Utvecklingen inom jord och skog: Kvartal 4 2023

Under slutet av året är den pressade lönsamheten och likviditeten alltmer märkbar för många jordbrukare, både jämfört med tidigare år och inledningen av 2023. Skörden var lägre, och ofta med sämre kvalitet än normalt, efter ogynnsamma väderförhållanden, vilket minskar intäkterna. Det höga kostnadsläget för insatsvaror har fallit tillbaka, men påverkar nettot negativt för 2023. Det skiljer givetvis stort mellan olika lantbruksföretagare och näringsriktningar men jämfört med 2022 är resultaten i företagen generellt lägre.

Den senaste Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn från Jordbruksverket visar hur 2022 var ett exceptionellt bra år för sektorn. För 2023 är prognosen mer utmanande, men samtidigt bättre än eller i nivå med åren innan 2021.

Högre kostnader för insatsvaror driver upp risknivån i verksamheten, men utfallet över landet och även regionalt skiljer sig mycket åt. Ett exempel är Mälardalen där växtodlingen varit särskilt utmanande. Totalt sett har växtodlingsföretagen drabbats av bortfall av såväl volym som kvalitet, och många med insatsvaror inköpta i ett högt prisläge. Samtidigt har avräkningspriserna fallit.

Räntehöjningarna slår på kassaflöden då många har valt att ligga rörligt. När räntekurvan vänder bör det innebära att fler väljer att binda sina lån för att sänka sina kostnader, även om den korta räntan förväntas sjunka under det kommande året. Senarelagda utbetalningar av vissa stöd har ytterligare försvårat situationen för företagarna.

Inom animalieproduktionen är det inte lika utmanande. Priset på mjölk, kött och ägg har haft en positiv utveckling under slutet av året och stärkt kassaflödet, samtidigt som utgifterna för inköpt foder och el sjunkit något. Dyrare halm och strö belastar dock kalkylen. Uppåtgående mjölkpriser är en följd av minskad produktion i de stora exportländerna och en förbättrad marknadsbalans inom EU. Men prisnivån är väsentligt lägre än samma period 2022.

Priset på nötkött har varit relativt stabilt, främst på grund av ett underskott på svenskt nötkött, men också som en effekt av den svaga kronan. Avräkningspriset på grisar har varit stabilt under året, men både djurantal och slaktvolym minskar. Utbrott av salmonella i ett antal hönsstallar har lett till underskott på ägg och högre avräkningspriser. Resultatnivån i de olika företagen varierar, men där beroendet mellan inköpt foder och resultat uppvisar ett tydligt samband.

Fortsatt gynnsamt för skogsägarna

Lönsamheten har stärkts för skogsägarna. Efterfrågan för rundvirke är alltjämt god trots att skogsindustrin möter en dämpad konjunktur. Låga lagervolymer, den svaga kronan, minskad konkurrens från Ryssland, Belarus och Centraleuropa driver efterfrågan. Rotnettot har stärkts när priserna på timmer, massaved och flis har fortsatt stiga. Vattenmättade marker och skador i det mindre vägnätet, efter de rikliga regnen under sommaren och hösten, har gjort att planerade avverkningar under slutet av året har fått skjutas fram.

Väsentligt färre investeringar görs

Svagare skörd, det höga kostnadsläget och högre risker har gjort att många lantbrukarna är mer försiktiga med investeringar och färre fastigheter byter ägare och till lägre priser. Som den ledande banken inom jord och skog märks det att utlåningstillväxten har försvagats, särskilt under andra halvåret. Många lantbrukare och skogsägare har också använt ett starkt resultat 2022 till extraamorteringar när räntan snabbt har stigit.
I Landshypotek Banks senaste Lantbrukspanel svarar sju av tio att de kommer att investera mindre nästa år jämfört med i år. Trots ett tufft läge agerar merparten av lantbrukarna fortsatt klokt och långsiktigt. Med samhällets utmaningar kring livsmedelsförsörjning, energi och hållbarhet har de gröna näringarna en viktig roll, nu och i framtiden. För att möta detta behov krävs ökande investeringar som i sin tur kräver tydliga spelregler och en stabilare prisbild.

Landshypotek är och kommer alltid vara jordbrukarnas bank. Under året har vi strävat efter att vara en nära
branschkollega och en del av en lösning. Efterfrågan på handgripliga fakta, marknadsprognoser och någon att diskutera den egna och företagets ekonomi är stor. Kraft har därför lagts på att vara extra tillgängliga för att möta upp frågor, funderingar, och även oro, bland annat genom enskilda kundmöten men även genom att dela kunskap och erfarenheter mer strukturerat och på olika sätt. De digitala räntespaningarna har varit uppskattade underlag för att kunna fatta kloka beslut, liksom kommentarerna på hur Riksbankens styrräntebesked kan påverka lånekostnaderna och hur man kan tänka i ett uppåtgående ränteläge.

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank i samarbete med bankens kundansvariga med särskild branschkunskap inom olika näringsgrenar och publiceras även i Landshypotek Banks bokslutskommuniké för 2023 (pdf).