Vår omvärld Q2 2019: Svensk konjunkturavmattning och ljusning efter fjolårets torka

Allt svagare framåtblickande indikatorer

Oron för den globala tillväxten har fortsatt att prägla utvecklingen på finansmarknaden under andra kvartalet 2019.

Förhoppningar om en lösning på handelskonflikten mellan USA och Kina, och mjukare besked om den framtida penningpolitiken från Fed och ECB, har gett stöd till en positiv börsutveckling. Brexit-utträdet är därtill framskjutet till den 31 oktober i år.

Däremot visar framåtblickande indikatorer, som företagens orderingång och inköpschefsindex, en minskad kraft. I USA har också makrostatistik visat svagare utveckling där detaljhandeln är ett område som utvecklats svagt beroende på sjunkande privat konsumtion. Inköpschefsindex fortsätter att sjunka och indikerar att konjunkturen viker även i USA. Tillväxten är trots det kvar på expansiva nivåer motsvarande nära 2 % under andra kvartalet. Kärninflationen kom in oförändrad på 2,0 % i maj jämfört med mars.

Den amerikanska centralbanken, Fed, lämnade styrräntan oförändrad på junimötet. Fed har inte sänkt räntan sedan 2008, men utvecklingen av ekonomin och eskalerade handelskonflikter bedöms av många att leda till en sänkning.

ECB redo att göra det som krävs

I Europa försämrades inköpschefsindex för industrin i juni, vilket tyder på att ekonomin fortsätter att tappa fart. Tysk industri fortsätter att utvecklas svagt. Industriproduktionen i april sjönk med 1,9 % jämfört med mars. Indikatorer över orderingången fortsätter också de att försämras.

I juni meddelade ECB att de är redo att göra ”vad som krävs” med anledning av utvecklingen i Europa och lämnade dörren öppen för ytterligare stimulanser. Både räntesänkningar och utökade obligationsköp finns i verktygslådan. Under kvartalet har 10-åriga statsobligationer noterat nya bottennivåer i Tyskland och Frankrike. Även en svensk 10-årig statsobligation handlades för första gången någonsin med negativ ränta.

Svensk konjunkturavmattning

Det blir allt mer tydligt att Sverige inte kan stå emot nedgången i Europa längre. Konjunkturinstitutets senaste barometer visade på en tydlig avmattning. Den totala barometerindikatorn sjönk till 98,1 och är därmed under 100 för första gången sedan april 2015.

Svensk BNP-tillväxt för första kvartalet uppgick till +0,6 %. Uppgången berodde på en minskning av importen driven av en svag privatkonsumtion. Inköpschefsindexen har fallit under kvartalet, men håller sig över 50-strecket och indikerar därmed fortsatt låg tillväxt. Även här är det indikatorer över orderingången som drar ned. Svensk KPI för maj kom in lite högre än förväntat på 2,1 % jämfört med 2,0 % i april.

Den svenska bostadsmarknaden ser allt stabilare ut och köparna har återvänt till marknaden. Utsikterna om fortsatt låga räntor under lång tid framöver ger stöd.

Riksbankens möte i april var mjukare än marknaden väntat sig och nästa räntehöjning flyttades fram till slutet av 2019, eller början av 2020, vilket är ungefär ett kvartal senare än vad som kommunicerades i februari. Riksbanken meddelade också att man fortsätter med sina obligationsåterköp under 2020. Sedan dess har svensk data kommit in i linje med eller något bättre än Riksbankens prognoser vilket motiverar en oförändrad räntebana. Ett tydligt ställningstagande från Fed och ECB om att de globala riskerna har ökat, bör också det göra det svårare för Riksbanken att höja räntan. Sammanfattningsvis innebär detta att räntorna troligen kommer vara låga framgent vilket gynnar bankens kunder.

Med väder som byggsten i företagandet

Jord- och skogsbruk påverkas i stor utsträckning av väder, klimat och miljö. Förra sommarens torka blev högst kännbar och effekterna märks även under 2019. Mindre skördar, ökade foderkostnader och långa slaktköer påverkar alltjämt likviditeten för en del av landets företag. Utsikterna denna skördesäsong ser mycket ljusare ut oavsett inriktning.

Granbarkborreangrepp en utmaning för skogsägare

Även bland skogsägarna märks effekter av torkan. Stort fokus ligger idag på att bekämpa och minimera effekterna av granbarkborrens angrepp. Granbarkborrens population och geografiska utbredningsområde har ökat. Stormskadad skog och de av torkan stressade granarna ger goda förutsättningar för granbarkborren. För skogsägare innebär angreppen ökade kostnader, sämre betalning och tidigare avverkning än planerat. Även om angreppen ger ökade kostnader för den enskilde skogsägaren förväntar sig inte banken en försämrad kreditkvalitet till följd av granbarkborrens framfart.

Välkommen ljusning efter fjolårets torka

Vädret har också påverkat spannmålsodlare i USA, där vårbruket kraftigt försenats. Samtidigt väntas efterfrågan på spannmål vara större i år. Det har medfört stigande priser i USA under den senaste tiden. Högre priser har även noterats i Europa, efter en period med fallande priser. Spannmålspriserna i Sverige har också de varit fallande, men ligger fortfarande klart över det normala priset i väntan på kommande skörd. Utsikterna för växtodlingen i Sverige ser överlag mycket lovande ut. Den höstsådda arealen av både vete och höstraps är rekordstor och statusen ser totalt sett relativt god ut. Även grovfoderskörden väntas bli bra. Det är en välkommen förstärkning efter fjolårets utmaningar.

Ökad efterfrågan på svenskt kött

Slaktpriset på nötkött har också varit stabilt i Sverige under det senaste halvåret, trots en ökad slakt. Konsumtionen av nötkött per capita minskar, men efterfrågan på svenskt nötkött ökar. Under första kvartalet förstärktes trenden mot ökad andel svensk nötkött av den totala förbrukningen enligt Jordbruksverkets statistik. Samma trend syns även för griskött, matfågel och lammkött. Konsumenter blir mer medvetna om den goda svenska djurvälfärden och den låga antibiotikaanvändningen.

Nötköttsföretagen har haft en utmaning i att hantera situationen med slaktköer och ökade foderkostnader till följd av torkan. Det har medfört en ansträngd likviditet för flera företag med nötköttsproduktion. En förbättrad grovfoderproduktion och något mindre slaktköer gör att det ser ljusare ut för företagen.

Exporten av griskött från EU har varit stigande efter utbrottet av svininfluensa i Kina. Under januari till april ökade den exporterade volymen griskött med 13,2 procent enligt rapporter från EU-kommissionen. Det har medfört högre priser för både slaktsvin och smågrisar i flera exporterande EU-länder. Det finns en förhoppning om att priserna stiger även i Sverige under sommaren eller tidig höst. Sveriges grisföretagare känner fortfarande av effekterna av torkan 2018, då många och även gårdar som normalt är självförsörjande har fått köpa in foderspannmål under våren.

Rusta sig för framtida väderförändringar

Att väder, miljö och klimatfrågorna är en naturlig och väsentlig del i jord- och skogsbrukarnas vardag framkom också i Landshypotek Banks senaste Lantbrukspanel. En klar majoritet säger att de har ett miljöperspektiv i planeringen av sin verksamhet. Bland annat säger två tredjedelar att de har vidtagit åtgärder efter förra sommarens torka för att vara bättre förberedda på kommande väderförändringar.