”Samhällets spelplan har förändrats”
Vi har nu klivit in i 2025 och det är fem skördar kvar till 2030. Ett årtal som framför allt är i fokus för att nå en mer hållbar värld, med bakgrund i Agenda 2030 och de globala mål FN:s medlemsländer tagit fram och ställt sig bakom. En grundförutsättning för att nå dit är att vi har tillgång till bra mat, vilket vi alla är med och styr genom våra val – i så väl vardag som matbutik.
Malin Svedberg, hållbarhetsspecialist på Landshypotek Bank, gör en tillbakablick för att se vad vi kan förvänta oss framöver.
Det har varit några händelserika år med stor påverkan på oss alla. Mycket i vårt samhälle har fått nytt fokus, så som energiförsörjning, säkerhetsfrågor och krisberedskap – och inte minst valen vi gör i matbutiken. För att ta sikte på 2030 och förstå var vi står nu när vi precis har klivit in i 2025 tänkte vi börja med en tillbakablick för att se vad vi kan förvänta oss av de kommande åren. För stora delar av samhällets spelplan har förändrats under de senaste, rätt turbulenta, åren.
Pandemin som kom och gick
För ganska exakt fem år sedan kom de första nyheterna om ett nytt virus. Sedan gick allting i en rasande fart och hela världen satt i klorna på coronaviruset innan krokusen hann möta vårsolen. En pandemi är något man som liten läser om i historieböckerna eller något som målas upp i dystopiska serier. Vi är nog få som trodde att vi skulle få uppleva en pandemi, men det har vi nu gjort och det har satt sina spår.
Samhällets strukturer sattes på prov och mycket av det vi tog för givet var inte längre lika självklart. Världens företag fick problem med leveranser. Komponenter saknades, personal kunde inte ta sig till arbetsplatserna. Digitaliseringen i arbetslivet tog sjumilakliv för att klara av att hålla företagen flytande när restriktionerna var som hårdast. Ett flockbeteende i att bunkra toalettpapper och konservburkar blev vardag. Butikshyllor gapade stundom tomma på grund av kollektivt ändrade köpbeteenden och brister i varukedjor. Att vi lever i en global värld med hårda kopplingar (och sårbarheter!) blev tydliga för oss alla.
Krig, inflation och mat
Pandemin höll oss i sitt järngrepp under två år, och när livet sakteligen började återgå till det normala skakades vi om ordentligt åter igen. Ryssland påbörjade sin orättfärdiga och fullskaliga invasion av Ukraina och det var för första gången på många år krig i Europa.
Pandemin hade redan satt ljus på den globala ekonomins tilltro till "just in time"-produktionen utan kostnader för lager. Kriget gjorde att frågan om försvar, livsmedelssäkerhet och NATO diskuterades vid köksbord såväl som i korridorerna på Rosenbad.
Energipriser rusade och med dem kostnaden för det mesta i vårt samhälle. Inflationen sköt i höjden (nåväl, betydligt mer än vad vi då var vana vid). Det här fick konsekvenser för alla. Priset på smör blev måttstocken för "hur dyrt det blivit".
När plånboken krymper blir vardagens val mer aktiva. Vi kan tydligt se att färre väljer ekologiska varor, samtidigt som efterfrågan på livsmedel med "Från Sverige"-märkning ökar. Kanske står det svenska för något tryggt när omvärlden skakar?
Den trygga mittenfållan
Samtidigt har fler unga vänt ryggen till vego och börjat äta kött. Eller de unga är i alla fall inte lika kategoriska och kallar sig snarare ”vegetarianer” som äter kött ibland. Anledningen tycks främst vara av hälsoskäl, inspirerade av influencers som övergett vegotrenden, så som Yogagirl, men även att osäkerhet drar oss till mitten av åsiktsspektrat. När omvärlden är osäker, söker vi oss till den trygga mittenfållan.
Det här säger något om matens betydelse och vilken roll den spelar hos oss. Det är något som vi alla behöver – oavsett krig, inflation eller pandemi.
Men om det blev dyrt i mataffären för gemene man var det inget i jämförelse med kostnadstrycket hos lantbrukare. Med all time high-priser på det mesta som behövs för att kunna producera mat (gödsel, maskinkomponenter, energi, diesel) samtidigt som räntorna klättrade upp med inflationen. Känslan inom lantbrukskåren var stundom nattsvart i slutet av 2022 som sedan späddes på av ett riktigt dåligt skördeutfall 2023 på grund av extremväder.
Natomedlemsskap ställer nya krav
Under tiden som ekonomin känns av i svenskarnas plånböcker och kriget i Ukraina fortsätter, lämnar Sverige formellt in ansökan om att gå med i Nato (maj 2022) och ett och ett halvt år senare inträdde vi som fullvärdig medlem (mars 2024). Det här kommer ställa krav på vårt samhälle på ett nytt sätt. Infrastruktur på gles- och landsbygd behöver säkerställas, livsmedelsberedskap och lagerhantering av samhällets nödvändigheter behöver hanteras.
Under tiden sätts spelplanen för klimatet och framtida matproduktion (brukande av jord och skog) i Bryssel.
Under den senaste mandatperioden i Bryssel har Kommissionen, ledd av Ursula von der Leyen, satt klimatet och naturen högt på EU:s agenda. En rad nya regelverk har under mandatperioden förhandlas fram och är just nu under utrullning i medlemsländerna. Vi ska bli den första klimatneutrala kontinenten, samtidigt som natur, ekosystem och vatten återställs.
Klimatförändringarna händer inte längre bara ”där borta, där framme”. Under sommaren fick italienska bönder se sina skördar ruttna bort på grund av för mycket vatten och på andra platser blev det ingen skörd för att det helt enkelt inte kom något vatten. Senast nu under hösten 2024 drabbades Spanien och Valencia av extrema skyfall med förödande konsekvenser för såväl människor som infrastruktur.
Klimatförändringarna är inte längre något som väntar. De är här nu, och vi behöver förhålla oss till dem samtidigt som vi gör allt för att begränsa dem. Har vi nu en politik och förutsättningar som tar oss dit? Det återbesöker vi i nästa rapport i denna serie.
Delvis ute på andra sidan
Vi är nu i ett ekonomisk mer stabilt läge med inflationskurvor som pekar neråt och centralbanker som sänker räntor för att stimulera ekonomin. Elpriser är inte längre något som diskuteras i fikarummet och smöret, ja det kostar som det ”brukar”. De ekonomiska utsikterna har börjat ljusna för de flesta. Men samtidigt har vi fortfarande krig i och i Europas direkta närhet. Säkerhetsläget är fortfarande högst instabilt samtidigt som klimatförändringarna påverkar fler och fler människor.
Det har varit år som minst sagt satt sina spår. I oss som individer, företag och samhälle. Den generation som aldrig tidigare upplevt att räntorna kan stiga och att krig och pandemier kan lamslå samhällen har fått nya erfarenheter och perspektiv på sådant som vi tar för givet.
Vi är många erfarenheter rikare. Spelplanen framåt är både tydlig och osäker på samma gång. Kom ihåg att du alltid har ett val att göra. Ibland är det begränsat, men du har alltid ett val. Låt oss tillsammans göra val som tar oss ett steg närmare Agenda 2030.
Denna text är ett utdrag ur rapport 1 av 3 i serien ”Mot 2030 – fem skördar kvar”.
Varför gör en bank en rapport om mat?
Lantbrukarna är hjärtat i den svenska matproduktionen. Inflationen och pandemin har påverkat våra köpvanor och med en osäker omvärld ställs krav på Sveriges beredskap och självförsörjningsgrad. Mat och matproduktion är mer aktuellt än på länge.
Vi på Landshypotek har finansierat Sveriges lantbrukare i snart 200 år och har därmed rötterna i landets lantbruk. Vi tycker det är viktigt att bruka naturens resurser på ett långsiktigt bra sätt och vill öka medvetenheten om hur våra val påverkar utvecklingen. I tre rapporter under våren kommer vi att djupdyka i frågor som rör mat, matproduktion och hur händelser i vår omvärld påverkar förutsättningarna att producera och konsumera mat.
Vi hoppas att detta kan bidra till en ökad förståelse kring hur en sund och hållbar matproduktion kan se ut, och ge dig som konsument verktyg för att göra aktiva val. Tillsammans kan vi påverka utvecklingen.
