Konsumenterna villiga att betala mer för maten när produktionskostnaderna ökar
Läget är tufft för många av landets matproducenter efter de kraftiga prisökningarna på framförallt gödsel, foder, el och diesel. Samtidigt bekräftar en färsk undersökning att en majoritet av konsumenterna tycker att det är rimligt att matpriserna stiger när lantbrukarnas kostnader ökar. Även viljan att handla svenskproducerat håller i sig.
De ökade kostnaderna för produktion, transporter, förpackningsmaterial etc. märks redan i livsmedelsbutikerna. Om det rör sig om en temporär puckel eller om matpriserna kommer att stabilisera sig på en högre nivå finns det olika bud om. Konsumenterna verkar ändå ha en stor förståelse för prisökningarna – i varje fall om de kommer bönderna till del.
Undersökningen som Novus gjort bland allmänheten på uppdrag av Landshypotek i månadsskiftet januari/februari visar nämligen att nära 9 av 10 svenskar anser att det är rimligt att livsmedelspriserna stiger då lantbrukarnas kostnader ökar.
– Resultatet är en stark bekräftelse på att de allra flesta kan tänka sig att betala mer för svenskproducerade livsmedel med hög kvalitet om det ökade priset i butiken ger mer pengar till lantbrukaren, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank.
Svenskproducerat står sig
Trots att hushållens kostnader för el, bensin etc. också har ökat de senaste månaderna, visar det sig att viljan att handla svenskproducerad mat stått sig relativt stabilt. Närmare 6 av 10 (58 %) säger sig vara beredda att betala mer för livsmedel som är producerade i Sverige, vilket är på samma nivå som i augusti 2021.
– Det är glädjande att det verkar finnas en utbredd förståelse för att svenska lantbrukare behöver få betalt för sina produkter. Det visar hur viktigt många tycker att det är med svenskproducerade livsmedel, grön företagsamhet och levande landsbygder. Det finns en stark tilltro till inhemska livsmedel och en kvalitet i det svenskproducerade som kan få kosta. Sen gäller det att lantbrukaren också får del av de höjda priserna genom att få mer betalt för sina produkter, säger Per Lindblad, vd på Landshypotek Bank
Däremot verkar köpfrekvensen av svenskproducerade livsmedel ha minskat, även om den fortfarande är på en relativt hög nivå. Sju av tio konsumenter säger att de oftast försöker handla svenskproducerad mat, att jämföra med närmare åtta av tio (77 %) i augusti 2021.
Det visar undersökningen:
- Bred förståelse för höjda livsmedelspriser
Nära 9 av 10 (88 %) tycker det är rimligt (ganska eller mycket rimligt) att livsmedelspriserna stiger när lantbrukarnas kostnader ökar. - Majoriteten är fortfarande beredda att betala mer
Närmare 6 av 10 (58 %) är beredda att betala mer för livsmedel som är producerade i Sverige, medan 3 av 10 (28 %) inte är det, vilket inte är några signifikanta förändringar i frågan sedan augusti 2021. - Köpfrekvensen av svenskproducerad mat har minskat något
Sedan augusti 2021 har andelen som oftast försöker handla svenskproducerad mat minskat med 7 procentenheter, samtidigt som andelen som handlar ibland har ökat.
7 av 10 (70 %) försöker oftast handla svenskproducerad mat medan 8 % uppger att de enbart handlar svenskproducerad mat.
Novus har på uppdrag av Landshypotek Bank genomfört webbintervjuer genom Novus slumpmässigt rekryterade Sverigepanel i månadsskiftet jan/feb 2022.
Se hela undersökningsresultatet här (pdf)
5,7 miljarder i ökade kostnader
I november räknade LRF med att de ökade priserna på insatsvaror skulle belasta svenskt lantbruk med 4,1 miljarder på årsbasis. Efter årsskiftet har kostnaderna fortsatt att stiga. LRFs nya beräkning visar att de nu ligger på 5,7 miljarder kronor.
Läs mer om den kraftigt stigande kostnadsutvecklingen för svenskt jordbruk på lrf.se