Lantbruksåret i fokus på Höstmötet

Växtodlingssäsongen och förutsättningarna för skörden har präglats av stora variationer inom landet. Att skillnaderna har varit större än normalt märks i de regionala sammanställningar av skördeläget som Landshypotek presenterade i september.

Den totala spannmålsskörden för året beräknas enligt Jordbruksverkets prognos uppgå till 5,0 miljoner ton. Det är lägre än förra årets knappt 6,0 miljoner ton, och 7 procent lägre än genomsnittet för föregående femårsperiod (inklusive 2018). Sent vårbruk följt av en varm och torr sommar förklarar det sämre utfallet.

Priserna på spannmål och oljeväxter har haft en stigande trend och har under och efter skörd varit på historiskt höga nivåer. Förklaringen ligger i nedjusteringar av den globala skörden under sommaren med låga utgående lager. Stigande energipriser, brist på frakt liksom exportrestriktioner i Ryssland bidrar också till den högre prisbilden.

Den fortsatta goda efterfrågan på svenskproducerade livsmedel håller i sig. Marknadsandelen för inhemska animalieprodukter fortsätter att stärkas. Resultatet av den undersökning som Landshypotek presenterade i september visade att 85 procent av de svenska konsumenterna oftast, eller endast, försöker att handla svenskproducerad mat. Kvaliteten uppfattas som hög och man väljer i stor utsträckning svenska livsmedel för att gynna svenskt lantbruk, trakten och de lokala producenterna. Flera värdesätter svenska produktionsmetoder som till exempel den jämförelsevis t låga antibiotikaanvändningen, men även andra aspekter inom hållbarhet.

Den goda efterfrågan på svenskproducerade livsmedel har bidragit till att avräkningspriserna, dvs. det pris som lantbrukaren får betalt för sina animalieprodukter, legat på en relativt hög nivå i jämförelse med tidigare år. Tillgång och kvalitet efter årets grovfoderproduktion är också relativt god. Det har gett företag med mjölk-, nötkött- och lammproduktion, samt företag med hästverksamhet ett bra utgångsläge att planera sin produktion. Nötköttsproduktionen har under året också återhämtat sig efter torkan 2018.

Året har visat att sjukdomsutbrott är en påtaglig risk att förhålla sig till inom lantbruket. Företag med grisproduktion har fortsatt påverkats av utbrott av afrikansk svinpest i delar av världen. För EU har det inneburit att handelsmönster har förändrats och produktionen minskat i medlemsländer som haft utbrott. I Sverige har det bidragit till de högsta avräkningspriserna i EU under en längre period.

Verksamheter med fjäderfä har haft utmaningar till följd av fågelinfluensan. Flera stora utbrott skedde i Sverige under första halvåret. De tidigare utbrotten har medfört en brist på djur och att flera företag haft svårare att planera produktionen, men eftersom den har korta cykler väntas kapaciteten återgå till det normala inom ett par månader. Överlag verkar drabbade producenter klara sig väl genom sitt kunnande och goda försäkringsskydd. Fortsatt finns risk för ökad smittspridning i landet.

Konjunkturen för skogsägarna har varit gynnsam med högre priser på timmer och massaved, drivet av en stark efterfrågan på sågade trävaror globalt kombinerat med utbudsbegränsningar. Efterfrågan på papper har också stigit som följd av en återhämtning i ekonomin internationellt. Den växande e-handeln bidrar också till ökad efterfrågan på papper.  En viss avmattning av konjunkturen inom skogsindustrin har skett under andra halvåret.

Årets säsong av svärmning av granbarkborre är över. Ännu finns inga prognoser över skadeläget jämfört med tidigare säsonger. En sen vår och fler naturliga fiender kan ha bidragit till minskad svärmning, mindre spridning och färre skador. Samtidigt var sommaren på många håll varm och torr, vilket gynnar granbarkborren.

Den goda konjunkturen under inledningen av året, den ökade efterfrågan på svenskproducerade jordbruksprodukter och det låga ränteläget har lett till en ökad investeringsvilja. Det syns i fler förprövade stallplatser och högre priser på åkermark. God konjunktur på skogsråvara, lågt ränteläge och långsiktigt stabil placering har även gjort att priset på skogsmark har stigit.

Efterfrågan på flera insatsvaror har ökat efter att restriktioner kring pandemin har lättat. Den tidigare lägre produktionstakten har tillsammans med logistikproblem inneburit sämre tillgång på flera insatsvaror och kraftigt stigande priser under framförallt hösten. Priserna har främst stigit för energi, gödsel, och foder. I takt med prisökningarna tilltar oron för hur detta kommer att slå mot lönsamheten för lantbruksföretagare. Det finns en osäkerhet i hur lång tid det kommer att ta innan marknaderna är i bättre balans.

Det finns ett stort politiskt intresse för de gröna näringarna inom flera områden, som exempelvis entreprenörskap, sysselsättning, hållbarhet och livsmedelsförsörjning. Det visar sig bland annat genom att jordbruket i och med pandemin numera klassas som en samhällsviktig verksamhet. Det återspeglas också i allmänhetens syn på lantbruket, vilket bekräftas av Novus-undersökning gjord på uppdrag av Landshypotek.

Under året har flera politiska diskussioner väckt frågor, bland annat vad gäller skogspolitiken och ägande- och brukanderätten.

Även EU-kommissionens förslag på taxonomi för gröna investeringar ger upphov till många obesvarade frågor. Att ha ett EU-regelverk för det som kan anses grönt och hållbart är positivt, men för svenska skogsägare är förslaget oroande. Landshypotek har under året fortsatt att delta i det offentliga samtalet om taxonomin och lyft flera av de problem som finns med förslagets utformning som utmanar den svenska synen på skogsbrukets roll, privata skogsägandet och hållbart brukande. Risken är stor för att investeringar leds bort från – i stället för till – skogen, och att den nytta som det svenska skogsbruket bidrar med inte tas tillvara.

Beslut har också fattats om den kommande jordbrukspolitiken inom EU, vilken gäller från och med januari 2023. Processen för den nationella tillämpningen har efter beslutet kunnat börjas. Den svenska utformningen kommer ha betydelse för jordbrukets konkurrenskraft och investeringsvilja under kommande år.

En ny proposition om skogen ”Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund” (prop 21/22:58) har nu lagts till riksdagen.