Nu har EU-kommissionen presenterat det slutliga förslaget till taxonomi – en gemensam vägledning för hållbara investeringar. Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank, reder ut vad som ligger bakom förslaget och vilka följder det kan få för dig som skogsägare.
– De senaste åren har hållbara placeringsalternativ efterfrågats allt mer från såväl sparare som institutionella investerare. Genom det stora intresset för hållbara investeringar har även behovet av ett gemensamt ramverk för vad som kan kallas grönt eller hållbart ökat. Taxonomin är ett regelverk som definierar de branscher i EU som står för majoriteten av dagens utsläpp. Det anger hur respektive ekonomisk aktivitet ska utföras för att kunna klassificeras som hållbar - och därmed i linje med taxonomin. Taxonomin blir på så vis ett hjälpmedel för finansiella aktörer och för EU ett politiskt styrmedel att styra kapital till hållbara företag och verksamheter.
– Alla finansiella aktörer påverkas då de måste rapportera hur stor del av verksamheten som uppfyller, eller inte uppfyller, kraven i taxonomin. Även större företag som inte är finansiella aktörer kommer att behöva rapportera enligt det nya regelverket. Hit hör exempelvis de stora skogsbolagen. Som privat skogsägare berörs man inte av regelverket direkt, men i och med att banker och kapitalmarknaden i stort kommer att efterfråga informationen, då skogen som bransch finns med i taxonomin, kommer även du som skogsägare att kunna påverkas indirekt. Har du exempelvis lån på din skog kan banken komma att behöva få in underlag från dig som visar om ditt skogsbruk uppfyller kraven i taxonomin, eller inte.
– Så som förslaget är utformat idag är skogen och tillhörande skogsbruk med, vilket är bra. Tyvärr är grundsynen på skogsbruket i taxonomin inte den som vi är vana vid i de nordiska länderna. Istället för ett aktivt skogsbruk - där produktionsmål och miljömål likställs och ses som positivt och nödvändigt för omställningen till ett fossilfritt samhälle - fokuserar förslaget mer på bevarande och mindre på brukande och användningen av skogens råvaror.
– Förslaget ser ut att kunna leda till en enorm rapporteringsbörda, som kan bli svår att uppfylla särskilt för mindre skogsägare. För att omfattas av taxonomin och för att skogarna ska ses som gröna ska även skogsägare med små arealer, över 13 hektar, göra klimatnyttoanalyser i enlighet med FN:s klimatpanels krav och modeller. Och alla beräkningar, rapporteringar och informationskrav ska göras för den enskilda skogen. Den baseras alltså inte på nationell data som vi i Sverige är vana i andra sammanhang. Förutom klimatanalysen ställs också detaljerade krav på den information som ska tas med i skogsbruksplanen och regelbunden revision av planen.
– Dessutom finns risken att investeringar leds bort från skogen, då taxonomiförslaget i praktiken pekar ut annat än de svenska skogarna som mer hållbara investeringar. Det kan i förlängningen leda till ökade upplåningskostnader för banker som Landshypotek Bank, som finansierar skogsbruk, vilket i sin tur skulle kunna leda till att kostnaden för att driva svenskt skogsbruk kan stiga i framtiden.
– En annan utmaning med förslaget är avsaknaden av harmonisering mellan omloppstiderna i skogen och rapporteringskraven. Taxonomin ställer nämligen krav på att kolbalansen ska vara återställd efter en åtgärd i skogen, så som avverkning, redan efter 30 år. Det kan bli praktiskt svårhanterat för skogsägare i landets norra delar.
– I december 2021 klubbas de nya regler för de omdiskuterade hållbarhetskriterierna för bland annat skogsbruket igenom. De börjar gälla från den första januari 2022, men hur de ska implementeras i praktiken är i dagsläget långt ifrån löst.
– Som jord- och skogsbrukarnas egen bank är det självklart för oss att engagera oss i frågor som har en direkt eller indirekt påverkan på möjligheten att bedriva konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk. Vi är som många andra i grunden positiva till taxonomin, det ska vara enkelt att göra rätt, men för svenska skogsägare är förslaget, som bland annat innebär krångliga rapporteringskrav, oroande.
– För taxonomin handlar om så mycket mer än att vägleda enskilda investeringar. Det handlar om framtiden och en grundläggande syn på skogen, skogspolitiken, skogsföretagandet och politiska styrmedel.
Martin Kihlberg, hållbarhetschef på Landshypotek Bank, har länge följt utvecklingen av EU-kommissiones förslag på en taxonomi. I en debattartikel, publicerad i tidningen ATL 7 maj, ger han sin syn på förslaget och hur det riskerar att få stora konsekvenser för det svenska skogsbruket.
"EU:s taxonomi får stora konsekvenser för svenska skogsbruket"
Som jord- och skogsbrukarnas bank vet vi allt som är värt att veta om skog – och lite till. Tillsammans hjälps vi åt att ta nästa steg, oavsett om du redan har ett stort bestånd eller planerar att köpa skog för första gången.
Låna till skog
