Det kännetecknar finansmarknaderna under 2023

2023 blev ett år med fokus på inflationsbekämpning. Världens centralbanker har gång på gång höjt styrräntan
till högre nivåer för att strama åt ekonomin. Detta har bidragit till att inflationen under 2023 fortsatte att
sjunka tillbaka från 2022 års toppnivåer. I USA har kärninflationen kommit ner till 4,0 procent, i Eurozonen 3,6
procent och i Sverige 5,4 procent. Inflationen är dock fortfarande hög och än kvarstår risker för att den inte
faller tillbaka tillräckligt snabbt. Jämfört med omvärlden har nedgången av den underliggande inflationen varit
något trögare i Sverige, mycket på grund av den svaga kronan varför uppmärksamhet även har riktats mot den.

Känslan av en osäker omvärld har gjort att investerare sökt sig till större valutor, vilket ytterligare spätt på kronförsvagningen. Därtill har oro riktats mot räntekänsligheten i svensk ekonomi främst kopplat till hög belåning inom fastighetssektorn och högt belånade hushåll, vilket undergrävde kronan ytterligare.

Centralbankernas sista höjning

Under 2022 och 2023 har vi sett en historiskt snabb höjning av styrräntan med en utveckling från 0 till 4
procent. Men efter två år med stigande räntor blev det fjärde kvartalet 2023 en trendvändning. Temat ”higher
for longer”, det vill säga högre räntor under en längre tid, höll sig fram till september då centralbankerna istället började signalera att inflationen kanske vänder ner utan att det behövs fortsatta höjningar. Fed var först ut med att lämna styrräntan oförändrad. ECB hakade snart på med att i oktober göra likadant, och därmed var en svit på tio höjningar i rad bruten. På Riksbankens sista möte 2023 blev det även dags för att lämna räntan oförändrad på 4 procent.

I ett försök att stärka den svenska kronan har Riksbanken även börjat valutasäkra delar av sin valutareserv.
Kronan har sedan dess gått starkare men är fortsatt svag i ett historiskt perspektiv. Riksbanken har även
infört fler penningpolitiska möten under 2024 vilket ger Riksbanken och Sverige en större möjlighet att ligga
i fas gentemot USA och övriga Europa som haft fler möten under året.

Svagare tillväxt, men en potentiell mjuklandning i sikte

Marknadens prognosmakare var i princip överens om att ekonomierna skulle gå in i en lågkonjunktur under
2023. Men ekonomierna har stått emot betydligt bättre än förväntat, mycket på grund av en stark och motståndskraftig arbetsmarknad. Detta har bidragit till att konsumtionen till viss del har kunnat hållas uppe. Den ekonomiska utvecklingen har förvisso varit något tudelad under året. Å ena sidan ser vi USA, där hushållen är mindre räntekänsliga och löneökningstakten kommit ikapp inflationen. Den amerikanska arbetsmarknaden har överraskat med sin styrka, vilket gjort att amerikanska hushåll, stärkta i sin känsla att de inte förlorar jobbet, vågar fortsätta konsumera. Å andra sidan har utvecklingen i Sverige gått klart sämre.

Hushållen – högt belånade och med en stor andel rörlig ränta – pressas hårdare av högre räntor, och
det är nästintill totalstopp i bostadsbyggandet. Ändå har arbetsmarknaden under året haft en oväntat stark
utveckling vilket har bidragit till att konsumtionen till viss del har kunnat hållas uppe.

Här ser vi nu en viss avkylning av arbetsmarknaden och tillsammans med en svagare utveckling av BNP kommer vi, av allt att döma, få se en stigande arbetslöshet samtidigt som Sverige går in i en lågkonjunktur. I skrivande stund tycks marknaden dock vara överens om att vi undviker en djup recession utan i stället får se ett 2024 präglat av fallande räntor, inflation som når målet och en ekonomi som mjuklandar.

Det kännetecknar finansmarknaderna under 2023 är sammanställd av Åke Källström  på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks Årsredovisning 2023 (pdf).