instabilt, ja då sitter man still i båten och undviker att göra stora kraftiga rörelser. Istället jobbar man kontinuerligt med små förbättringar och effektiviseringar.
Bygger reserver
De klassiska och bevingade visdomsorden ”spara i ladorna” klingar av klokskap sprungen ur det svenska jordbruket. De vittnar om traditionell strategi att spara en del av sin skörd eller produktion för framtida behov eller säkerhet. I tider av osäkerhet blir uttrycket högaktuellt.
– Perioden efter torkan 2018 var det många som ville bygga reserver inom foder. Nu pratar många istället om att bygga finansiella reserver. Det handlar om att stå tryggare i ett minst sagt kuperat och svårnavigerat landskap präglat av berg och dalar, höga kostnader och dramatiska svängningar på allt från insatsvaror till kapital.
Precis som att det finns stora växlingar i vädret och på marknaden, finns det stora variationer i hur man som lantbruksföretagare väljer att agera och vilka åtgärder man vidtar
– Alla har sina egna sätt för att sylta och safta. Medan någon vill ha en buffert på minst två års räntebetalningar på kontot, nöjer sig andra med mindre.
Positiv och stabil känsla, men torkan kommer att påverka
En övervägande majoritet av Lantbrukspanelen svarar att de har en positiv känsla som lantbrukare – en känsla som legat på en relativt hög nivå under flera års tid. Detta visar på en grundläggande stabilitet inom lantbrukskåren, som står sig över tid. Även om läget är osäkert har många lantbrukare under större delen av våren känt sig stärkta av en ovanligt bra fjolårsskörd som givit råg i ryggen.
– Som lantbrukare är man också relativt van vid att det går upp och ner – många vet att det sällan blir riktigt så dåligt som man är rädd för, eller riktigt så bra som man hoppas. Med det sagt, är det i skrivande stund svårt att exakt veta hur hårt årets sommartorka kommer att slå. Men att läget är, och kommer att bli, tufft för många lantbrukare står redan klart.
– Branscher som nöt-och lammköttsproduktion, där du är direkt beroende av vallskörden, riskerar att få det oerhört tufft. Spannmålsodlarna står också inför en väldigt svår situation där de riskerar att se sin skörd slås ut.
Mer om Lantbrukspanelen
Landshypotek Banks Lantbrukspanel är en återkommande svarspanel med över 100 större, drivna och engagerade lantbruksföretagare runt om i landet. Reportaget är hämtat från vårens sammanställning av Lantbrukspanelens svar på frågor om hur man ser på, och hanterar, den ekonomiska osäkerheten, samt sin roll som lantbrukare.
Mer om slutsatserna från den senaste Lantbrukspanelen kan du läsa här
Här kan du även ladda ned hela resultatsammanställningen av vårens Lantbrukspanel som pdf