Så vill politikerna öka efterfrågan på svensk livsmedelsproduktion

Lantbrukspanelen visar att lantbrukare inte primärt söker ekonomiskt stöd från politiker, utan snarare förenklingar och spelregler som gör att företaget kan växa med lönsamhet. På frågan om vad politiker och myndigheter främst borde göra för att stödja lantbruken svarar fyra av tio i panelen att de borde stimulera ökad efterfrågan på svenskproducerade livsmedel. 

– Lantbrukare vill kunna driva sina företag med lönsamhet. Grunden för detta är jämlika och förutsägbara spelregler samt naturligtvis en marknad som efterfrågar produkterna. Intresset för svenskproducerad mat är i grunden god. I tider med finansiellt pressade hushåll tenderar valet att bli billigare och ofta importerade varor. Då behövs en stimulans för att vårda efterfrågan på de inhemska livsmedlen som är producerade med höga krav på hållbarhet och landskapsvård på köpet. Det är nu livsmedelsstrategin skulle göra nytta, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.

Så svarar politikerna

Men vad säger politikerna själva då? Vi frågade samtliga riksdagspartier vad de vill göra för att stimulera svensk livsmedelsproduktion. Svar har inkommit från samtliga riksdagspartier med undantag av Miljöpartiet.

Flera av partierna – M, KD, SD samt C – vill att det ska vara enklare att bedriva jordbruk, bland annat genom minskad regelbörda. C, SD, och KD framför både skattesänkningar och budgetsatsningar, medan V framhåller ökat nationellt stöd för hållbart jordbruk.

S och C vill införa krav på ursprungsmärkning på restauranger, samt att genom offentliga upphandlingar stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor, äldreboenden och inom sjukvården. Även Liberalerna skriver att livsmedel ”ska gå att spåra hela vägen, även på restauranger”, och M svarar att de vill att mer upphandlad mat ska vara svenskproducerad.

Här nedan är partiernas svar i sin helhet:

Centerpartiet

• I det extrema väderläge vi befinner oss i just nu behövs en handlingskraftig regering och en beredskap för att situationen kan bli mycket värre. Vi behöver på kort sikt se över alla regler som hindrar eller försvårar skörd och bevattning m.m. Regeringen behöver också se över hur lantbruksföretagens likviditet kan stärkas på kortare sikt, t.ex. genom tidigarelagda stödutbetalningar.
• Jordbrukets klimatanpassning behöver intensifieras även på längre sikt. Det är en global överlevnadsfråga. Det handlar om alltifrån att främja nödvändiga investeringar på gårdsnivå till att utveckla nya växtsorter som klarar ett förändrat klimat. Att ställa om till mer förnybar energi och att genomföra energieffektiviseringar är en möjlighet för svenskt jord- och skogsbruk.
• Några av Centerpartiets konkreta förslag för att snabba på klimatomställningen inom jord- och skogsbruket är att genomföra en stor skattenedsättning i form av ett klimatneutralt jordbruksavdrag samt införa en biopremie för användande av biodiesel i jord- och skogsbruk. Biogasen bör garanteras långsiktig skattefrihet samtidigt som stödet till biogasproduktion byggs ut kraftigt.
• Det behövs tydligare politiska mål om svensk livsmedelsproduktion och försörjningsförmåga. Det möjliggör sänkta kostnader för företagen och minskade administrativa bördor. Svenska myndigheter ska bejaka snarare än bevaka svenskt lantbruksföretagande. Tydliga främjandeuppdrag behöver ges till myndigheterna.
• Det ska bli enklare för en lantbrukare att diversifiera och bredda sitt företagande. Därför vill vi snaraste tillåta gårdsförsäljning av alkohol.
• Kompetensförsörjningen inom de gröna näringarna är i dag ett stort tillväxthinder för många företag. Vi vill till skillnad från regeringen inte lägga en våt filt över de gröna näringarnas arbetskraftinvandring. Vi vill stärka naturbruksutbildningarna, bl.a. genom att stärka kopplingen till näringslivets behov och genom höjda kvalitetskrav.
• På konsumentsidan är det viktigt att underlätta informerade val. Regeringen bör snarast införa en obligatorisk ursprungsmärkning på restauranger. Det går också att ställa tydligare politiska krav i den offentliga upphandlingen på lokal, regional och nationell nivå. Det är dubbelmoral när offentlig sektor upphandlar mat med lägre miljö- och djurskyddskrav än de krav vi ställer på våra svenska lantbrukare.

Moderaterna

Svensk livsmedelsproduktion står inför stora utmaningar. Kostnaderna för insatsvaror är höga och regelbördan är omfattande. Därför är det viktigt att vi stärker konkurrenskraften och stimulerar svensk livsmedelsproduktion. Svenska bönder konkurrerar på en fri marknad, vilket är bra. Det svenska politiker bör göra är att sänka kostnadsläget och stärka företagens förutsättningar. Det skulle i sin tur leda till ökad lönsamhet och attraktivitet för branschen. Vi vill att mer upphandlad mat ska vara svenskproducerad. Vi bör även använda oss av andra verktyg för att stimulera produktionen, som att tillsätta svenska livsmedelsattachéer på strategiskt viktiga marknader för svensk livsmedelsexport.

Därför behöver vi:
o Stärkt ägande- och förfoganderätt, vilket ger långsiktiga förutsättningar.
o Minska jordbrukets administrations- och regelbörda
o Sänka priset på drivmedel
o Tillsätta ett implementeringsråd, för att inte överimplementera EU-direktiv
o Korta och förenkla miljötillstånden
o Prioritera beredskapsfrågorna, vi måste producera mer av vår mat inom landet och nödvändiga insatsvaror måste finnas tillgängliga.
o Att myndigheterna jobbar med främjandeuppdrag kopplat till livsmedelsstrategin, för att hjälpa och inte stjälpa företag

Socialdemokraterna

• Livsmedelsproduktionen i Sverige har förutsättningar att bidra till ökad sysselsättning och tillväxt. Det ger jobb på landsbygden samtidigt som det stärker den hållbara utvecklingen och producerar mat av bra kvalitet med höga miljö- och djurskyddskrav. Svensk mat har hög kvalitet och skapar mindre påverkan på miljön än i många andra länder. Vi vill värna och utveckla våra mervärden – de är en konkurrensfördel för Sverige!
• Fusk och felmärkning av mat ska stävjas och kommuner ska köpa miljöinriktade och svenska produkter. Vi vill underlätta för människor att bli aktiva konsumenter. Informationen om matens innehåll, näringsvärde, miljöpåverkan och ursprung måste förbättras och utökas.
• Krav på ursprungsmärkning av kött på restauranger bör införas.
• Samtidigt som vi vill ställa höga krav på svenska bönder vill vi även ha höga krav på den mat som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldreomsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige.
• Det offentliga ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras, inte missgynnas. Genom offentliga upphandlingar kan vi stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor, äldreboenden och inom sjukvården.
• Vi vill öka Sveriges beredskap. Därför behöver den nuvarande livsmedelsstrategin uppdateras så att vi kan få till en ökad och hållbar produktion av mat från det svenska lant- och vattenbruket i hela Sverige. Det behövs också en ökad svensk produktion av insatsvaror till lantbruket.

Kristdemokraterna

Vi ser att den bristande lönsamheten hos primärproducenterna är nödvändigt att möta med olika åtgärder. Därför förlängs nu den tillfälliga dieselskattebefrielsen för svenska lantbrukare. I regeringens fortsatta budgetarbete prioriterar vi åtgärder som sänker kostnaderna och stärker konkurrenskraften för både primärproduktionen och livsmedelsnäringen. Det pågående arbetet med Livsmedelsstrategi 2.0 är prioriterat. Mer utvecklade detaljer får anstå tills regeringens budget läggs i höst.

Vänsterpartiet

• Riksdagen bör anta målsättning om att Sverige ska uppnå självförsörjning av livsmedel till 80 procent.
• Stärk det nationella stödet för ett hållbart jordbruk. Vänsterpartiet har föreslagit ökat stöd till jordbruket med över 1,5 miljard för 2023 (jämfört med regeringen och SD). Stöden omfattar bl.a. ökade anslag för vallodling, ekologiskt jordbruk, betesmarker, växtbaserad mat och investeringsstöd för jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat.

Sverigedemokraterna

• Det svenska jordbruket ska värnas och bidra till svensk konkurrenskraft, goda miljöstandarder, öppna landskap och svensk självförsörjning samt export. Ett framgångsrikt jordbruk är en förutsättning för att hela Sverige ska leva och utgör en viktig del i den svenska ekonomin.
• Det ska vara enklare än idag att bedriva jordbruk. EU-reglerna måste bli färre och mer flexibla utifrån varje medlemsstats unika landskap, tradition och standarder. Reglerna inom jordbruk måste även ses över för fungerande avvägningar samt att äganderätten bör stärkas. Rättssäkerheten behöver även den stärkas för de som bedriver näring inom jordbruk. Vidare behöver myndigheternas arbete i högre grad anpassas för att verka i intressegemenskap med markägare
• Vi föreslår skattesänkningar och budgetsatsningar inom jordbruksområdet likväl som regeländringar och utredningar för att åstadkomma detta. Skattesänkningarna gör att jordbruksnäringen får en ökad lönsamhet omgående och därmed kan fortsätta i positiv riktning. Detta kompletteras med en rad åtgärder som ska stärka jordbrukets funktion och lönsamhet på lång- och medellång sikt. Från denna styrkeposition kan svenskt jordbruk sedan bli än mer miljö- och klimatanpassat utan att äventyra ekonomin.

Liberalerna

• Livsmedelsmärkningar och kontroller ska vara att lita på. Vår mat ska vara säker och hållbar. Men politiker ska inte pilla i maten i onödan, du vet bäst vad du vill äta.
• Sverige ska fortsätta ha en djuromsorg och miljöhänsyn i världsklass. Det gör att svenskproducerad mat går att köpa med gott samvete. Innehållsdeklarationer och märkningar ska gå att lita på, då kan vi alla utnyttja vår konsumentmakt. Jordbruket behöver bli ännu mer klimatsmart, utsläppen behöver minska. Mat som ändå blir avfall ska bli till biogas.
• BRA MAT FÖR MÄNNISKA OCH MILJÖ
• Sverige är en matnation. Vårt jordbruk producerar viktiga exportprodukter, såväl mat som dryck. För konsumenternas del är det viktigt att man kan göra aktiva val. Vi måste kunna lita på innehållsdeklarationer och märkningar. Livsmedel ska gå att spåra hela vägen, även på restauranger. EU:s veterinärmyndighet ska få muskler att genomföra täta kontroller för att stävja fusk.
• Svensk mat är klimatsmart och produceras med god djuromsorg och miljöhänsyn. Det är en konkurrensfördel som måste värnas. Bra djurskydd leder också till att mindre antibiotika används. För att svensk mat ska fortsätta vara klimatsmart måste vi äta upp mer av det vi producerar istället för att slänga det. Det avfall som trots allt blir kvar måste tas tillvara på bästa sätt, till exempel till biogasproduktion.
• Vissa pekar på att ekologisk odling måste främjas för hälsans och miljöns skull. Andra menar att konventionellt jordbruk är effektivare och mer klimatsmart för att producera mycket mat vilket behövs för att mätta världens befolkning. Vi ser gärna ekologisk mat men vi vill att konsumenterna ska styra efterfrågan, politiker ska inte pilla i maten.
• Liberalerna har även drivit på för en svensk livsmedelsstrategi. Strategin finns nu men vi är kritiska till produktionsmålet som slår fast hur mycket av jordbruksmarken som ska vara ekologisk. Det är planekonomi i stället för marknadsekonomi.