Utvecklingen på finansmarknaderna Q3 2024

Inflationen fortsätter ned

I USA har kärninflationen kommit ned till 3,20 procent och i Eurozonen till 2,70 procent. Att inflationen har svårare att komma ner i USA beror på en starkare ekonomisk utveckling. En stark arbetsmarknad och finanspolitisk stimulans har hjälpt hushållen att hålla upp konsumtion och därmed efterfrågan. I Europa har räntehöjningarna haft större effekt och tillväxten är svag, men höga löneökningar har dämpat nedgången i ekonomin.

I Sverige har nedgången varit tydligare och kärninflationen är nere i 2,20 procent. Svenska hushåll är relativt sett mer räntekänsliga på grund av hög skuldsättning och kort räntebindningstid. Räntehöjningar har därför haft en större påverkan på efterfrågan. Dessutom har löneökningarna varit mer måttliga.

Räntesänkningsfasen är inledd

Federal Reserve inledde sin räntesänkningsfas med en dubbelsänkning vid sitt möte i maj och räntebanan indikerar ytterligare två sänkningar i år. ECB har genomfört två sänkningar på sammanlagt 0,50 procentenheter och Riksbanken har gått snabbare med tre genomförda sänkningar på sammanlagt 0,75 procentenheter. Retoriken om framtida sänkningar skiljer sig åt. Fed har öppnat för fortsatta sänkningar. ECB har inte varit lika tydliga eftersom inflationen inte har sjunkit i den förväntade takten.

Riksbanken sticker ut i jämförelse, som en centralbank med en mer expansiv syn på penningpolitiken. Räntebanan pekar på sänkningar vid varje möte de närmaste fyramötena varav en sänkning med 0,50 procentenheter kan vara möjlig vid något av årets två resterande möten.

Ekonomin är svag, men prognoserna pekar uppåt

Det är fortsatt en tudelad ekonomisk utveckling där USA håller en hygglig takt, medan Europa går trögare. Det ser dock ut som att USA:s ekonomi kyls av något, men är långt från recession. Lägre räntor ska ge stöd för en fortsatt tillväxt utan att inflationen stiger igen. Europa brottas med en för hög inflation, men prognosen är att inflationen är tillbaka nere på målet vid inledningen av 2025 och att räntesänkningar därför kan ge stöd för en ekonomisk återhämtning.

Svensk ekonomi har drabbats hårdare av räntehöjningarna och kommer därför sannolikt att gynnas mer av räntesänkningar. Hushållen har blivit tydligt mindre pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen tack vare lägre räntor och mer finanspolitisk stimulans. Näringslivet väntar dock fortsatt på en stigande efterfrågan innan konjunkturutsikterna blir mer positiva.

Påverkan på banken

Lägre räntor och på sikt stigande aktivitet i ekonomin kommer att gynna bankens tillväxtstrategi. Kunder inom
bolåneverksamheten blir mer aktiva när möjligheten att nå en lägre ränta genom att byta bank hägrar. Kunder inom jord och skog kan med de lägre räntorna lättare räkna hem nya investeringar.

Snabbt sjunkande räntor har samtidigt en negativ påverkan på bankens räntenetto då sänkningar av utlåningsräntor har ett snabbare genomslag än sänkta finansieringsräntor. Dessutom sjunker marginalen i bankens inlåningsaffär på grund av snabbt sjunkande marknadsräntor. En utveckling banken anser är temporär och där bedömningen är att marginalen normaliseras
när räntesänkningsfasen är över.

Omvärldsspaningen är gjord av Åke Källström på Landshypotek Bank och publiceras även i
Landshypotek Banks delårsrapport för tredje kvartalet 2024 (pdf).