Ekonomisk utblick med riskchef Mats Bergström
Vi har nu klivit in i 2025 och det är fem skördar kvar till 2030. Ett årtal som är i fokus för att nå en mer hållbar värld. Mats Bergström, riskchef på Landshypotek Bank, delar kunskap om vad vi vet och vad vi tror oss veta om de kommande åren rent ekonomiskt – och var vi kommer ifrån för att förstå privatpersonens förutsättningar när vi kliver in i perioden 2025 till 2030.
Perioden 2020-2025 var minst sagt turbulent, var står vi nu när vi precis har klivit in i 2025?
– Perioden var verkligen turbulent och tyvärr finns det en hel del som talar för fortsatt turbulens. Det finns flera konfliktområden runt om i världen, Ukraina och Mellanöstern framför allt, och det ser tufft ut att hitta lösningar som alla parter kan gå med på. Det råder politisk instabilitet i bland annat Frankrike, Tyskland, Japan och Kanada till följd av svag ekonomisk utveckling. Till exempel är Tysklands BNP i princip oförändrad i reala termer sedan 2019 och Frankrike har ett budgetunderskott på över sex procent av BNP men lyckas ändå inte få till någon ekonomisk tillväxt.
I USA, Storbritannien och Frankrike har statsskulden byggts upp till nivåer som kan anses vara ohållbara långsiktigt, åtminstone i ett lite högre ränteläge. Statsskulden i USA motsvarar nästan 130 procent av BNP. I Kina har bankerna dåliga lån på sina böcker motsvarande hissnande 1 500 miljarder kronor och myndigheterna planerar att återkapitalisera bankerna med motsvarande belopp. Situationen är ansträngande för Kina och väger negativt på tillväxten som överraskat på nedsidan under en längre period. BNP har endast ökat marginellt sedan 2021, mätt i USD. Även om det inte konstaterats officiellt ser jag det som ganska tydligt att det råder global lågkonjunktur, eller åtminstone lågkonjunktur i en stor del av världen.
Med det vi vet idag, kan vi säga något om vilken period vi har framför oss?
– När det handlar om framtiden behöver vi diskutera den i termer av sannolikhet. Med tanke på situationen vi har i världen idag, tycker jag att sannolikheten tippar över mot en period av svag ekonomisk utveckling och kanske till och med lågkonjunktur eller recession. Det låter så klart pessimistiskt men det positiva i ett sådant läge är att inflationstrycket med största sannolikhet avtar helt och ränteläget bör komma ner till mycket lägre nivåer.
De senaste åren har inflationen ätit upp löneökningarna och vi har haft negativ reallöneutveckling. Det finns stora möjligheter att det vänder nu med löneökningar som är högre än inflationstakten igen. Det finns de som menar att ett handelskrig med nya tullar skulle vara inflationsdrivande de närmsta åren trots svag ekonomisk utveckling. Jag är tveksam till att det skulle få samma negativa effekter för oss konsumenter som de senaste årens prisökningar haft. Tullar skulle kunna driva upp priser på ”prylar ” istället för basvaror som el, drivmedel, mat och boende som vi haft de senaste åren. Som konsument kan du enklare välja att avstå från nya prylar men det är svårare att avstå från rena basvaror.
Matpriserna har de senaste åren stigit som en del av inflationen, samtidigt lägger vi en mindre andel av vår disponibla inkomst på mat (sett över en längre period). Kan vi säga något om möjligheten att göra mer aktiva val i matbutiken rent privat- och samhällsekonomisk framöver?
– Det här är en jätteintressant aspekt om vi ser till vår möjlighet att påverka våra rörliga utgifter. Att välja det billigaste alternativet i mataffären är inte alltid det bästa ur varken ett hållbarhetsperspektiv eller ett hälsoperspektiv. Närproducerade kvalitetsvaror har ofta högre näringsvärde än de billigaste alternativen (och är många gånger även mer smakrika) men faktum är att vi kan välja lite dyrare kött eller grönsaker och ändå hålla nere totala kostnaderna genom aktiva val. Uppemot 40 procent av våra matpengar lägger vi på sötsaker, chips, dryck och liknande, endast 60 procent går till faktiska ”matvaror”. En omfördelning skulle inte bara vara nyttigare för oss, det skulle kosta mindre och vara bättre för klimatet och miljön. Vilket även skulle vara värdefullt för samhället i stort.
Intervjun med Mats Bergström är gjord i samband med rapport 1 av 3 i serien ”Mot 2030 – fem skördar kvar”, publicerad i januari 2025.
Varför gör en bank en rapport om mat?
Lantbrukarna är hjärtat i den svenska matproduktionen. Inflationen och pandemin har påverkat våra köpvanor och med en osäker omvärld ställs krav på Sveriges beredskap och självförsörjningsgrad. Mat och matproduktion är mer aktuellt än på länge.
Vi på Landshypotek har finansierat Sveriges lantbrukare i snart 200 år och har därmed rötterna i landets lantbruk. Vi tycker det är viktigt att bruka naturens resurser på ett långsiktigt bra sätt och vill öka medvetenheten om hur våra val påverkar utvecklingen. I tre rapporter under våren kommer vi att djupdyka i frågor som rör mat, matproduktion och hur händelser i vår omvärld påverkar förutsättningarna att producera och konsumera mat.
Vi hoppas att detta kan bidra till en ökad förståelse kring hur en sund och hållbar matproduktion kan se ut, och ge dig som konsument verktyg för att göra aktiva val. Tillsammans kan vi påverka utvecklingen.
