Landshypoteks affärschefer kommenterar Riksbankens räntebesked

Idag, onsdagen, 26 april, höjde Riksbanken styrräntan med en halv procentenhet, till 3,5 procent. Det var enligt förväntan utifrån den höga kärninflationen i Sverige och det som redan prisats in på räntemarknaden. Stefan Malmström, Landshypoteks affärschef för jord- och skogsutlåningen, och Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef med ansvar för bolån och sparande, kommenterar räntebeskedet och vad det kan innebära för kapitalkostnaderna, investeringsviljan och andra ekonomiska beslut framöver.

Styrräntans funktion och syfte är att styra dagslåneräntan på marknaden och påverka andra räntor i ekonomin så att inflationsmålet uppnås. I mars sjönk inflationen enligt KPIFXE – som bortser från ändrade bolåneräntesatser och energiprisutvecklingen – till 8,9 procent på årsbasis, att jämföra med 9,3 procent i februari. Trots den senaste tidens något positiva inflationstecken är den höga kärninflation det främsta skälet till dagens fortsatta räntehöjning från Riksbanken.

För Landshypotek, som verkar i samma samhällsekonomi som andra, har den kraftigt stigande ränteutvecklingen gjort att marknadsförutsättningarna har ändrats. Bland annat har kredittillväxten för närvarande saktat in när osäkerheten ökat bland kunderna kring vad som är en bra ränta och plånböckerna för många blivit tunnare.

  – Effekterna märks på ett förändrat kundbeteende. Med en negativ kredittillväxt på marknaden och en sjunkande omsättning av pengar i samhället har vi behövt agera på ett annat sätt för att fortsätta att ge bästa nytta för kunderna. Det har inneburit ett ökat fokus på att erbjuda riktigt bra inlåningsräntor, där vi gått i täten och utvecklingen varit stark, samt att ha en tät kontakt med våra kunder, säger Catharina Åbjörnsson Lidgren.

Och dagens besked från Riksbanken var väntat.

  – Lantbrukare har gjort sina kalkyler utifrån fortsatt stigande räntor, men med högre kostnader ser vi att många just nu är mer återhållsamma med nödvändiga investeringar i sina verksamheter. På längre sikt riskerar det att bromsa utvecklingen av svenskt jord- och skogsbruk och svensk självhushållning. Därför hoppas jag att räntehöjningarna stannar upp för att landa på en ny mer förutsägbar nivå snart, vilket vi ser tecken på att de kommer göra. Det gör det enklare för våra kunder, förtagarna inom de gröna näringarna, att lägga fast sina framtidsplaner och planera sina satsningar, konstaterar Stefan Malmström.

Även bland bolånekunderna märks en mer fortsatt avvaktande hållning.

  – Räntorna har förändrats snabbt för många bolånekunder, med flera höjningar på kort tid vilket såklart påverkar de flestas vardagsekonomi rejält. Förhoppningsvis stabiliseras ränteläget framåt hösten vilket gör det lättare för kunderna att jämföra räntorna mellan olika aktörer. För med tydligare och mer bedömningsbara spelregler minskar osäkerheten bland låntagarna och gör det lättare att agera, menar Catharina Åbjörnsson Lindgren.

Det högre ränteläget har gett kontosparandet ett uppsving

I ett stigande ränteläge tog Landshypotek redan i höstas täten med att snabbt höja sparräntorna. Sedan dess har inlåningsräntorna höjts flera gånger, varav den senaste, med 0,30 procentenheter, gjordes i måndags, 24 april.

  – Ett tryggt buffertsparande där pengarna kan förräntas tills de behövs igen efterfrågas av allt fler. Många nya kunder har hittat till oss och tidigare kunder har åter aktiverat sitt kontosparande det senaste halvåret. Landshypoteks inlåningsvolymer har växt med 11 miljarder sedan vi återuppväckte vårt sparerbjudande i september förra året. Har du pengar på ett transaktionskonto med låg eller ingen ränta alls som du inte behöver för stunden finns all anledning att låta dem växa tryggt på ett sparkonto utan bindningstid i stället, tipsar Catharina.

Nästa räntebesked från Riksbanken lämnas 29 juni.

Konjunkturprognos

Konjunkturinstitutet presenterade i slutet av mars en ny konjunkturprognos. I takt med att både hushåll och företag pressas allt hårdare av hög inflation och stigande räntor är bedömningen att den svenska ekonomin under året kommer in i en lågkonjunktur för att under 2024 vända uppåt igen.