Att det tar många, många år för ett träd att växa innan det är avverkningsbart är det många som har koll på. Men vet du hur ett aktivt skogsbruk ser ut och vad som händer från att en planta sätts i jorden till dess att det är dags för avverkning? Vi beskriver en 80-årig omloppscykel i några sammanfattande punkter för dig just blivit nyfiken på skogen.
När skogsbeståndet är färdigvuxet och skogen avverkningsbar är det dags att avverka huvuddelen av träden. Detta kallas för slutavverkning eller föryngringsavverkning. I de södra delarna av landet tar det 45-70 år innan skogen är avverkningsbar, medan det tar upp till 100-120 år i de norra delarna . Att det skiljer så mycket beror på klimatet – kyla och en kortare växtsäsong i norr ger en långsammare tillväxt, men samtidigt ofta ett virke av hög kvalitet. Avverkningen görs med en skördare som fäller, kvistar och apterar (längdkapar) träden. En skördare kan bearbeta mer än 100 träd i timmen. Avverkningen behöver planeras väl för att både optimera det ekonomiska uttaget och minimera avtrycket på naturen.
När skogsbeståndet har avverkats är det dags, och dessutom ett lagkrav, att återbeskoga området. För varje träd som avverkas ska minst två nya sättas. Det finns tre föryngringsmetoder: plantering, sådd och självföryngring. Den vanligaste är plantering och görs ofta under våren när tjälen släppt i marken. För att ge plantorna bästa möjliga start är det vanligt att först markbereda avverkningsområdet med en maskin som skalar bort det översta jordlagret. Det ger plantorna jämn vattentillgång och minskar konkurrensen från annan vegetation. På en hektar sätts sedan mellan 1700 – 3000 plantor manuellt med ett särskilt planteringsrör som sticks ner i marken och som plantan släpps ner genom och ner i jorden.
Efter 5-15 år, när plantorna har etablerat sig är det dags för röjning. Röjning är en åtgärd där man tar bort svaga och skadade träd och annan vegetation som konkurrerar för att ge de större och mer livskraftiga träden mer utrymme att växa. Andra syften med röjningen är att röja fram särskilda trädslag, att bevara naturvärden i skogen eller att öka framkomligheten i skogen – både för kommande gallringar och slutavverkningar, men även för rekreation. Rent praktiskt utförs röjningen manuellt med en röjsåg och oftast av skogsägaren själv.
Nästa aktivitet i skogsbeståndets livscykel är gallring. För att veta när det är lämplig tid för gallring går det inte bara att se till skogens ålder, utan även till beståndets höjd. Ett sätt att se när det är dags är helt enkelt att titta upp på trädkronorna. När trädkronorna går ihop är det dags att gallra för att åter släppa ner solens strålar och minska konkurrensen i beståndet. Bestånder är då troligen ca 12 - 14 meter högt. En andra gallring genomförs oftast när beståndet är ca 16-20 meter. En tumregel är att inte gallra när träden är över 20 meter då de kvarvarande träden lätt kan falla vid storm. Rent praktiskt utförs gallringen med hjälp av en skördare på samma sätt som vid slutavverkning, men där de större och mest friska träden lämnas kvar för fortsatt tillväxt under flera decennier. De träd som gallras ut tas till vara och blir massaved, timmer och biobränsle vilket innebär att det är nu skogsägarna får sina första intäkter från skogsbeståndet.
När skogsbeståndet vuxit klart och nått sin färdigvuxna ålder är det återigen dags för slutavverkning. Sedan påbörjas nästa omloppstid för nästa generations träd. Med det är först nästa sekel, för nu har det gått 80 år.
Som jord- och skogsbrukarnas bank vet vi allt som är värt att veta om skog – och lite till. Tillsammans hjälps vi åt att ta nästa steg, oavsett om du redan har ett stort bestånd eller planerar att köpa skog för första gången.
Låna till skog
