Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 1 2023

Makroekonomiska faktorer styr

Det är fortsatt makroekonomiska faktorer som driver marknaden. Tider av stora geopolitiska spänningar riskerar att påverka världsekonomin, internationell handel och inflation. Världsekonomin har hittills visat sig förhållandevis motståndskraftig mot stigande räntor och priser med historiskt låg arbetslöshet. Både FED i USA och den Europeiska centralbanken (ECB) har redan hunnit med två räntehöjningar under året och deras styrränta ligger nu på 5 procent respektive 3,50 procent. Ytterligare höjningar väntas under våren.

Uppmärksamhet mot banksektorn

Under mars fick ett par amerikanska nischbanker problem med sin likviditet och kollapsade. Det är den näst
största bankkollapsen i USA:s historia efter Lehman Brothers under finanskrisen 2008. Plötsligt skiftades fokus från risk för överhettning i USA till risk för en ny bankkris. Likviditetsproblemen uppstod på grund av att bankerna den här gången använde en stor del av sin överlikviditet till att investera i långa obligationer utan att försäkra sig mot ränterisken. Uppmärksamheten riktades senare mot Credit Suisse som länge haft problem med dålig lönsamhet och vars förtroende urholkats. Problemen ledde till att banken snabbt togs över av konkurrenten UBS. Myndigheter i både USA och Schweiz har arbetat aktivt med att lösa problemen.

Sannolikheten för en internationell finanskris bedöms som liten, liksom risken för spridningseffekter till Sverige. Även om det finansiella systemet är starkt sammankopplat på global nivå finns i nuläget ingen
anledning till oro. Svenska banker har hög lönsamhet, god likviditet och relativt stora kapitalbuffertar och skiljer sig åt mot de banker som har drabbats.

Hög inflation, stigande räntor och ny riksbankschef i Sverige

Riksbanken höjde styrräntan med 50 punkter i februari till 3,0 procent och meddelade samtidigt att fler
höjningar kommer under våren. Som kompletterande åtgärder till en högre styrränta bestämde dessutom
Riksbanken att minska dess värdepappersinnehav i en betydligt snabbare takt. Svensk inflation har under
årets första kvartal fortsatt att komma in högre än väntat. Den senaste siffran landade på 12 procent under
februari och en underliggande inflation (dvs rensad från mer volatila priskategorier som t ex råvaror), på 9,4 procent. Sedan januari har livsmedelspriserna stigit med 2,8 procent och under ett år med hela 22,1 procent.

Konjunkturinstitutet presenterade i slutet av mars en ny konjunkturprognos. I takt med att både hushåll och företag pressas allt hårdare av hög inflation och stigande räntor är bedömningen att den svenska ekonomin under året kommer in i en lågkonjunktur för att under 2024 vända uppåt igen. I ett läge där tillväxten mattas av samtidigt som inflationen är hög ökar också risken för stagflation, vilket innebär både hög inflation och hög arbetslöshet.

Svenska hushåll är mer räntekänsliga än hushåll i andra jämförbara länder på grund av en högre skuldsättning
samtidigt som majoriteten av lånen ligger med rörlig ränta. Det högre ränteläget kombinerat med en underliggande hög kostnadsökning slår hårt mot hushållens disponibla inkomst och därmed konsumtionen.

Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström  på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks delårsrapport för första kvartalet 2023 (pdf).