En succesiv räntesänkning väntas, frågan är bara när?
Under hösten har inflationen gått ned och kronan stärkts, men inflationen är fortsatt för hög och kronan för svag. Märkbart är också att de genomförda räntehöjningarna har effekt på ekonomin, som har försvagats. Även arbetslösheten börjar stiga. Riksbanken valde därför att lämna styrräntan oförändrad i november, med medskicket att den kan behöva höjas ytterligare om inflationsutsikterna försämras. Vi har tittat närmare på anledningarna bakom beslutet och vad du som låntagare kan förvänta dig framöver.
Under senhösten finns tydliga tecken på att det underliggande inflationstrycket på både basvaror och tjänster har börjat avta i allt snabbare takt. Kronan har också stärkts, vilket minskar risken för importerad inflation. Det var därför inte helt oväntat att Riksbanken valde att pausa höjningarna.
Åke Källström, Landshypoteks ränteanalytiker som du kanske redan har träffat på de regelbundna digitala räntespaningarna som banken bjuder in till, menar att räntehöjningscykeln nu sannolikt är över. Samtidigt betonar han att Riksbanken är tydlig med att penningpolitiken fortsatt kommer att vara åtstramande.
Men vad innebär det i praktiken?
Många bedömare trodde att snabbt stigande kapitalkostnader skulle få ekonomin på fall snabbare, men uppenbarligen tålde den de högre räntenivåer bättre än förväntat.
– 4 procent verkar dock vara smärtgränsen och nu märks en rejäl avkylning, vilket har varit syftet med Riksbankens åtgärder, menar Åke.
Påverkan av de genomförda räntehöjningarna märks bland annat i att många företagare skjuter upp tänkta investeringar, hushållen minskar sin konsumtion och att bostadsbyggandet har fallit rejält, med sjunkande BNP-tillväxt som följd. Den svaga tillväxten drabbar därmed även arbetsmarknaden, med färre nyanmälda jobb och ökade varsel.
Trots tydliga signaler att ekonomin nu tagit en hel del stryk är Riksbankens något återhållsamma i sin retorik
– Riksbanken vill helt enkelt signalera att det är för tidigt att pusta ut och att beredskap finns för att styrräntan kan behöva höjas igen om inflationsutsikterna försämras, säger Åke.
Räntetoppen ser ändå ut att kunna vara nådd och högst troligt är att räntan hålls kvar på en hög nivå ett tag till för att inflationen ska komma ner till målet. Enligt Riksbankens egen prognos kommer en första sänkning först i början på 2025.
När Åke får sia tror han att räntesänkningarna kommer tidigare och att Riksbanken hinner med två sänkningar under 2024, vilket skulle ge en styrränta på 3,50 procent vid utgången av året. Bland aktörer och prognosmakare på marknaden är man mer aggressiv i sina sänkningsförväntningar. Marknadsprissättningen just nu är en styrränta ner mot 3,00 % vid nästa årsskifte.
– Det är det vi har sett i den tydliga nedgången av de långa bundna räntorna under den sista tiden, förklarar Åke. Frågan är om marknaden eller Riksbanken får rätt. Tror man att Riksbanken kommer att hålla fast vid sin prognos har det skapats ett läge där det kan löna sig att binda.
Följ ränteutvecklingen med oss på Landshypotek!
Vill du veta mer om hur räntemarknaden utvecklas är du varmt välkommen att koppla upp dig till våra återkommande digitala spaningar kring det rådande ränteläget, exklusiva för dig som medlem. Nästa hålls 6 februari med start klockan 17.00. Läs mer och anmäl ditt intresse på landshypotek.se/rantemarknaden
