Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 2 2023
Årets andra kvartal har innehållit blandade känslor från marknaden. Å ena sidan finns en oro för en mer uthållig inflation, recessionsrisk, hökaktiga centralbanker samt en arbetsmarknad som gång på gång visar sig starkare än förväntat, vilket gör inflationen mer seglivad. Å andra sidan har stämningsläget i den globala ekonomin förbättrats sedan årets början.
Kraften i ekonomin har överraskat många prognosmakare. Näringslivet har visat sig starkt. Den rekordstarka arbetsmarknaden fortsätter att ge stöd åt hushållens inkomster. Konsumentförtroendet verkar ha passerat botten och, om än trevande, vara på väg tillbaka med hushåll som ser försiktigt mindre negativt på tillvaron.
Precis som svensk konjunktur i sin helhet har även bostadsmarknaden de senaste månaderna överraskat
uppåt. Bostadspriserna har nu ökat fyra månader i rad. Antalet sålda bostäder fortsätter dock att vara lågt.
Centralbankerna aviserar fortsatta höjningar
Centralbankerna fortsätter att höja räntorna, men drar ned på takten och sannolikt är det inte så många
höjningar kvar. Centralbankscheferna fortsätter att hålla ett relativt högt tonläge med upprepade hot om att de är beredda att ta till räntevapnet så länge som behövs. För även om den breda inflationen har passerat toppen är den så kallade kärninflationen, alltså den som exkluderar prisökningen på volatila varor som mat och energi, ihållande hög och seglivad. Som väntat valde Federal Reserve att lämna räntan oförändrad, men kommunikationen kring beskedet var ändå offensiv och räntebanan indikerar nu ytterligare två höjningar under året. Den Europeiska Centralbanken (ECB) valde att efter tre raka höjningar med 50 punkter slå av på takten och meddelade i stället en höjning om 25 punkter i april och ytterligare 25 punkter i juni. ECB var också tydliga i sin kommunikation att ytterligare en höjning i juli och eventuellt även en i september är sannolik, såvida inflationsläget inte blir väsentligt bättre.
Inte heller kom Riksbankens besked i slutet av juni om en höjning av styrräntan med 25 punkter som någon
överraskning. Den svaga svenska kronan fortsätter att vara ett problem. I likhet med andra små valutor tenderar kronan att försvagas under finansiella orostider. Det riskerar att leda till ökat inflationstryck eftersom
importerade produkter blir dyrare. Dessutom finns en allt större oro för svensk ekonomi och de högt belånade
svenska fastighetsbolagen bland internationella investerare. Svenska kronan har därför försvagats till rekordlåga nivåer mot dollarn och euron när investerare undviker investeringar i Sverige. Om andra centralbanker fortsätter att höja sina styrräntor blir därför Riksbanken mer eller mindre tvingad att följa efter för att inte riskera att kronan försvagas ytterligare.
Ekonomin går mot lågkonjunktur
Den höga inflationen och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga svenska hushåll och mot bostadsbyggandet. Hushållens urholkade köpkraft har bidragit till minskad konsumtion där detaljhandeln fått en rejäl nedgång. Trots att ekonomin visat sig gå bättre än vad man först förutspådde kommer svensk ekonomi sannolikt att krympa de närmaste kvartalen. Enligt Konjunkturinstitutets prognos går Sverige in i en lågkonjunktur under året.
Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks delårsrapport för andra kvartalet 2023 (pdf).
