Efter Riksbankens räntebesked: ” Att jämföra och se sig om efter alternativ är viktigare än någonsin”
Idag, torsdag 24 november, höjde Riksbanken styrräntan, med 0,75 procentenheter. Det är fjärde höjningen bara i år i försöken att förhindra att inflationen biter sig fast. Den nya styrräntan på 2,5 procent börjar tillämpas från och med 30 november, vilket framförallt kommer att påverka de rörliga låneräntorna. Även sparräntorna kan komma att öka, där Landshypotek tidigt tog täten med två höjningar under hösten.
Lite förenklat kan styrräntan liknas vid en penningpolitisk gas och broms. Genom dagens ytterligare kraftfulla höjning hoppas Riksbanken minska risken för att inflationen biter sig fast. För när hushållens ränteutgifter ökar sjunker efterfrågan på varor och tjänster och därmed pristrycket.
Styrräntan påverkar även andra räntor och dagens beslut har framför allt en direkt påverkan på de rörliga låneräntorna. De osäkra framtidsutsikterna har även gjort att kreditpåslaget har ökat, det vill säga den kompensation som investerare kräver för att låna ut pengar till banker.
– Då Landshypotek, liksom andra banker, påverkas av utvecklingen på räntemarknaden, kommer utlåningsräntorna fortsätta att höjas, säger Åke Källström, chef för Treasury Execution på Landshypotek Bank.
Och det förväntas komma ytterligare höjningar från Riksbanken. Enligt Åke Källström har marknaden redan prisat in att styrräntan kan stiga till över tre procent i februari.
– Efter många år med ytterst låga räntor kommer räntan troligen att stanna på denna högre nivå under en period, som i ett historiskt perspektiv ändå inte är uppseendeväckande hög. Räntorna på längre bindningstider prisade tidigt in Riksbankens räntehöjningar och har stigit till en nivå som kunderna inte väljer i samma utsträckning längre. De flesta låntagare med rörlig ränta föredrar därför att fortsätta rörligt just nu. Den senaste tiden har räntan på längre bindningstider börjat röra sig nedåt, vilket indikerar att marknaden förväntar sig att räntan ska börja sänkas igen redan i slutet på 2023.
Många ligger rörligt
Stefan Malmström, affärschef för jord- och skogsutlåningen på Landshypotek Bank, uppskattar att ungefär hälften av de 350 miljarderna som landets jord- och skogsbrukare har i banklån ligger på rörliga avtal.
– Även med årets räntehöjningar är det först nästa år som de högre lånekostnaderna kommer att ge ett ordentligt avtryck i resultaträkningarna, säger Stefan och välkomnar alla kunder som är rådvilla att höra av sig för att diskutera vad som kan vara de bästa alternativen utifrån sina ekonomiska förutsättningar.
Allt angelägnare att se över sin privatekonomi
Även för många hushåll är de stigande bolånekostnaderna och kostnadsökningarna på allt från bensin till uppvärmning och mat kännbara.
En effekt av oroligare tider märks också i att en allt högre andel av hushållens sparpengar sätts på sparkonton. Och det är inga småpengar det handlar om. Under årets andra kvartal uppgick svenskarnas nettoinsättningar på bankkonton till hela 97 miljarder kronor.
– Konkurrensen på bankmarknaden har ökat de senaste åren, vilket har varit positivt för kunderna. Att vara aktiv genom att räkna på och se sig om efter bra bolåne- och sparalternativ är viktigare än någonsin, menar Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef på Landshypotek Bank.
Under hösten har Landshypotek Bank gått i bräschen och höjt sparräntorna vid två tillfällen och fortsätter att utmana på bolånemarknaden genom att erbjuda konkurrenskraftiga bolåneräntor till landets alla villa- och fritidshusägare.
– Bolånekostnaderna är för många en stor utgift och räntorna skiljer sig åt en hel del mellan olika banker. Vissa kan du behöva ta kontakt med för att förhandla räntan, andra publicerar öppet sina ränteerbjudanden för olika löptider på sina hemsidor. Hos Landshypotek kan du som husägare känna dig trygg med att alla kunder med samma förutsättningar som du har – utifrån bostadens värde, lånebelopp och tidpunkt – erbjuds samma ränta, säger Catharina.
Vilka snitträntor för rörliga bolån (3-månaders) som kunderna fick hos Landshypotek Bank jämfört med fyra storbanker under januari – oktober 2022 ser du här:
| Snitträntan för rörliga bolån | Landshypotek | Handelsbanken | Nordea | SEB | Swedbank |
| Januari | 1,17% | 1,42% | 1,71% | 1,39% | 1,47% |
| Februari | 1,17% | 1,40% | 1,72% | 1,38% | 1,46% |
| Mars | 1,15% | 1,36% | 1,70% | 1,43% | 1,47% |
| April | 1,14% | 1,35% | 1,73% | 1,47% | 1,49% |
| Maj | 1,28% | 1,51% | 1,99% | 1,77% | 1,66% |
| Juni | 1,48% | 1,65% | 2,04% | 1,94% | 1,89% |
| Juli | 1,90% | 2,04% | 2,51% | 2,14% | 2,19% |
| Augusti | 2,23% | 2,30% | 2,75% | 2,48% | 2,48% |
| September | 2,66% | 2,69% | 3,06% | 2,72% | 2,94% |
| Oktober | 2,73% | 3,13% | 3,39% | 2,94% | 3,10% |
Snitträntorna är hämtade från finansportalen.se. Där kan du även jämföra olika långivares bolåneräntor med 1 – 5 års löptider.
Tidigare bolåneräntejämförelser mellan Landshypotek Bank och de fyra storbankerna i tabellen ovan för åren 2019–2021 för olika lånebelopp och löptider finns att ta del av här