Vår omvärld Q4 2018: Torka och fortsatt lågränteläge

Ett år präglat av torkan för jord- och skogsbrukarna

Landshypotek Bank har större delen av verksamheten kopplad till utlåning till jord och skog. Sommarens torka påverkade de flesta av landets lantbruksföretagare mer eller mindre. De geografiska skillnaderna var stora, där vissa nordliga regioner fick en skörd nära det normala och andra, framför allt i söder, en totalskörd som är mer än 50 procent lägre än normalt. På kort sikt innebär torkan sämre likviditet och minskade marginaler för många lantbruksföretagare. Flera företag kommer att se över sin buffert och ha en större återhållsamhet kring investeringar under en tid. Men variationen är stor. Många av landets lantbruksföretagare har också inkomster från annat håll än lantbruket och flera ben att stå på. Det har även märkts att företagarna är väl förberedda och har hittat flera olika lösningar för att hantera situationen och mildra de negativa effekterna. Årets torka har tydligt visat på en stark innovationskraft och samarbetsförmåga bland landets jord- och skogsbrukare.

Utvecklingen i några av näringsgrenarna i jord- och skogsbruket

I Sverige ökade slakten av nötkreatur under 2018. Utvecklingen speglar effekterna av torkan, men även en minskad mjölkproduktion med färre mjölkkor. Slakten väntas vara fortsatt stor under kommande månader då brist på grovfoder och dyrare inköpt foder har lett till långa slaktköer.

Större slaktvolymer, en ökad import och lägre export har fått priserna för nötkött i EU att vända nedåt. Prisnivån i Sverige är högre än i övriga EU, men ett stort utbud har fått priset att sjunka något. Det större utbudet väntas bestå kommande månader och då även det lägre priset.

Priset för både slaktgris och smågris har gått ner under de senaste månaderna i EU. Pristrenden i Sverige har också varit sjunkande, men från en högre nivå och inte i samma omfattning som i övriga EU. Ökade kostnader i spåren av sommarens väder och sjunkande avsättningspriser pressar lönsamheten för företagarna. De mervärden som finns i den svenska modellen för nöt- och grisproduktion är dock fortsatt efterfrågade av konsumenterna. I Sverige har vi friska djur och lägst antibiotikaförbrukning i EU. Medvetenheten och intresset för svenskproducerat har under längre tid varit stort och intresset ökade ytterligare i anslutning till torkan. Undersökningar som bl.a. Landshypotek Bank gjort visar att betalningsviljan för svenskproducerat har ökat efter torkan.

Sommarens värme och fodersituationen har även påverkat mjölkproduktionen, både i form av lägre mjölkavkastning samt färre antal kor. Avräkningspriset på mjölk sjönk under våren och sommaren för att sedan stiga i slutet av året. Totalt sett har avräkningspriset till svenska mjölkföretagare varit högre än genomsnittet för föregående femårsperiod. Den ekologiska marknaden fortsätter att vara mer stabil. Konventionella mjölkföretagare påverkas i större utsträckning av globala marknadsrörelser. En ökad mjölkproduktion i de stora exportregionerna, relativt stora lager samt en måttlig efterfrågeökning innebar att de globala mjölkvolymerna var högre 2018 än 2017.

Liksom för grisproducenter utgör foderkostnaden en stor andel av produktionskostnaden för fågeluppfödare och äggproducenter. Högre foderpriser har därför pressat marginalerna. Under 2018 minskade slakten av fågelkött i Sverige, efter att ha ökat under flera år. För både ägg och kyckling är prisnivån i Sverige fortsatt högre än övriga EU. Efterfrågan på fågelkött och ägg, väntas vara fortsatt stabil, men marginalerna kommer att fortsätta pressas av relativt höga foderpriser under det närmaste året.

Skogsbruket har också påverkats av sommarens torka. Det har varit flera skogsbränder. Nyplanteringar har i vissa fall skadats eller uteblivit av torkan. Torkan har även bidragit till större angrepp av granbarkborre, vilket även förväntas 2019

En gynnsam konjunktur med god efterfrågan i Europa och Sverige har gett höjda priser på både massaved och timmer. Det har stimulerat skogsägare till att göra fler avverkningsanmälningar. Sommarens bränder har också bidragit till att fler planerar att göra avverkningar. Både skogsindustrin och skogsägarna visar en optimism över marknadsutvecklingen på kort sikt.

Finansmarknad med minskad penningpolitisk stimulans

Finansmarknaden har under 2018 präglats av en minskad penningpolitisk stimulans genom räntehöjningar och minskade obligationsköp från centralbankerna. En allt tydligare marknadsoro för en vikande konjunktur i spåret av handelskonflikter och räntehöjningar har också varit en tydlig trend. Dessutom har den politiska situationen i många europeiska länder också varit en faktor som skapat en viss oro på finansmarknaderna.

Stark konjunktur i USA

I USA har konjunkturen varit fortsatt stark med stöd av skattesänkningar och en mycket stark arbetsmarknad. Handelskonflikten har haft en initialt positiv effekt på efterfrågan av inhemskt producerade varor då importerade varor blivit dyrare, vilket också det gynnat tillväxten. Arbetslösheten är nere på 60-talsnivåer, men det var först mot slutet på året som det började synas i lönekuverten. Löneökningstakten nådde 3,4 procent och är därmed på nivåer som historiskt sett har varit inflationsdrivande. Den amerikanska centralbanken höjde räntan med 25 punkter vid fyra tillfällen under året. Centralbanken har under året också inlett bantningen av sin balansräkning och därigenom ytterligare stramat åt penningpolitiken. Trots det avslutade långa räntor året på en lägre nivå än de startade. Det är ett av de tydliga tecken på hur oron för konjunkturutvecklingen präglat marknaden. Ett annat är börsutvecklingen under det fjärde kvartalet. Dow Jones index noterade sitt ”all time high” den 3 oktober och sjönk sedan 13 procent fram till årsskiftet.

Högkonjunkturen har mattats av i Europa

I Europa inleddes året optimistiskt med starka framåtblickande indikatorer som pekade på en fortsatt stark konjunktur. Optimismen har dock inte infriats och tillväxten har successivt under året mattats av. Den politiska utvecklingen har troligtvis haft en viss påverkan. Svårigheter att bilda regering i Tyskland och Italien och därefter budgetproblem i Italien och Frankrike har dämpat framtidstron. Dessutom har Brexit-förhandlingarna legat som en våt filt över marknaden hela året. Trots den tydliga avmattningen har ECB hållit fast vid sitt beslut att minska på den penningpolitiska stimulansen. Från och med årsskiftet har de avslutat sina nettoköp av obligationer och legat fast med prognosen att en första räntehöjning kommer efter sommaren 2019. Inflationen har sjunkit tillbaka till 1,6 procent i december från 2,2 procent så sent som i oktober.

Hög aktivitet i svensk ekonomi trots dämpning

I Sverige fortsatte den starka konjunkturen under det första halvåret, men en avmattning har skett under andra halvåret. BNP-tillväxten under det tredje kvartalet var till och med negativ med 0,2 procent. En tydlig nedgång i bostadsbyggandet efter oron under hösten 2017 och en svagare privat konsumtion har varit de största anledningarna till dämpningen. Prisutvecklingen på småhus följde två olika riktningar. Sjunkande priser i Stockholm och Göteborg med kringliggande kommuner och därtill svagt sjunkande priser i närliggande län till Stockholm. I övriga landet fanns en annan riktning där priset på småhus varit oförändrat eller stigande. Att prisutvecklingen på villor i landet som helhet blev i stort oförändrad den senaste tolvmånadersperioden beror på att 50 procent av det totala försäljningsvärdet skedde i något av de tre storstadsområdena. Antalet villaförsäljningar nådde en toppnotering 2018 med nästan 54 000 sålda objekt. Detta kan dock ställas i relation till det totala antalet villor på cirka 2 miljoner. Genomsnittsräntorna på bolån sjönk under året som en följd av en större konkurrens om kunderna. Nya aktörer har etablerat sig och pressar marginalerna för traditionella aktörer. Bolånemarknaden domineras dock fortfarande av storbankerna som har cirka tre fjärdedelar av marknaden. Dock står storbankerna endast för 50 procent nyutlåningen i dagsläget.

En hög sysselsättningsgrad och ökat kostnadstryck fick Riksbanken att i december avisera den första reporäntehöjningen på 7 år. Samtidigt indikerar Riksbankens prognos en långsammare höjningstakt än vad som tidigare indikerats. Inflationsprognoserna är något nedreviderade de närmaste åren. Riksbankens besked fick de korta marknadsräntorna att röra sig uppåt medan de längre sjönk svagt. Den utdragna regeringsbildningen efter höstens val har inte haft någon större påverkan på finansmarknaderna. Den svenska budgetdisciplinen är fast rotad och en stor majoritet i Riksdagen står bakom målet om en budget i balans över konjunkturcykeln.