Lantbruk och livsmedelsproduktion blir allt hetare. Skogen tar mer plats i debatten och produktionen av gröna proteiner skalas upp till industriell nivå. Det är sannolikt några av trenderna i lantbrukssverige 2022.
Allt fler av lantbrukets maskiner blir uppkopplade. Det vi gör på fältet kommer vi att vilja göra effektivare, med högre precision och på kortare tid. Allt styrs från traktorhytten och det sker i realtid. Tekniken finns redan framme och kommer att förfinas med AI och fältrobotar. Det öppnar också för nya affärsmodeller eftersom ett mjukvarufel i ett kritiskt skede kan kosta dyrbara arbetsdagar i vårbruk eller skörd. Därför måste IT-supporten var tillgänglig i stort sett dygnet runt, sju dagar i veckan. Här har tillverkare, återförsäljare och agenter redan kommit närmre varandra men serviceorganisationen måste bli ännu tightare.
Frågan om cybersäkerhet blir också viktigare i hela branschen. Inte bara nyttan utan även riskerna med digitalisering måste hanteras. Nära hälften av de svarande i Landshypoteks lantbrukspanel såg ökad sårbarhet för digitala intrång eller cyberattacker som en nackdel med digitaliseringen.
Marknaden för gröna proteiner växer. Hittills har utbudet i dagligvaruhandeln dominerats av importvaror baserade på soja men nu är den första svenska industriella förädlingen i gång och den väntas följas av fler. Hittills har ärta stått i fokus men även lupin, åkerböna och bondböna ses som proteingrödor med potential. I dag går stor del av den begränsade svenska produktionen till djurfoder. Den ökade efterfrågan på gröna proteiner till humankonsumtion kommer sannolikt att öka intresset, och ersättningen, för att ta in baljväxter i växtföljden.
Räkna med att köttdebatten kommer att blossa upp igen under 2022. Kostrekommendationerna är under översyn. När det gäller kött lutar det åt att intaget ska minskas från som mest 500 gram i veckan till 350 gram. Samtidigt väntas råden bli mer nyanserade för olika åldersgrupper och kön.
Bedömare räknar med att den totala konsumtionen av kött fortsätter att minska men att svenskt kött går starkt och fortsätter att ta marknadsandelar. Vi har sett trenden under ett antal år och den väntas inte klinga av. Samtidigt har marknadsandelen för svenskt kött ökat. Ökningen är störst för griskött som under samma tid gått från en andel svenskt på 69,6 procent till 80,4 procent.
Skogen kommer allt högre upp på agendan. Vi måste vänja oss vid att fler aktörer i samhället tittar på skogen ur sitt eget perspektiv och att diskussionen om hur vi sköter den och vad vi gör med den, bara kommer att öka. Det kan till exempel handla om klimatnytta, kolinlagring och alternativa skötselmetoder men även om upplevelsevärde.
Det kan komma att leda till ökad lönsamhet då skogsägaren hittar nya intäkter vid sidan av virket. Något som kan ändra drivkrafterna och virkesflödet i skogsbruket. Parallellt ökar behoven när vi ska bygga mer i trä samtidigt som vi ska skydda skog och binda mer koldioxid.
Kampen om jordbruksmarken hårdnar. Städer växer och allt mer mark detaljplaneras för bostäder, infrastruktursatsningar och industrier. Exploateringen fortsätter men rösterna för bevarande av jordbruksmark för livsmedelsproduktion hörs allt mer. Frågan kommer att få mer utrymme när försörjningstrygghet, klimat och hållbarhet diskuteras. Jordbruket och markens roll för energiproduktion kommer också att väga allt tyngre.
Källor: Jordbruksverket, Landshypoteks lantbrukspanel 1/2021, LRF, Macklean: Marknadsanalys och potential för växtbaserade proteiner, Skogsstyrelsen, Statistiska centralbyrån (SCB)
För oss är jord- och skogsbrukarna landsbygdens hjärta. Oavsett om du ska köpa din första lantbruksfastighet eller står inför nästa stora investering hittar vi en lösning som hjälper dig att satsa på lantbruket.
Låna till lantbruk
