Ett positivt klimatavtryck – tack vare jord- och skogsbrukarna
När andra banker lånar ut till verksamheter som sammantaget orsakar en negativ klimatpåverkan så är våra lånekunders samlade påverkan istället positiv för klimatet. Hur är det möjligt? Svaret handlar om att jord- och skogsbruksmark tar upp koldioxid.
Hur är det positiva klimatavtrycket möjligt?
Framförallt handlar det om de svenska skogarna och vår utlåning till jord- och skogsbrukare. Två tredjedelar av Sverige består av skogsmark. När de svenska skogarna växer, tar de upp och binder enorma mängder kol från atmosfären som en del av fotosyntesen. Kolet lagras i skogen och marken, vilket gör att skogen fungerar som kolsänka.
De svenska skogarna är till hälften ägda av privatpersoner. Väldigt många av dessa privatpersoner äger både jord och skog och är kunder hos oss på Landshypotek.
Vi som bank gör störst skillnad för klimatet genom vår utlåning. Vi lånar endast ut till företagande inom jord- och skog, samt till boende i Sverige. När vi räknar ihop utsläppen och upptagen som vår utlåning orsakar så landar vi på ett positivt nettobidrag. Vi som bank finansierar alltså större upptag än utsläpp. Detta beror på att skog, och till viss del åker- och betesmark, tar upp och binder stora mängder kol. Det våra kunder bidrar med gör oss och vår utlåningsverksamhet helt unika på den svenska bankmarknaden.
Vad har vi räknat på?
Vi har analyserat klimatpåverkan av mjölkproduktion, nötköttsproduktion, grisproduktion, växtodling, produktion av ägg och fågel, skogsproduktion samt utsläpp från odlingsmark, betesmark och organogena jordar. De volymer vi räknat på motsvarar verksamheten hos de lantbrukare vi på Landshypotek Bank har i vår kundstock. Vi har också inkluderat den klimatpåverkan som orsakas av uppvärmning och elanvändning i bostäder. Beräkningsunderlaget nedan visar en summerande ögonblicksbild över bankens finansierade växthusgasutsläpp.
Betyder det att vi är nöjda?
Absolut inte, mycket mer finns att göra inom skogsbruket, jordbruket och boendet. Detta är också något vi som bank arbetar aktivt för. Att vår utlåning bidrar mer positivt än negativt till klimatet är en fantastisk utgångspunkt. Den ska vi ta vara på. De gröna näringarna har en otroligt viktig roll i samhällets hela omställning. Kraften och viljan hos jord- och skogsbrukare att bidra till samhällets omställning genom att göra sin verksamhet mer hållbar är stor, bland annat genom att klimatanpassa sina verksamheter och fastigheter till ett förändrat klimat. Som jord- och skogsbrukarnas bank befinner vi oss i en bra position för att kunna påverka. Det innebär inte att vi är nöjda eller klara. Tvärtom.
Vår största påverkan på klimatet är genom vår utlåning, helt enkelt vilken påverkan kapitalet vi tillhandahåller ger upphov till. Vi på Landshypotek lånar ut pengar till företagande och boende inom jord-och skogsbruk samt boende i Sverige. Klimatanalysen av vår utlåningsportfölj ger oss en bättre förståelse och överblick över utsläppen och hur vi som bank kan bidra för att minska dem. Analysen fungerar dels som ett internt verktyg för att styra verksamheten, dels som en del av berättelsen om Landshypotek för att beskriva oss som bank. Vi tror att det är värdefull information för våra kunder, investerare och ägare.
När vi lägger ihop alla utsläpp och upptag som orsakas av den verksamhet vi lånar ut till landar vi på ett nettoupptag. Att jord och skog binder kol är ingen nyhet, så resultatet är kanske inte så förvånande. Men att vi som bank finansierar större upptag än utsläpp är unikt på den svenska bankmarknaden. Det är de svenska lantbrukarna, som brukar jord och skog, som gör jobbet, men vi är stolta över att vara jord- och skogsbrukarnas finansieringspartner. Med det sagt, det finns stora utsläpp kvar i vår utlåningsportfölj. Här behöver vi och andra runt lantbrukaren vara med på resan till ett fossilfritt jord- och skogsbruk. Utsläppen från utlåningen till småhus och boende är i sammanhanget marginella.
De stora upptagen i vår utlåning kommer inte helt oväntat från den skog som brukas och förvaltas. Men att stirra sig blind på bara skogen är att missa hela övningen med analysen. Vi finansierar det privata jord- och skogsbruket i Sverige som nästan alltid består av både jord och skog. Jord och skog är tätt sammankopplade och det finns en styrka i det. Omloppstiderna skiljer sig åt, med kortare cykler på åkrarna och längre i skogen, vilket skapar trygghet i det kapitalintensiva och långsiktiga lantbruksföretaget.
Vi är den största långivaren till professionella jord- och skogsbrukare i Sverige. Att låna ut till jordbruk är en förutsättning för att låna ut till så många skogsägare som vi gör – såväl skogen som jordbruksmarken ägs nämligen ofta av samma personer. 90 procent av jordbruksmarken i Sverige ägs av privatpersoner och många av dem äger även skog. Hälften av den produktiva skogsmarken ägs av privatpersoner, varav den absolut majoriteten ägs tillsammans med jordbruksmark. Att ägandet består av många enskilda ägare, snarare än ett fåtal stora företag har sin grund i Jordförvärvslagen, som styr vem som får köpa lantbruksfastigheter i Sverige. Lagen grundar sig i att jordbruk bäst utförs av den som äger marken, dvs att också bo där verksamheten finns.
Sveriges totala landmassa är 41 miljoner hektar. Av den består 68 procent av skogsmark, 7 procent av jordbruksmark och 3 procent består av bebyggd mark för bostadsändamål. De resterande 22 procenten består av träskmark och andra öppna marker utan vegetation, samt glaciärer.
Till skillnad från andra sektorer finns det väldigt lite statistik avseende utsläpp och upptag på gårdsnivå inom jord- och skogsbruket. På nationell nivå är däremot datainsamlingen välutvecklad. Vi har därför använt schablonvärden från offentliga datakällor i våra beräkningar. Beräkningarna utgår från de fastigheter och tillhörande verksamheter som vi har lånat ut pengar till och följer IPCC:s riktlinjer i största möjliga mån. Beräkningarna består av två delar; dels markanvändningen (skogsmark, åkermark och betesmark), dels den verksamhet som sker marken (växtodling, skogsproduktion, mjölkproduktion, nötköttsproduktion, äggproduktion, slaktkycklingproduktion, svinproduktion och boende/uthyrning av bostäder). Allt detta har sedan summerats ihop.
Vi har gjort flera åtgärder för att siffrorna inte ska framstå som bättre än de verkligen är. Till exempel så ligger vår marknadsandel inom utlåning med fastigheter som säkerhet på 25 procent, men den siffran har vi justerat upp till 30 procent i beräkningen, för att ha extra marginal. Vi har också överestimerat antalet djur per lantbruksfastighet och odlingsmarkens storlek. Vi kommer förfina och skruva i beräkningarna allt eftersom dataunderlag blir bättre och bättre. Trots detta är skogens upptag mycket större än de utsläpp som orsakas av lantbruket.
Analysen avser endast klimatavtrycket från olika typer av jord- och skogsbruk och boende. Vi vill poängtera att analysen inte beaktar andra miljörelaterade områden såsom biologisk mångfald, vattenanvändning, föroreningar eller påverkan på andra ekosystemtjänster vilket inom just jord- och skogsbruk är knepigt. För på samma sätt som jord och skog ska ses som ett, bör även klimat, biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster ses tillsammans för att förstå helheten. Den här analysen är ett första steg för att kartlägga bankens påverkan på vår omkringliggande miljö, men är allt annat än fullständig, vilket vi vill poängtera.
Läs mer om metodval, avgränsningar och antaganden som gjorts här (pdf)
