Ett paket mjölk på köksbordet syns i frukoststund i många svenska hem tack vare de ca 300 000 mjölkkor som finns i Sverige. Här delar vi några fakta om svensk mjölkproduktion som du kan dela med dig av nästa gång du serverar mjölk till en vän eller familjemedlem.
När Novus i juni 2020 undersökte allmänhetens syn på mjölk och mjölkprodukter framgick att nio av tio anser att det är viktigt att mjölk produceras i Sverige. Gissningsvis är din lokala matbutik uppbyggd så att mjölken finns strategiskt placerad långt in i butiken, så att du som kund passerar många andra varor på din väg från ingången till kassan. Ett mjölkpaket på köksbordet beskrivs ofta vara något av det svenskaste vi har.
I Sverige har vi mycket goda förutsättningar för framgångsrik mjölkproduktion. Det beror på flera saker. Förutom gedigen kunskap och lång tradition beror det också på Sveriges natur. Här finns många mellanbygder där marken varken lämpar sig för växtodling av spannmål eller för produktion av skog. Men med goda möjligheter att producera gräs eller vall som korna betar. Det kan vi tacka den naturliga tillgången på vatten och de långa dagarna under sommarhalvåret utan för höga temperaturer för.
Kon har varit en naturlig och många gånger en helt nödvändig del av lantbruket, speciellt här i Sverige. Kon har, som alla idisslare, nämligen en unik och naturlig förmåga att omvandla gräs till livsmedel som mjölk och kött. På så sätt kan energi som vi människor inte kan tillgodogöra oss nyttjas för att framställa livsmedel vilket är resurseffektivt. Även om det finns många raser på nötkreatur så är det två raser som dominerar svensk mjölkproduktion. Den vanligaste rasen på mjölkkor i Sverige är Svensk Låglandsboskap (SLB) som även kallas Svensk Holstein. Lite drygt varannan mjölkko är en Svensk Holstein. Korna känns igen på att de är svarta och vita. De väger ca 700 kg och producerar mycket mjölk – i genomsnitt över 10 000 kg mjölk per år. Den näst vanligaste rasen är Svensk Röd och vit boskap (SRB) som är helt röda eller röda med vita inslag. De mjölkar i genomsnitt ungefär 1 000 kg mindre jämfört med Svensk Holstein men har ofta högre fett-och proteinhalt i mjölken vilket ökar värdet per mjölkat kilo. Dessutom så anses de vara mycket friska, ha god juverhälsa och lätta kalvningar.
Något som särskiljer den svenska mjölkproduktionen är beteskravet. Det betyder att enligt svensk lag så ska alla mjölkkor vara ute på bete minst sex timmar varje dag under betesperioden som sträcker sig under fyra månader i söder, tre månader i mellersta Sverige och två månader i norr. Många mjölkföretagare har sina kor ute på bete längre än vad lagen kräver. Ett resultat med beten är att värdefulla betesmarker hålls öppna så att den biologiska mångfalden kan bevaras. Utan betande djur skulle många ängsmarker växa ihop. Något annat som särskiljer svensk mjölkproduktion är den låga användningen av antibiotika. Redan 1986 var Sverige först ut i världen med att förbjuda användning av antibiotika i djurs foder. Sedan dess används antibiotika endast efter att en diagnos har ställts och inte i preventivt syfte som i många andra länder. Något som har varit möjligt tack vara friska djur som mår bra.
Beteskravet gör att korna har rätt att vistas ute under delar av året och övrig tid tillbringar de i sitt stall. De flesta mjölkkor hålls i stallar med lösdrift – där går korna fritt och kan äta, vila, sova och mjölkas enligt deras naturliga beteende. Det finns även stallar där korna står uppbundna i sina bås vilket är vanligare i framför allt mindre besättningar. När man bygger nya stallar är det krav på att bygga för en produktion med lösdrift.
Idag finns det drygt 3 000 svenska företag som har mjölkkor i sin produktion. På dessa 3 000 företag finns det lite drygt 300 000 kor vilket gör att det på den genomsnittliga mjölkgården finns 94 mjölkande kor. Totalt produceras närmare 2 700 000 ton mjölk per år. När vi köper mjölk i matbutiken är vi vana vid att mjölkens mängd mäts i volym. Men i mjölkproduktionen mäts mjölken istället i vikt. Det beror på att mjölk är ett näringsrikt livsmedel som innehåller 18 av de 22 näringsämnen som vi människor behöver. Näringsbeståndsdelarna kan dock variera mycket i mjölken. I genomsnitt så innehåller mjölk 4,2 % fett och 3,5 % protein vilket är värdefulla ämnen som lantbrukaren vill och får betalt för. Därför räknas den invägda mjölken om till energikorrigerad vikt vilket är det som lantbrukaren får betalt för.
I Sverige ligger självförsörjningsgraden på mejeriprodukter på 70 % vilket är betydligt högre än för alla livsmedel där snittet ligger på ca 50 %. Mjölken som vi dricker är i betydligt större utsträckning svensk samtidigt som andra mejeriprodukter så som ostar och syrade produkter i lägre grad är framställda på svenskproducerad mjölk. Det kan vara värt att tänka på att för varje kilo ost som tillverkas går det åt 10 liter mjölk. På så sätt är det ett enkelt sätt att främja en inhemsk livsmedelsproduktion genom att även kika på ursprunget på de andra mejerivarorna i varukorgen. Ett tips är att titta efter märkningen Från Sverige som garanterar att livsmedlet är odlat, fött, uppfött, förädlat, förpackat och kontrollerat i Sverige.
Produktionen av nötkött är nära kopplad till mjölkproduktionen i Sverige. Ungefär 60 % av det nötkött som produceras här kommer ifrån mjölkproduktionen. Vanligtvis får en mjölkko en kalv per år och mjölkas under ca 10 månader under ett år. De resterande två månaderna läggs kon i sin och blir så kallad sinko i väntan på sin nästa kalvning. Kvigkalvarna går in i mjölkproduktionen och tjurkalvarna går till köttproduktion. När mjölkkon inte länge ska producera mer mjölk går hon till slakt.
Källa: Jordbruksverket, LRF, Svensk Kött och Novus.
Du kan spara en hel del på att byta bank och det är enklare än du tror. När du flyttar ditt bolån till oss vet du redan på förhand vilken ränta du får utifrån hur stort ditt lån är i förhållande till bostadens värde.
Flytta ditt bolån
