Under 2023 har EU antagit ett flertal olika regelverk som har relevans för skogen. Trots att de rättsliga pusselbitarna är på plats återstår fortfarande många frågetecken för hur de nya regelverken kommer att påverka det svenska skogsbruket och dig som privat skogsägare.
Under de senaste åren har EU arbetat intensivt med sin breda hållbarhetsagenda. Befintliga regelverk på klimat- och energiområdet har skärpts för att minska utsläppen inom EU med minst 55 procent till 2030. Dessutom har nya regelverk utvecklats som syftar till att bland annat främja den biologiska mångfalden inom EU. Skogens roll i Sveriges och EU:s hållbarhetsomställning är av central betydelse.
EU antog formellt en förordning som reglerar hur utsläpp och upptag från olika typer av markanvändning, bland annat i skogen, ska beräknas (så kallad LULUCF-förordning). Den nya förordningen sätter bindande mål för hur mycket koldioxid som ska bindas i skogen till 2030. För svensk del handlar det om att skogen ska binda cirka 47 miljoner ton koldioxid till 2030. I nuläget binder den svenska skogen cirka 40 miljoner ton koldioxid årligen enligt senaste siffror från Naturvårdsverket.
Under 2023 har EU också sett över direktivet för förnybar energi som innehåller bestämmelser om hur bioenergi får användas. Dessutom togs det fram en ny förordning som avser restaurering av natur. Förordningen sätter bindande mål för restaurering av natur på olika marktyper inom EU, bland annat i skogen. Syftet med restaureringsförordningen är att främja den biologiska mångfalden inom EU. För svensk del kan förordningens bindande målsättningar innebära att produktiv skogsmark måste tas ur bruk för att skyddas.
Det kan kännas svårt att få en överblick över alla de nya regelverken som kommer från EU. Regeringen och berörda myndigheter analyserar för närvarande vad de olika regelverken kommer att medföra för praktiska konsekvenser i Sverige. En stor osäkerhetsfaktor är huruvida de olika regelverken kommer att påverka privata skogsägares möjlighet att bruka sin skog. Det är oklart om de nya bindande målen avseende koldioxidinlagring i skogen eller restaurering av natur kommer leda till minskad avverkning till 2030.
Regeringen har under hösten 2023 även tillsatt en utredning med uppdrag att se över den ersättning som ges för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. Översynen syftar till att undersöka lämpliga ersättningsmodeller som bidrar till en större acceptans för de intrång som elledningar medför för fastighetsägarna.
EU arbetar med att genomföra en ny avskogningsförordning som ersätter timmerförordningen. Senast 2025 ska EU-kommissionen även se över förordningens omfattning. I förhandlingarna om avskogningsförordningen diskuterades om finansiella företag, som banker och försäkringsbolag, skulle omfattas av det nya regelverket. Landshypotek Bank har tidigare skrivit om vilka förödande konsekvenser ett sådant regelverk skulle medföra för privata skogsägare. Det återstår att se om EU-kommissionen framöver väljer att inkludera finansiella företag inom ramen för avskogningsförordningen, vilket skulle kunna leda till stora utmaningar för enskilda skogsägare att få lån.
Osäkerhet är ingenting som privata skogsägare eller banker välkomnar. Skog är en långsiktig investering som varar över generationer. Det är därför ytterst viktigt att regeringen lämnar besked så snart som möjligt avseende hur de olika regelverken kommer att påverka det svenska skogsbruket och privata skogsägare.
Underlaget är sammansatt av Joshua Prentice och Martin Kilhberg som båda arbetar med hållbarhetsfrågor på Landshypotek Bank och följer skogspolitiken och dess konsekvenser noga.
Som jord- och skogsbrukarnas bank vet vi allt som är värt att veta om skog – och lite till. Tillsammans hjälps vi åt att ta nästa steg, oavsett om du redan har ett stort bestånd eller planerar att köpa skog för första gången.
Låna till skog