På frågan vad som påverkat lantbruksföretagandet mest under det gångna året svarar 4 av 10 viltskador. Det visar en undersökning som Landshypotek Bank låtit göra bland 550 lantbrukare under hösten.
Svaret är inte förvånande. Närmare hälften av de lantbrukare som tillfrågades får allt som ofta påhälsning av vilt på sina marker. Och de får betala dyrt för de skador som framförallt den snabbväxande vildsvinsstammen ligger bakom. Den uppskattade medelkostnaden per år är 45 000 kronor. Och ju större arealer, desto högre är den. Hos djurhållare som har fler än 25 djurenheter uppges den i snitt vara 83 000 kronor. För lantbruket som helhet handlar det om över miljarden i förlorade grödor, skador på betesmarker och skogen årligen.
Vi ringde upp tre lantbruksföretagare, som även är förtroendevalda i Landshypotek Ekonomisk Förening, för att höra hur de ser på undersökningsresultatet och hur de själva upplever viltbesöken på sina marker.
Håkan Lundgren är f.d. mjölkbonde som nu gått över till köttdjur, spannmål och skog på den egna gården i Gamleby, i Nordöstra Småland. Han är också aktiv i LRF Sydost där vildsvinsfrågan ofta diskuteras.
– På 90-talet fanns det runt 3 000 vildsvin i Sverige. Idag beräknas stammen ha växt till 300 000 – 400 000 individer. Såklart ställer det till problem och en viss uppgivenhet, säger Håkan. Redan dagen efter man sått kan det vara kört. De går till och med på fröna.
När Håkan hade kor odlade han även majs. Men det fick han sluta med på grund av svinens framfart. Men i vallen och spannmålen härjar de fortfarande. På frågan om vad han ser för åtgärder för att komma till bukt med problemet är svaren bland annat tätare samarbete mellan jägare och markägare, mer effektiva och större fällor och ökad användning av mörkersikte. För de är skygga och smarta djur som är svåra att få korn på.
Katarina Karlberg, som ihop med familjen driver lantbruk med ekologisk mjölk och skogsbruk två mil söder om Norrköping, är även hon alltför väl bekant med det ökande bökandet i vallar och betesmarker. Även antalet dovhjortar har ökat och vill ha del av grödorna. Vad det gäller samarbete med jaktlagen är hon inne på samma linje – och här tog de tag i problemet själva.
– Vi har utarrenderat jakten, så vi sänkte jaktarrendet, införskaffade värmekamera och försåg åtlarna längst bort i skogen med majs för att underlätta och effektivisera jakten, berättar Katarina. De jagar också själva tillsammans med ett numera nöjdare jaktlag som bidrar till att hålla nere antalet vildsvin i området.
Katarina Karlberg
Kristin Johansson har även hon ekologisk mjölkgård, men även köttdjur och skog, på gården i Emådalen utanför Mönsterås. Runt om i skogsbygderna trivs vildsvinen bra, och viltskador är något som det pratas mycket om härikring och vi fått lära oss att leva med, säger hon.
– Visst har det blivit fler traktortimmar för att reparera åkermarkerna. Jag skulle uppskatta att det kostar 400-500 kronor hektaren. Vi låter inte heller vallen ligga för länge och växtodlingen får anpassas efter grisarna. Allt vi odlar går till djurmat och därför har vi valt korn framför vete som inte är lika uppskattat på deras meny.
Kristin upplever också att dovhjortar blivit allt vanligare i trakterna de senaste åren. Det inte vildsvinen förstör äts upp av dem. Och hon ser ett ökat intresse för nattlig jakt bland den yngre jägarkåren. Mörkersikte gör det ju så mycket enklare och ju fler kvällspigga krafter som hjälper till desto mer kan vi komma åt problemet, avrundar hon.
Mätningen Sveriges Lantbruk är representativ för svenska lantbruksföretagare med över 10 ha åker och gjordes hösten 2020. Svar från 550 företagare ingår i redovisningen. Undersökningen har genomförts av Landja Marknadsanalys/NUI på uppdrag av Landshypotek Bank.
Här kan du ladda ned undersökningsresultatet över vad som påverkade lantbrukarna mest 2020 (pdf)
Den svenska vildsvinstammen beräknas öka med 30 % årligen och består idag av 300 000 – 400 000 individer
Vildsvin föder oftast en kull med 2-3 kultingar per år, men under gynnsamma förhållanden kan det bli två kullar årligen
Vildsvin får skjutas året runt, men undantag av suggor med kultingar. 2020 sköts ca 150 000 grisar
Trafikskador med vildsvin är även ett ökande problem
Regeringen har via Jordbruksverket lanserat det så kallade ”Vildsvinspaketet”. Fyra olika myndigheter ska se till att det genomförs för att öka tillgång och handel med vildsvinskött genom enklare regler och ökad jakt
För oss är jord- och skogsbrukarna landsbygdens hjärta. Oavsett om du ska köpa din första lantbruksfastighet eller står inför nästa stora investering hittar vi en lösning som hjälper dig att satsa på lantbruket.
Låna till lantbruk
