Debattartikel i SvD: EU riskerar förbjuda lån till skogsbruk

Den globala avskogningen är ett allvarligt problem för världens naturmiljöer, biologiska mångfald och klimatet. Därför är det välkommet att EU nu behandlar förslag till en ny avskogningsförordning, som ska motverka att EU-ländernas agerande och konsumtion bidrar till den globala avskogningen.

Förordningen siktar således inte på de svenska skogarna. Men trots det utformas nu ett regelverk i EU som på ett dramatiskt sätt riskerar drabba svenska skogsägare, ekonomin och hållbar utveckling.

EU-parlamentet har nämligen i förslaget utvidgat tillämpningsområdet för avskogningsförordningen till att även gälla finansiering och därmed omfatta alla bankkunder som är kopplade till skogsbruk. Svenska skogsbrukare kopplas därmed till ett regelverk om global avskogning. Konsekvenserna av denna utvidgning är dramatisk för svenska skogsägare, banker och skogsorganisationer. Med de skrivningar som EU-parlamentet beslutat om riskerar utlåning till skog i Sverige och övriga EU i praktiken att förbjudas.

Banker och andra finansiella institut får enligt förslaget nämligen inte låna ut pengar till kunder om det finns mer än en försumbar risk att kunden inte efterlever kraven i den nya förordningen.

I förordningsförslaget krävs bankerna, och därmed bankkunderna, på en omfattande informationsinhämtning. Utifrån informationen ska banken göra en riskbedömning för om just ett specifikt skogsbruk uppfyller de väldigt otydliga och vaga kraven på vad som avses med avskogning eller skogsförstörelse, krav som egentligen siktar på att motverka global avskogning och inte är formade för de svenska skogarna.

Informationsbördan landar hos de flera hundratusentals svenska privata skogsägarna. Den onödiga administrationen ger högre kostnader, men framförallt är det osäkert om det är möjligt för en familjeskogsbrukare att ens få fram data.

Om banken inte kan säkerställa att det inte finns mer än en försumbar risk att kunden inte skulle efterleva de ytterst otydliga kraven i förordningen får banken inte låna ut pengar till kunden. Det skulle även innebära en påtaglig risk för negativ värdepåverkan för landets skogsägare.

Det här gäller inte bara nya lån. Enligt förslaget har bankerna tolv månader på sig att inhämta all information och därefter utföra riskbedömningarna för nuvarande kunder. För en bank med tusentals familjeskogsbrukare som kunder är det en omöjlighet. Om en redan beviljad utlåning enligt det nya regelverket skulle vara förbjuden hamnar kunderna och bankerna i en otroligt svår situation. Förordningens effekter skulle strida såväl mot kundskyddet och avtalsrättsliga åtaganden.

Ytterligare en absurd effekt av förslaget är att kraven som ställs på bankerna vid utlåning till skogsbruk skulle bli betydligt högre än de krav som ställs på finansiering av andra sektorer såsom finansiering av kolkraft och andra fossila och klimatskadliga verksamheter.

Det är svårt att förstå hur det är möjligt att träffa så fel med ett regelverk som i grunden vill göra gott. Landshypotek har finansierat det svenska familjeskogsbruket i snart 190 år. Vi har inte tidigare varit med om att familjeskogsbrukare och svenska skogsbruket har varit under en sådan stor press och mötts av så bristande politisk förståelse som det nu gör från EU.

Detta i en tid där vi istället borde stärka skogsbruket och skogsägandet som en avgörande del i samhällsutvecklingen. Skogen och de 300 000 privatägande familjeskogsbrukarna utgör grunden i den gröna omställningen och är en grundpelare i försörjningstryggheten av energi och förnyelsebar råvara. Svenska skogsägares klimatbidrag är oumbärliga.

Om förslaget att inkludera finansiella aktörer kvarstår efter de förhandlingar som nu sker mellan rådet, kommissionen och parlamentet riskerar vi att hindra den gröna omställning som är nödvändig och som även krävs utifrån EU:s klimatambitioner.

Där får vi inte hamna! Övergångsregeringen och den tillträdande regeringen måste skyndsamt och kraftfullt agera i EU för att det svenska skogsbruket kan fortsätta att utvecklas och bidra med den avgörande samhälls- och klimatnyttan.

Per Lindblad, vd
Landshypotek Bank

Martin Kihlberg, Hållbarhetschef och chefsjurist
Landshypotek Bank