Utvecklingen på finansmarknaderna: Kvartal 4 2023
Efter två år med stigande räntor blev det fjärde kvartalet en trendvändning. Att inflationstakten fortsätter nedåt och centralbankerna därför bedöms börja bli färdiga med räntehöjningar gör att marknaden i stället börjar se räntesänkningar framför sig. Det har lett till en kraftig nedgång av bundna räntor under det fjärde kvartalet. Samtidigt har börsen stärkts avsevärt, vilket tyder på att finansmarknaden förväntar sig ett ganska ljust scenario där inflationen kommer ner samtidigt som ekonomin undviker en recession. Ett så kallat mjuklandningsscenario.
Inflationstrycket sjunker världen över. De genomförda räntehöjningarna har haft förväntad effekt och minskat
efterfrågan i ekonomin. Totalt sett har en sjunkande konsumtion av framför allt varor, men också tjänster, minskat möjligheten för producenter att höja priserna. De buffertar som byggdes upp under pandemin börjar sina och hushåll tyngda av inflation och högre räntor måste dra ned på konsumtionen.
I USA har kärninflationen kommit ned till 4,00 procent och i Eurozonen till 3,60 procent. I Sverige har nedgången varit trögare och inte kommit längre än till 5,40 procent. Kronans försvagning tidigare under året, vilket har gjort importerade varor betydligt dyrare, har hämmat nedgången av inflationen. Efter Riksbankens beslut i september att börja valutasäkra valutareserven har kronan stärkts, vilket lättar på inflationstrycket.
Marknaden prisar in ganska snabba räntesänkningar
Både Federal Reserve och ECB har ganska tydligt kommunicerat att räntehöjningarna nu är färdiga, men att
räntan måste ligga kvar på en hög nivå under en längre tid för att få ned inflationen till målet. Också Riksbanken anslöt till den linjen när man i november lite överraskande valde att lämna räntan oförändrad. Riksbanken varnade dock för att det finns en risk att räntan måste höjas en gång till i början på 2024 och sedan ligga still under hela 2024.
Än så länge är det endast en centralbank (FED) som börjat flagga för räntesänkningar, men på marknaden har man redan börjat förvänta sig att en räntesänkningscykel kommer att inledas i början på det andra kvartalet 2024. På den svenska räntemarknaden räknar man med att styrräntan ska vara nere på 2,75 procent till årsskiftet 2024–25 och sedan fortsätta ned till 2,25 procent i slutet av 2025.
Ekonomin fortsätter att bromsa in, men prognosen är fortsatt en mjuklandning
Det är en tudelad ekonomisk utveckling där USA håller upp ångan hyggligt, medan Europa går tyngre. USA gynnas av att hushållen är mindre räntekänsliga och att löneökningstakten har kommit i kapp inflationstakten.
Arbetsmarknaden där visar inga tydliga tecken på att försvagas och hushållen känner ingen oro för att förlora
inkomsten. I Europa är framför allt varuproduktionen hämmad av försvagad konsumtion, men också tjänstesektorn börjar märka av en minskad efterfrågan. Än så länge håller sig arbetsmarknaden skapligt uppe, men det finns indikationer på en försvagning.
Sverige står klart sämre på grund av en större räntekänslighet hos hushållen, många har rörlig ränta på bolånen, och ett nästan totalstopp i bostadsbyggandet. Konjunkturinstitutets barometer har pekat på en mycket svag konjunktur under hela året och det börjar nu också allt tydligare visa sig på arbetsmarknaden. Varslen stiger och antalet nya lediga jobb minskar.
Utsikterna för 2024 är att lågkonjunkturen fortsätter med en återhämtning under andra halvåret. Arbetslösheten kommer sannolikt att fortsätta stiga, men utan dramatik.
Utvecklingen på finansmarknaden är sammanställd av Åke Kjellström på Landshypotek Bank och finns också återgiven i Landshypotek Banks bokslutskommuniké för 2023 (pdf).
