Passa på att se om din skog under senhösten och vintern. Det lönar sig, både ur ett ekonomiskt och skötselperspektiv. Vi tipsar om vad du ska titta efter och åtgärda i tid för att få ut det mesta av din skog.
Att se till att röja i rätt tid är bland det lönsammaste du kan göra i skogen. I det korta perspektivet kostar det en slant, men det får du igen mångdubbelt i kommande gallringar och föryngringsavverkningar. Och en investering i skogsvård ger en god framtida avkastning när du säljer virket.
Kostnaden för en försenad röjning jämfört med en röjning i rätt tid kan vara så mycket som dubbelt så dyrt enligt Skogskunskap.se. 1 ha kostar i normalfallet ca 3000kr/ha om röjningen utförs i rätt tid. I en försenad röjning bör man räkna med det dubbla.
Bilden visar välröjd ungskog
Den vanligaste röjningsformen är tidig lövröjning i barrbestånd. Simons råd är att röja när huvudstammarna riskerar att skadas eller när höjd och diametertillväxten hämmas av konkurrensen. Efter att röjningen är utförd är det önsksvärt att ha ca 2200 – 2500 stammar/ha kvar på de bördigare markerna och ca 2000 stammar/ha på svagare marker.
I exempelvis södra Sverige har man normalt sett 1-2 år på sig att röja ett bestånd för att kunna tillgodogöra sig effekterna. I norr 5-7 år. Dessutom blir eftersatta röjningar dyrare att ta hand om. För varje höjdmeter som överskrider den optimala höjden för röjning ökar kostnaden med mellan 800 – 1000kr/ha – det är en markant kostnadshöjning.
Det finns några olika tecken i beståndet som du kan titta efter och som indikerar att det är dags att röja.
Är avståndet mellan översta kvistvarven på barrträden kortare än de längre ned är det ett tecken på att det snart behövs en röjning. Om träden i beståndet står mycket tätt, det vill säga med mindre än en meters avstånd från varandra, är det också dags för röjning. Detsamma gäller om lövträden är lika höga eller högre än barrträden. Ser du inte några av dessa tecken är det troligtvis klokt att vänta något år.
Bilden visar ett bestånd som behöver gallras. Kronorna tar i varandra.
I granplanteringar är det naturligt att låta självföryngrad björk och annat löv utgöra en del av det framtida beståndet i röjningen.
Se till ståndorten och låta den styra ditt val av skogsskötsel och trädslag. Grundregeln är rätt trädslag på rätt plats. Ett vanligt sätt i granbestånd är att t.ex. lämna naturligt föryngrad björk i fuktigare områden, släppa upp löv i glesare partier i planteringen och alltid spara träd som tillhör den så kallade RASE gruppen (Rönn, Ask, Sälg och Ek) - både för den biologiska mångfalden, viltet och för att bidra till ett hållbart skogsbruk. Anlitar man en extern röjningsfirma ingår dessa förhållningssätt i röjningsstandarden hos de flesta aktörer på marknaden idag.
Ett annat tips för att blanda in mer löv i de bestånd som ska föryngras med gran är att låta björk, som är ett pionjär trädslag, växa och utgöra skärm för granplantorna - den så kallade Kronobergsmetoden. Tillväxtfaserna för de olika trädslagen utnyttjas väl och det finns många fördelar med den beprövade metoden, även om skötseln blir mer intensiv.
Räkna med att det tar 2-5 dagar att röja ett hektar själv. En proffsröjare röjer ett hektar på i snitt 1,5 dagar. Om du bedömer att tiden är för knapp för att hinna röja behovet själv kan det vara klokt att kontakta en röjningsaktör för hjälp. Om du ska leja in hjälp är rådet att vara ute i god tid.
Röjning genomförs i den unga skogen, vanligtvis när träden är 2-4 m höga eller cirka 5-6 år efter plantering. När lövträden i barrbeståndet är lika höga eller högre än barrträden är det hög tid för röjning.
Skapa en lönsam skogsproduktion. Om röjningen skjuts på framtiden blir det ofta både dyrt och ger ett sämre resultat – och en försenad eller utebliven röjning gör beståndet svårskött under lång tid. Ju längre och grövre träden blir desto dyrare blir också röjningen. Kostnaden ökar också med antal stammar som finns att hantera då fler stammar tar mer tid. Tidiga gallringar, men framförallt röjningar, gör också träden stabilare mot stormskador.
Gallring på rätt sätt skapar en livskraftig och värdefull skog där risken för stormskador minskar.
Det är dags att gallra när trädkronorna börjar växa in i varandra och den gröna delen av trädkronan understiger två tredjedelar av trädlängden för gran och halva trädlängden för tall och löv, normalt vid 12-13 m höjd. Utförs gallringen för sent ökar risken för skador.
Normalt är gallringen din första intäkt i beståndet sedan ytan föryngringsavverkades.
Gallring är ett sätt att få en mer värdefull skog i framtiden, vilket ger mer pengar vid slutavverkning. Träden ska ha blivit så pass stora att det ska vara lönsamt att avverka dem (massaved, timmerstorlek), samtidigt ska konkurrensen mellan träden inte ha blivit så stor att de har börjat självdö.
På bördig mark där träden växer snabbare brukar det finnas en period på fem, sex år när det är optimalt att gallra. På magra marker har man ungefär dubbelt så lång tid på sig, men vänta in för länge. Antalet gallringar bör vara 2-3 ggr under en omloppstid.
Tillväxten i beståndet ökar inte efter gallring, men ger förutsättningar för en hög värdeproduktion genom ett högre virkesvärde och kortare omloppstid. Gallring ger normalt ett ekonomiskt överskott. Undantag är första gallringar i dåligt röjda bestånd. En väl utförd röjning är det bästa skyddet mot skador i gallringsskogen.
Vindfällningsrisken ökar exponentiellt med stigande trädhöjd. Är det högsta träden (övre höjd som det kallas på skogsspråk) över 20-22 m bör man undvika att gallra.
Gallringsstubbar är vanligtvis inkörsportar för rotröta, vilket gör det viktigt med stubbehandling. Gallring i fuktiga områden bör alltid göras på vintern eller under torra perioder på sommaren.
I yngre skog är det viktigt att gallra i rätt tid. Väntar du några år för länge med den första gallringen kan träden ha växt sig långa och klena. Det ökar risken för snö- och stormskador. Äldre skog ska du normalt inte gallra alls.
Rekommendationen är att förstagallring görs relativt tidigt för att minska risken för stormskador och snöbrott, vid 12-14 m. En sista gallring kan göras när träden har en höjd på 18-22 m. Stickvägarna finns sedan första gallringen så nu gallras bara zonen mellan vägarna vilket leder till ett något lägre uttag. Ett riktmärke är 600-700 stammar/ha efter sista gallring. Det som styr stamantalet som ska stå kvar till slutavverkning är grundyta, övre höjd och hur beståndet gallrats tidigare.
Lycka till med att se om din skog och vill du diskutera dina skogsplaner är du alltid välkommen att kontakta oss på Landshypotek Bank.
Som jord- och skogsbrukarnas bank vet vi allt som är värt att veta om skog – och lite till. Tillsammans hjälps vi åt att ta nästa steg, oavsett om du redan har ett stort bestånd eller planerar att köpa skog för första gången.
Låna till skog
