Kontakten med kollegor är viktig i oroliga tider

Torkan 2018 var en extrem period för svenska lantbruk. Skördar uteblev och krisstöd fick betalas ut från staten. Elof Nilsson har sina två lantbruksverksamheter på Gotland, ett landskap som är särskilt utsatt för bristande tillgång på vatten. Han är liksom andra lantbrukare i Sverige oroad över utvecklingen
och han ser likheter med hur situationen var då.

– Torkan 2018 slog hårt mot lantbruken och speciellt mot oss animalieproducenter. Lärdomen var att bygga buffertar och ha lager för extrema händelser. Problemet nu 2022 är att dessa buffertar snabbt äts upp. Med ökande räntor, högre drivmedelspriser och dyrare insatsvaror försvinner möjligheten att skapa likviditet. Och dessutom är en stor skillnad att den nuvarande krisen inte är isolerad, den är inte kopplad till gården, utan till en helt oförutsebar omvärld.

Svårt att göra investeringar

Elof beskriver hur krisen slår mot möjligheten att göra investeringar. Förbättringar för såväl produktionen som klimatet får skjutas framåt i tid.

– Varje procent i ränta innebär en kvarts miljon i ökade kostnader. Det gör att jag nu har fått pausa alla planerade investeringar. De planerade solpanelerna och den moderna hötorken, som hade tagit bort stora mängder plast i verksamheten, måste vänta. Det känns såklart mindre roligt för både oss och klimatet.

Kontakt med kollegor viktigt

I osäkra tider ser han att kontakten med kollegor blir ännu viktigare. Det handlar nu om att finna kraft för att orka driva verksamheten vidare. Orosmolnen finns där men han ser kollegornas stöd som värdefullt.

– Det kan handla om något så enkelt som att skicka korta hälsningar via chattar och sociala media. Vi har ju alla digitala möjligheter. Sedan behöver vi också samtalet mellan fyra ögon då man lyfter på locket och pratar om hur det egentligen är och känns.

Här lyfter Elof också värdet av att träffas på möten och andra forum som kretsar kring landsbygds- och lantbruksfrågor och även att möta allmänheten och höra hur de ser på läget.

Vad ser du som den stora ekonomiska risken på senare tid?

– Den största risken tror jag är den ekonomiska nedgången i hela samhället. För oss lantbrukare har konsumenternas vilja att köpa svenskt varit en avgörande faktor under pandemin. När deras plånböcker nu blir allt tunnare är det lätt att de tvekar och i stället väljer det billigare danska eller det exportsubventionerade irländska köttet när de står vid butikshyllan. Här måste vi tillsammans jobba för att lyfta värdet av svenska produkter och att offentlig sektor inte ska sluta köpa in svenskt.

Det finns också möjligheter, menar Elof avslutningsvis.

– Det går att göra bra affärer och öka omsättningen. Inspiration finns om man pratar med kollegorna och för egen del satsar jag mer på skogen. Marknaden är ju positiv genom de stigande priserna.

De högre priserna på spannmål innebär också att man pressar in mer avsalugrödor i växtföljden. Raps, vete och även ärtor har i högre utsträckning fått ersätta vallen.

– Som lantbrukare har man inte råd med att missa de här möjligheterna till ökade intäkter när de väl finns där.

 

Intervjun med Elof Nilsson är gjord i samband med Landshypoteks Lantbrukspanel En osäker tid – så balanserar lantbrukaren risker och möjligheter som publicerades december 2022.