Utvecklingen inom jord och skog Q1 2024

Fortsatt utmanande för växtodlare

Likviditeten är främst pressad för de företagare som fick en sämre skörd 2023 och har en större andel växtodling. Med ökade kostnader slår minskad skörd extra hårt på rörelsekapitalet. Under de senaste månaderna har stämningsläget förbättrats. Spannmålspriserna har stabiliserats jämfört med slutet av förra året då de föll kraftigt.

Prisnivån är väsentligt lägre än för ett år sedan, men hög i historisk jämförelse. Till det kommer att kostnaden för viktiga insatsvaror som diesel och mineralgödsel har sjunkit. Förhoppningen är att mer normala väder- och odlingsbetingelser kommande säsong kan bidra till en ekonomisk återhämtning. Stora mängder regn gjorde att den höstsådda arealen är lägre än normalt, men etableringen har generellt varit bra. Lokalt har nederbörden varit riklig under årets inledning, men det är ännu för tidigt att säga hur det har påverkat de höstsådda grödorna. Lantbrukarna har börjat, eller står i startgroparna, för årets vårsådd, men på
många håll försenades den av nederbörd och kyla.

Ljusare utveckling för animalieproducenter

För många animalieproducenter har första kvartalet haft en stabil eller positiv utveckling. Slakt- och livdjurspriser har förändrats marginellt. Mjölkpriset har höjts i omgångar. Antalet nötkreatur är färre jämfört med föregående år. Trots det har produktionen av mjölk och nötkött varit i nivå med motsvarande period ifjol, vilket bland annat beror på minskad ekologisk produktion till förmån för konventionell och ökad andel slaktade kor. Slakten av grisar är däremot lägre. Kostnaderna för inköpt foder har sjunkit och med lägre energipriser påverkar det kassaflödet positivt. Fortsatt tar mejeriprodukter, gris- och nötkött med svenskt ursprung marknadsandelar. Konsumentens köp- och konsumtionsbeteenden har ändrats till följd av högre livsmedelspriser och lägre disponibel inkomst. Den ökande marknadsandelen pekar på att medvetenheten om råvarans ursprung och hur den har producerats fått större betydelse, vilket gynnar svensk animalieproduktion.

Ökat fokus på de gröna näringarnas roll skapar möjligheter

Efter pandemin, logistikstörningar och de senaste årens geopolitiska oro har diskussionen i samhället kring att trygga en säker livsmedelsproduktion ökat. Ett exempel på detta är regeringens initiativ till att uppdatera
den svenska livsmedelsstrategin med större fokus på konkreta åtgärder som ska leda till ökad produktion och förbättrad lönsamhet. Det finns fler initiativ som kommer påverka de gröna näringarna. Enligt EU-kommissionens färdplan för klimatarbetet ska ett betydligt ökat upptag av koldioxid i EU:s skogar åstadkommas till 2040. Vidare har initiativ tagits för att skapa ett ramverk för en certifiering av koldioxidupptag som ska vara frivillig för markägare. Detta kan leda till att man över tid kan erhålla ersättning för sin bindning av koldioxid, men det kommer ta tid.

God konjunktur för skogsägare

Alltjämt är konjunkturen för skogsägare gynnsam efter att priset på timmer, massaved och flis har stigit och hålls uppe av god efterfrågan, lägre konkurrens och sämre tillgång. Priset på energisortimenten har stigit kraftigt, vilket också haft en positiv påverkan på betalningen för rundvirke. Det långsiktiga intresset för att äga och bruka skogsfastigheter är fortsatt starkt, men det finns samtidigt en oro kring politiker- och inte minst myndighetsbeslut och EU-politik som kan få stora konsekvenser för ägandet och brukandet av den svenska skogen. Under inledningen av året har förslaget om ny lag i EU om restaurering av naturen, men också tolkningen av artskyddsförordningen, diskuterats flitigt. Risken är att osäkerheten både kan försvåra och hämma generationsskiften och investeringar för skogsägare.

Försiktig ökad investeringsvilja

De högre kapitalkostnaderna och utmaningar i ekonomin gör att många lantbrukare har avvaktat med större investeringar. Det är bekymmersamt då satsningar behövs för att säkra den inhemska livsmedelsproduktionen och de gröna näringarnas viktiga roll i samhällsomställningen. Färre fastighetsköp har också genomförts. Både säljare och köpare avvaktar en bättre och mer stabil konjunktur och räntemarknad för att investeringskalkylen skall kännas mer trygg och stabil.

I Landshypoteks Banks rapport Så möter Lantbrukarna 2024 framgår att ur ett längre perspektiv är lantbrukarna mer positiva. Efterfrågan på varor och tjänster från de gröna näringarna bedöms öka, vilket gör att framtidstron och investeringsviljan har stärkts. Lantbrukets betydelse i den gröna omställningen är ytterligare en faktor som gör att både jord- och skogsbrukare ser möjligheter att utveckla sina verksamheter, bland annat genom investeringar.

Investeringsbehovet är brett för ökad produktion av såväl livsmedel som energi, inte minst finns intresset och behovet att förebygga den egna verksamhetens känslighet. Investeringarna kan vara i ökade lagringsmöjligheter, energiproduktion men även bevattning och liknande. För närvarande behöver dock många restaurera sitt rörelsekapital efter ett på flera håll svagt 2023.

Omvärldsspaningen är gjord av Agneta Hjellström på Landshypotek Bank i samarbete med bankens kundansvariga med särskild branschkunskap inom olika näringsgrenar och publiceras även i Landshypotek Banks delårsrapport för första kvartalet 2024 (pdf).