När är det egentligen köpläge i skogen och vad talar för skogsägande över tid? Vi fick en pratstund med Landshypotek Banks vd Per Lindblad som menar att det är många aspekter som bör vägas in i kalkylen och beslutet. Här får du ta del av hans resonemang om vad han ser både kan gynna och missgynna skogsägande framöver.
Det finns mycket som i grunden talar för att äga skog över tid. Det säger Per Lindblad genom att bland annat lyfta fram skogsråvarans betydande del i den gröna omställningen. För om vi ska fasa ut det fossila, och fortfarande konsumera lika mycket energi måste den ju komma någonstans ifrån, resonerar han och flikar in att skogsråvaran därför – allt annat lika – borde stiga relativt sett i pris.
– Redan idag kan man se att energisortimenten, grot och brännved, har stigit proportionerligt mer än timret och tryckt upp hela prislistan. Långsiktigt borde alltså den gröna omställningen gynna skogsproduktionen som förutom att den binder kol, kan ersätta fossilt, cement, fiber i kläder etcetera.
Att efterfrågan på skogsråvara från Sverige kommer vara fortsatt stor talar också det minskade utbudet för.
– Genom bland annat embargot mot Ryssland och omfattande tidigare granbarkborreangrepp i Europa, ger våra omfattande hektar skogsmarker här i Norden oss ett bra utgångsläge jämfört med övriga Europa.
I andra vågskålen ska läggas att skogen är ett relativt lågavkastande näringsgren med lång omloppstid.
– Trots att vi sett fallande priser på skogsmark regionalt, och stigande virkespriser det senaste året, bär rotnettot inte kapitalkostnaden – även om nettot nu är bättre – betonar Per. Och det är rimligt att priset på skog påverkas negativt när kapitalkostnaden stiger. På senare år har den ökat med en faktor på ungefär 3 ggr. Därmed sagt har den ökade kapitalkostnaden inte slagit igenom fullt ut på priset på skogsmark.
Förutom kraftigt stigande kapitalkostnader, för den som finansierar sin skog med lån, har avverkningskostnaderna ökat med 8–10 procent i runda slängar, vilket sett över en längre period är i linje med producentprisprisindex.
Skogen har också tagit alltmer plats på den politiska agendan och diskuteras i stor utsträckning, inte minst inför valet till EU-parlamentet. I mitten av juni antog EU:s miljöministrar förordningen om naturrestaureringen. Fortsatta otydligheter finns även kring artskyddet, vilket kan hämma både brukandet och ägandet. I slutet av året kommer regeringen att presentera en utredning i frågan.
– En del initiativ som ligger på bordet vet vi ännu inte hur de faller ut och vilken påverkan de har för den enskilda skogsägaren. På Landshypotek följer vi utvecklingen noga och hoppas se en tydlighet och rättssäkerhet där markägare får ersättning när brukandet inskränks.
Även om skogen är svår att räkna hem i en 10-årig kassaflödeskalkyl finns många andra värden att ta med i beräkningen. Det är också en del av förklaringen till att skogsmark varit stabilt ökande som tillgångsvärde över tid.
– Priset avspeglas utifrån flera aspekter än den växande skogen. Var fastigheten är belägen, möjligheten till och intresset för jakt och fiske med mera gör att skogsmarken ofta värderas högre än vad virkesproduktionen (avkastningsvärdet) kan ge. Det finns ofta även ett emotionellt värde för skogsägaren.
Då många fastigheter dessutom går i arv i generationer är utbudet relativt litet. Det gör att de som vill förvärva en skogsfastighet också får betala för den. Och svaret på frågan när det är köpläge i skogen är omöjligt att svara på menar Per.
– Mitt råd är att kontakta någon som kan och förstår sig på skogsägande och marknaden innan du slår till. Det är viktigt att sätta sig in i vad skogen ger i löpande avkastning, vilket varierar utifrån hur skogens åldersfördelning ser ut. Det som inte skogens löpande kassaflöde ger behöver täckas av andra inkomster. Mina kundansvariga kollegor runt om i landet kan både hjälpa till att räkna på kalkylen och ge dig råd om vad du bör väga in i beslutet, så varmt välkommen att höra av dig till oss på Landshypotek avslutar Per Lindblad.
Per Lindblad är sedan februari 2018 vd för Landshypotek Bank. Per har varit verksam inom finansiering av fastigheter i över fyra decennier, är agronom i grunden, har sedan barnsben en närhet till de gröna näringarna och tillbringar mycket av sin fritid på familjegården i Småland.
Priserna på skogsmark anges ofta i kronor per skogskubikmeter (m³sk). Består fastigheten av mycket ungskog och kalmark blir avkastningsvärdet på kort sikt mindre än om den har mer avverkningsmogen skog.
Förra året sjönk priset på skogsmark i stort sett hela landet. Enligt prisstatistik från Ludvig & Co började prisnedgången på skogsfastigheter redan under hösten 2022 i södra Sverige, ökade under 2023 och spred sig sedan sakta till mellersta Sverige och efter sommaren även till norra Sverige. Den genomsnittliga prisnedgången var 6,9 procent i södra Sverige, 3,6 procent i mellersta Sverige och 4,2 procent i norra Sverige.
Även fast prisnivån fortfarande är generellt hög, jämfört med hur det såg ut för 5–10 år sedan, hjälper goda virkespriser och utsikterna om ett sjunkande och mer stabilt ränteläge just nu till att bättra på kalkylen.
Som jord- och skogsbrukarnas bank vet vi allt som är värt att veta om skog – och lite till. Tillsammans hjälps vi åt att ta nästa steg, oavsett om du redan har ett stort bestånd eller planerar att köpa skog för första gången.
Låna till skog
