Risk att EU förbjuder lån till skogsbruk
EU-parlamentet har nyligen antagit ett skarpt förslag till nytt regelverk för skogen. I praktiken innebär reglerna närmast ett stopp för banker att ge lån som finansierar svensk skog och svenskt skogsbruk. Om förordningen som i dagarna förhandlas inom EU blir verklighet får det dramatiska konsekvenser för Sverige som skogsnation, 300 000 familjeskogsbrukare och deras möjligheter att bidra till klimatmål och samhällsutveckling.
EU:s lagtexter och beslutsprocesser är ofta komplexa och svårtillgängliga. Per Lindblad och Martin Kihlberg, vd respektive hållbarhetschef och chefsjurist på Landshypotek Bank, skriver idag i Svenska Dagbladet om den nya avskogningsförordningen som är på väg fram och nu förhandlas om inom EU.
I praktiken innebär de nya reglerna som de nu är skrivna av EU-parlamentet att det skulle bli ytterst svårt – för att inte säga i praktiken omöjligt – för banker och andra finansiella institut att kunna ge lån för att finansiera investeringar i svensk skog och svenskt skogsbruk.
Förslaget till avskogningsförordning som EU-parlamentet antagit innebär nämligen att:
- Banker och andra finansiella institut får enligt förslaget inte låna ut pengar till kunder om det finns mer än en försumbar risk att kunden inte efterlever kraven i den nya förordningen.
- I förordningsförslaget krävs bankerna, och därmed bankkunderna, på en omfattande informationsinhämtning. Utifrån informationen ska banken göra en riskbedömning för om just ett specifikt skogsbruk uppfyller de väldigt otydliga och vaga kraven på vad som avses med avskogning eller skogsförstörelse, krav som egentligen siktar på att motverka global avskogning och inte är formade för de svenska skogarna.
- Informationsbördan landar hos de flera hundratusentals svenska privata skogsägarna. Den onödiga administrationen ger högre kostnader, men framförallt är det osäkert om det är möjligt för en familjeskogsbrukare att ens få fram data.
- Om banken inte kan säkerställa att det inte finns mer än en försumbar risk att kunden inte skulle efterleva de ytterst otydliga kraven i förordningen får banken inte låna ut pengar till kunden. Det skulle även innebära en påtaglig risk för negativ värdepåverkan för landets skogsägare.
- Gäller inte bara nya lån. Enligt förslaget har bankerna tolv månader på sig att inhämta all information och därefter utföra riskbedömningarna för nuvarande kunder. För en bank med tusentals familjeskogsbrukare som kunder är det en omöjlighet. Om en redan beviljad utlåning enligt det nya regelverket skulle vara förbjuden hamnar kunderna och bankerna i en otroligt svår situation. Förordningens effekter skulle strida såväl mot kundskyddet och avtalsrättsliga åtaganden.
– Den globala avskogningen är ett allvarligt problem för världens naturmiljöer, biologiska mångfald och klimatet. Därför är det självklart mer än välkommet att EU tagit initiativ till en förordning som ska motverka att EU-ländernas agerande och konsumtion bidrar till den globala avskogningen. Men EU missar målet rejält när regelverket nu utformas så att det på ett dramatiskt sätt riskerar drabba svenska skogsägare, ekonomin och hållbar utveckling. Det är svårt att förstå hur ett förslag som i grunden vill göra gott kan träffa så fel, säger Martin Kihlberg.
– Vi har finansierat det svenska familjeskogsbruket i snart 190 år. Vi har inte tidigare varit med om att familjeskogsbrukare och svenska skogsbruket har varit under en sådan stor press och mötts av så bristande politisk förståelse som det nu gör från EU. Detta i en tid när vi istället borde stärka skogsägandet och skogsbrukandet som en nödvändig del av den gröna omställningen. Skogsbrukets bidrag i omställningen är oumbärligt, säger Per Lindblad.