Positiv känsla kring vårsådden i stora delar av landet

Gynnsamt väder har under de senaste veckorna bidragit till en sammantaget positiv lägesbild av vårsådden. Samtidigt finns stora utmaningar som lägger sordin på stämningen. Höga priser på insatsvaror som diesel och gödsel pressar redan små ekonomiska marginaler hos lantbruksföretagarna. I Mälardalen och uppåt Gävleborg har dessutom stora arealer med höstsådda grödor, särskilt raps, slagits ut av det tidigare för kalla vädret. Landshypotek har pejlat av läget kring vårsådden i Skåne, Gotland, Örebro, Östergötland, Sörmland, Uppland och Gävleborg.

Samhällskritisk sektor i en orolig tid

Utöver det fruktansvärda mänskliga lidande som kriget i Ukraina orsakar, påverkar det också den globala livsmedelsförsörjningen. Enorma sädesfält har omvandlats till slagfält, i en av världens största nationer för produktion av spannmål. I kombination med de omfattande nedstängningarna i Kina, som ett svar på nya utbrott av Covid-19, leder det till att världens livsmedelsförsörjning kraftigt hämmas utifrån såväl produktion som varuflöden. Det oroliga omvärldsläget sätter fokus på Sveriges förmåga av klara av sin egen försörjning av livsmedel.

Det svenska lantbruket har blivit en samhällskritisk angelägenhet som snabbt förflyttats högt upp på den politiska dagordningen. Fredagen innan Valborg presenterade regeringen förslag på att stärka Sveriges livsmedelsberedskap. Sveriges landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg konstaterade: ”Livsmedelsförsörjningen är en av de viktigaste samhällsfunktionerna som alltid ska fungera, i alla lägen, i hela landet”.

Hur det går för vårsådden har stor betydelse för svenskt lantbruk och svensk livsmedelsförsörjning.

Generellt positivt läge för vårsådden

Stora delar av lantbrukssverige har nu kommit en bra bit in i vårbruket. Den rundringning som Landshypotek gjort bland svenska lantbrukare i olika delar av landet ger en indikation om att vårsådden överlag har rullat på bra.

De höga priserna på viktiga insatsvaror som gödsel och diesel skapar ökad osäkerhet och pressar marginaler hos många lantbruksföretagare. Samtidigt finns det positiva faktorer. Vädret har på många håll varit mer stabilt och gynnsamt jämfört med förra året. Avsalupriserna, d v s vad lantbrukaren får betalt för sina varor, förbättras.

– Eftersom vi har ett extremt kostnadsläge på insatsvaror som diesel, gödningsmedel med mera kommer det att slå hårt i kalkylen. Men vädermässigt ser förhållandena bra ut så här långt, både tidsmässigt och att jorden spruckit upp fint efter många köldnätter under vintern. Det borde leda till att vårgrödorna får en bra start på växtodlingssäsongen, säger Carl-Fredrik Isaksson, lantbrukare utanför Linköping och ledamot i regionstyrelsen för Landshypotek Ekonomisk Förening.

Men stora arealer raps har slagits ut i Mälardalen och Gävleborg

Även om lantbrukare i Mälardalen och Gävleborg rapporterar att vårsådden generellt gått bra, är det flera som konstaterar att stora arealer av de grödor som odlades i höstas har utvintrat, dvs förstörts efter att ha tagit rejält stryk av det kallare vädret som varit. Det säger lantbrukare i både Sörmland och Uppland, som också tillägger att flera lantbrukare i Mälardalen har drabbats. Oljeväxter, som raps och rybs, har drabbats särskilt hårt.

Problemet sträcker sig även längre norrut:

– Generellt sett har vårsådden gått bra. Men nästintill all min höstodlade rybs har förstörts. Förlusten blir extra kännbar nu när priset på oljeväxter är högt, säger Aron Westlin, som är ekobonde i Valbo utanför Gävle och ordförande i regionstyrelsen för Landshypotek ekonomisk förening. Han bedömer att ett dussintal lantbrukare i trakten har drabbats av liknande skador.

Att odla eller inte odla – vårens stora fråga i lantbrukssverige

Runt om i Sverige har det under våren funnits frågor bland många lantbruksföretagare kring de senaste månadernas kraftiga kostnadsökningar på energi och andra viktiga insatsvaror. Vad ska man ha för strategi? Ska man odla eller lägga marken i träda?

– Det är en tid med svåra utmaningar för många lantbruksföretagare. Kostnaderna på insatsvaror har stigit kraftigt och höjer risken. Samtidigt ser vi prishöjningar på produkterna som lantbrukaren säljer även om det släpar efter i tid. Störningar i världshandeln och ökat intresse för svenskt livsmedel bör driva upp priserna ytterligare och därmed kompensera de höjda kostnaderna. Många arbetar nu hårt över landet för den bästa strategin i rådande läge. Det positiva är att samhället nu ser behovet av ett livskraftigt svenskt jordbruk, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank