Varför kan räntan skilja sig åt mellan bolån och lån till lantbruk?
Att räntan skiljer sig mellan bolån och bottenlån till jord och skog har sin förklaring i hur bolån fungerar, alla de krav som ställs på en bolåntagare och vad som är speciellt för lån på en jord- och skogsfastighet. Här kan du läsa mer om skillnaden i räntesättningen och vad den beror på.
Hur fungerar bolån och vilka krav ställs på bolåntagare?
Det räcker inte med att du äger en villa eller lägenhet för att ta del av ett bolåneerbjudande. Det ställs fler krav än så på bolåntagare, vilka bland annat anges i Bankrörelselagen från 2004 och föreskrifter från Finansinspektionen.
• När du ansöker om ett bolån ska du kunna visa att du har en god återbetalningsförmåga. Alla banker gör en ”kvar att leva på kalkyl” där hushållskostnaderna beräknas utifrån olika standardvärden. Och när lånekostnaden beräknas i kalkylen ska du som låntagare normalt klara av att betala en ränta på f.n. 6,5 % på lånebeloppet.
• Bankrörelselagen anger bl.a. vad som menas med god återbetalningsförmåga, d.v.s. vad du minst måste ha kvar för att beviljas ett lån när kostnaderna dragits från inkomsterna.
• Som inkomster räknas inkomst av tjänst. Kapitalinkomster räknas inte med, inte heller tillgångar som sparpengar eller andra tillgångsslag. Kommer inkomsten från näringsverksamhet görs en specialbedömning.
• Utöver detta finns legala krav på amortering, plus ett bolånetak på max 85 % belåning av fastighetens värde.
• På Landshypotek Bank har du möjlighet att få ränterabatt. Prismodellen är transparent där räntan sätts efter hur hög belåningsgraden är, det vill säga hur mycket du lånar i förhållande till bostadens värde. Ju lägre belåningsgrad, desto bättre pris.
Se aktuella bolåneräntor och rabatter
Vad är speciellt för lån på en jord-och skogsbruksfastighet?
För utlåning med en jord- och skogsfastighet som säkerhet är det en massa parametrar som påverkar den ränta vi kan erbjuda. Därför sätts räntan alltid individuellt och i dialog med dig som kund. Det gör det svårare att vara transparent i prissättningen och att redovisa en snittränta på exempelvis hemsidan.
• När banker lånar ut pengar kräver lagen att banken avsätter en viss mängd eget kapital för varje utlånad krona. För utlåning till företag, eller personer som bedriver företagsliknande verksamhet inom jord och skog, krävs mer kapital jämfört med utlåning till privatpersoner. Det gör att denna typ av krediter är mer kostsamma för alla banker. Handläggningen av en kredit med pantsättning i jord- och skog, det vill säga fastigheter med typkoder 100, kräver också mer administration och handpåläggning än bolånen, vilket även den gör att kostnaden är högre för dessa krediter.
• Banken är skyldig att göra en individuell bedömning av verksamheten vilket till stora delar görs manuellt, till skillnad från den mer automatiserade granskningen som görs vid bolån. Underlag som kassaflödesanalys, investeringsplaner, bokslut etc. ska tas in och ibland görs ett gårdsbesök.
• All kreditbeviljning grundar sig på återbetalningsförmågan, men för bottenlånen inom jord och skog är de legala kraven mindre detaljerade än för bolån. Det gör bankens bedömningar och dialog med dig som kund än viktigare. Bland annat är räntan ditt kassaflöde ska klara av att betala lägre än bolånens kalkylränta. Det finns inga lagstadgade amorteringskrav för bottenlånen, vilket gör att individuella planer kan läggas utifrån exempelvis verksamhetstyp och syftet med krediten.
• En värdering av jord- och skogsbruksfastigheten måste enligt lag upprättas av en värderingsman. Värderingen av en villa hämtas in med automatik från ett register, vilket inte finns för jord- och skogsbruksklassade fastigheter och det gör hanteringen mer kostsam. Även om du bara bor på en jord- och skogsfastighet och inte har en näringsverksamhet behöver samma manuella värdering göras.
