Lantbruksföretagarna vill satsa på sina verksamheter

Viljan att utveckla sina verksamheter är stor bland landets lantbruksföretagare. I höstas svarade varannan lantbrukare med över 50 hektar (51 %) och heltidsbönder (48 %) att de skulle återinvestera ett eventuellt överskott i sitt lantbruksföretag. Det är den högsta noteringen sedan 2012, då frågan började ställas. Undersökningsresultatet visar också att viljan att lägga ett överskott på underhåll av till exempel byggnader och maskiner också är större än någonsin.

Den goda investeringsviljan märktes även av den ökade efterfrågan på finansiering under 2021. Marknadstillväxten för lån med jord- och skogsfastighet som säkerhet var under hösten 5,5 procent.

  – Det finns en stark drivkraft bland våra kunder att satsa på sina verksamheter. Antalet kreditpropåer för bland annat fastighetsinvesteringar, inomgårdsutrustning och energiinvesteringar ökade förra året. Men den branta prisstegringen på insatsvaror, högre byggkostnader och stigande räntor har lett till en större återhållsamhet generellt, och framförallt för kostsammare investeringar; som nya stallar och utökade antal djurplatser, säger Stefan Malmström, affärschef inom jord och skog på Landshypotek Bank.

Nuläget har helt klart blivit tuffare för många lantbruksföretagare, konstaterar Stefan och tillägger.....
 – Vi är väl rustade för att kunna stötta, bedöma den enskildes läge och ta till vara de möjligheter som finns genom en tät dialog med våra kunder.  

Lagar efter läge

Per-Olof Hilmér som driver ett lantbruksföretag med inriktning på växtodling, gris- och energiproduktion - och är ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening som företräder de jord- och skogsbrukande medlemmarna - menar att det gäller att vänja sig vid svängningar och att ha strategier för såväl nyinvesteringar och underhåll som inköp och försäljning. Men liksom många andra lantbrukskollegor har han fått anpassa verksamheten efter de kraftiga prisstegringarna. För honom har det framför allt handlat om att tackla elpriserna. Med en stor grisproduktion är förbrukningen stor.

 – I december landade elnotan på 130 000 kronor ex moms, mot ett tidigare snitt kring 25 000 kronor ex moms. Det är inte hållbart, så vi har satt in alla åtgärder vi kan för att sänka förbrukningen, berättar Per-Olof nyligen i en intervju i ATL.  Bland annat har ljustiderna i stallarna sänkts ned fyra timmar per dygn och ytterbelysningen släckts, men störst spareffekt har minskningen av antalet tvättar mellan grupperna gett.

Samtidigt betonar Per-Olof att grunden för ett lönsamt lantbruk som utvecklas och investerar för framtiden är att det som produceras fortsätter att efterfrågas. Och att trenden inom de gröna näringarna i mångt och mycket ändå är positiv återspeglas bland annat i historisk höga spannmåls- och rapspriser, en stark efterfrågan på svenskproducerade livsmedel och en glödhet fastighetsmarknad. De höga priserna på avsluten visar på en fortsatt stark framtidstro på ägandet och brukandet av jord och skogsmark.

Det visar undersökningsresultatet

• Den genomsnittliga investeringsviljan bland Sveriges lantbruksföretagare har ökat från hösten 2019 (35 %) till hösten 2021 (41 %), vilket är den högsta noteringen sedan 2012 då frågan började ställas.
• Viljan att lägga ett överskott på underhåll av till exempel byggnader och maskiner har också ökat. Att 49 % kan tänka sig att göra det är även den högsta nivån sedan 2012.
• Intresset för att satsa på verksamheten märks också i att låneamorteringar har minskat kraftigt sedan 2019 (30 %) och ligger kvar på den lägsta nivån (19 %) sedan mätningarna startade 2012 (26 %). Amorteringsviljan har såldes sjunkit till förmån för att investera och göra underhåll.
• Intresset för konsumtion är på en fortsatt mycket låg nivå (3 %), också den lägsta noteringen sedan 2012.

Här finns det fullständiga undersökningsresultatet att ladda ned som pdf

Om undersökningen
Frågorna är ställda på uppdrag Landshypotek Bank och har ingått i en postal enkät – Sveriges Lantbruk – genomförd av Landja Marknadsanalys som gått ut till 1 000 bönder varje vår och höst sedan 1973. Mätningen är representativ för alla svenska lantbruksföretagare med över 10 hektar åker.