Stor investeringsvilja – men kostnadsökningarna utmanar lantbruksföretagarna

I den undersökning Landshypotek lät göra under hösten svarade ungefär hälften av Sveriges lantbrukare med över 50 hektar åker (51 %) och heltidsbönderna (48 %) att de framförallt skulle återinvestera ett eventuellt överskott i den egna verksamheten. Allra mest utmärker sig investeringsviljan bland större djurhållare, där nästan sex av tio (58 %) sa sig vilja det.

Under den senaste tiden har många lantbruksföretagarna mött dramatiska kostnadsökningar, bl.a. för el, diesel, gödsel och foder, vilket har gjort framtiden mer osäker.

  – Det går ännu inte att bedöma de ekonomiska konsekvenserna fullt ut av det som nu sker. Lantbruksföretagare är vana vid att hantera årsvariationer ur flera aspekter, men de ökade kostnaderna för insatsvaror och risk för stigande räntor kan innebära en lägre investeringsvilja under 2022, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank.

Bilden av ett ganska svårbedömt läge, med inslag av både möjligheter och tuffa utmaningar, bekräftas på regional nivå.

"Duktiga företagare manövrerar sig fram"

Så är läget i Örebro och Östergötland: 

– Det finns en stark vilja bland lantbruksföretagen att utveckla verksamheten här i Örebrotrakten. Flera investeringar i spannmålsanläggningar stod klara inför skörden 2021 då man vill göra sig mer oberoende av prisutvecklingen på spannmålsmarknaden. Det är några riktigt stora framtidssatsningar i djurproduktion i “pipen”. Då de är planerade sedan flera år tillbaka påverkas de inte av dagens volatila priser, säger Lars-Johan Merin, lantbrukare i Fellingsbro utanför Lindesberg och ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Örebro.

Lars-Johans bild är också att fastighetsaffärer och generationsskiften fortsätter i oförminskad takt i regionen  och att duktiga landsbygdsföretagare har manövrerat sig fram med spridda inköp av insatsvaror och försäljning av växtodlingsprodukter till nuvarande goda priser.

Liknande tongångar hörs också från Östergötland. Johan von Kantzow, lantbrukare utanför Söderköping och ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i regionen, beskriver situationen så här;

– Jag upplever ett fortsatt intresse bland mina lantbrukskollegor härikring att investera; särskilt i ny teknik som både bidrar till en mer rationell och långsiktigt hållbar verksamhet. Tron på att äga jord och skog är fortsatt stark och har ännu inte dämpats av aviserade räntehöjningar eller stigande råvarupriser, säger Johan.

Samtidigt är läget mer osäkert......

– Många djurgårdar har stor andel egenproducerat foder och när allt foder inte behöver köpas in är påverkan på likviditeten mindre. Men det finns en stor osäkerhet då vi är i lågsäsong nu och inget bränsle eller gödsel förbrukas. Det finns de som inte köpt in gödsel ännu. Lantbruksföretagarna har helt enkelt inte realiserat den höga kostnadsnivån fullt ut ännu, säger Lars-Johan Merin.

Även i Östergötland hörs oroliga tongångar kring kostnadsökningarna, där Johan von Kantzow märkt av att fler börjar bli försiktiga med nya investeringar inom djurproduktion och menar att det troligen är en konsekvens av högre räntor och råvarupriser, men också av ökade regelkrav, arbetskraftsbrist och risken för sjukdomar, som svinpest och fågelinfluensa.

– Den svåra biten är om kostnadsökningarna kommer att kunna tas ut i höjda priser i konsumentledet och därmed bättre på balansräkningen för oss producenter. Innan den balansen uppnås lever många jordbruksföretagare med en tuff likviditetssituation, säger Johan.

”Det är ett tufft och varierat läge”

Så är läget i Skåne: 

– Vi ser att det går fortsatt bra för vissa, till exempel växtodlare med betor och raps. För andra, särskilt grisproducenter, är läget betydligt tuffare. Även mjölkproducenter riskerar att få det svårare då de höjda kostnaderna för foder, diesel och konstgödsel gör det dyrare att producera vallfoder, säger Stig Lundström, som är skogsbrukare i Östra Göinge och ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i region Skåne.

Stig Lundström lyfter även fram att det är viktigt att ta hjälp av och prata med andra som är kunniga inom lantbruk, särskilt när man upplever svårigheter. Dels för att känna att man inte är ensam med sina utmaningar, dels för att se vad det finns för lösningar.

– För många lantbrukare kan det lätt kännas ensamt när man stöter på tuffare tider, men då är det också viktigt att ha nån att bolla med. Tillsammans med andra kunniga går det ofta att se lösningar för en i grunden sund verksamhet. Prata med andra lantbrukare, prata med din bankkontakt specialiserad på jord och skog, betonar Stig. 

Marianne Andersson, som bedriver växtodling på Söderslätt utanför Trelleborg tillsammans med sin make och är vice ordförande för Landshypotek Ekonomisk Förening i Skåne, bekräftar att många lantbruksföretagare såklart oroas över de ökande kostnaderna, men tror samtidigt att många ändå känner en trygghet i att svensk livsmedelsproduktion står på en stabil grund.

– Nu gäller det att se tiden an och samtidigt se vad man kan göra för förändringar i sin egen verksamhet för att kanske till och med komma starkare ur denna tuffa tid, säger Marianne Andersson.

”Kostnadsökningarna ökar intresset för energiinvesteringar”

Så är läget på Gotland: 

Investeringsviljan finns bland öns lantbruksföretagare, men det höga kostnadsläget på insatsvaror gör att många lantbrukare skjuter upp sina investeringar. Det säger Stefan Pettersson, kundansvarig på Landshypotek Bank i Visby, och bedömmer att det kan bli en växande ekonomisk utmaning för flera.  

Stefan Pettersson, som har mångårig erfarenhet inom lantbruksfinansiering på Gotland, konstaterar att det ändå finns branscher som har fått en del av kostnadsökningarna täckta av högre priser på sina produkter. Det gäller främst de som producerar mjölk, spannmål och oljeväxter.

– De höga elpriserna slår särskilt hårt mot djurproduktionen, som förbrukar stora mängder el. Gödelpriserna är på rekordnivåer, och det finns de lantbrukare som ännu inte handlat upp årets behov. Kött- och äggproducenter drabbas även av dyrare foder, säger han. 

De investeringar som nu är mest aktuella är framförallt sådana som kan sänka kostnaderna. Det höga kostnadsläget på el och diesel har till exempel ökat intresset för att investera i solceller.

– Det har varit ett stort intresse för att investera i solceller och det lär inte bli mindre framöver. Allt fler ser värdet av att bli mindre sårbara utifrån kraftiga prisfluktuationer på energisidan, berättar Stefan Pettersson.

På längre sikt ser han att det fortfarande finns en tydlig framtidstro inom lantbruket på Gotland. Många generationsskiften har genomförts och är under planering.