Landshypoteks affärschefer kommenterar Riksbankens räntebesked

Den nya styrräntan gäller från den 27 september och hur den högre räntenivån påverkar ekonomin på lite längre sikt, och när och hur snabbt inflationen kan falla tillbaka till målet på två procent, är det som Riksbanken baserar dagens och framtida räntebeslut på. Till det ska läggas hur andra centralbanker agerar. Det finns dock risk för att den tidigare allmänna uppfattningen att räntenivåerna här efter ska plana ut och stabiliseras inte blir verklighet.

Ytterligare höjningar kan komma innan ränteläget stabiliseras

Både Stefan Malmström, affärschef för jord & skog, och Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef för bankens bolån och sparande, tror att en ytterligare höjning kan komma även i november. Den svenska kronan är fortsatt för svag och sannolikt behöver Riksbankens styrränta vara högre än ECB:s för att vända den utvecklingen. ECB höjde sin viktigaste styrränta till 4,00 procent vid senaste mötet så Riksbanken ligger lite efter.

Vad som är positivt är att inflationen ser ut att var på väg ned och kärninflationen föll i september tillbaka till 7,2 procent från en topp på 9,3 procent i februari. Både Catharina och Stefan konstaterar att om den utvecklingen fortsätter kanske Riksbanken kan slippa höja i november.

Men mot bakgrund av att marknaden förväntar sig en styrränta mellan 4,00–4.25 procent i slutet av detta år, och Landshypotek liksom andra banker, påverkas av utvecklingen på räntemarknaden, tror båda att utlåningsräntorna sannolikt kommer att fortsätta att höjas under hösten.

Hushållens buffertar försvagas

Samtidigt har effekten av det senaste årets räntehöjningar ännu inte slagit igenom i hushållens och företagarnas ekonomi fullt ut. Konjunkturutsikterna fortsätter dock att försämras och hushållens buffertar försvagas.

– Jag tror att allt fler nu börjat förstå att det högre ränte- och kostnadsläget är här för att stanna, och att vårt konsumtionsbeteende behöver förändras när de ökade kostnaderna gräver allt större hål i plånböckerna, säger Catharina.

Det som redan minskat något är varukonsumtionen. Det omfattar även hushållens livsmedelsinköp där en genomsnittlig matkasse har gått upp över 20 procent i pris sedan januari 2022.

Catharina ser också att osäkerheten kring hur räntemarknaden kommer att utvecklas framöver märks i en mer avvaktande hållning bland bolånekunderna. Många kunder som har haft rörlig ränta har märkt av den snabbt stigande räntenivån. Även lantbruksföretagarna utmanas av högre kapitalkostnader.

Så hur ska jag som har stora bolån eller bottenlån på en jord- eller skogsbruksfastighet tänka?

Det troliga är att vi får fortsätta att leva med höga räntor ytterligare en tid även om ekonomin befinner sig i recession, det vill säga en tillbakagång. Helt klart är i varje fall att lånat kapital kommer att ha en betydligt större påverkan på företagets och den egna ekonomin framöver, jämfört med de tidigare åren med negativ styrränta.

– För dig som har bolån var de snitträntor som bankerna redovisar tidigare en bra hjälp vid jämförelser, men när räntorna förändrats i så snabb takt kan de nu vara mindre träffsäkra och nivån ha ändrats därefter. Mitt bästa råd innan ränteläget har stabiliserats är att kolla med banken vad som är aktuell ränta och fundera på om det är värt att ligga rörligt eller om du kanske ska binda om delar av ditt lån så att du vet vad du kommer att betala i ränta under en tidsbegränsad period, säger Catharina.

Osäkert läge även bland lantbrukskunder

Stefan Malmström, affärschef för jord & skog, märker även av det osäkra ekonomiska läget bland bankens lantbrukskunder.

– Upplever man att läget är osäkert och instabilt sitter man mer still i båten och undviker stora kraftiga rörelser. I stället görs mindre förbättringar och effektiviseringar kontinuerligt. Även vårens Lantbrukspanel visade att många lantbrukare upplever det höga kostnadsläget som utmanande, verkligen tänker på lönsamheten och är mer återhållsamma med nödvändiga investeringar i sina verksamheter. På längre sikt riskerar det att bromsa utvecklingen inom de gröna näringarna och svensk självhushållning. Därför hoppas jag att räntan inom det närmaste halvåret landar på en ny mer förutsägbar nivå. Det gör det enklare för våra kunder, förtagarna inom de gröna näringarna, att lägga fast sina framtidsplaner och planera sina satsningar.

Catharina och Stefan hälsar att du som kund alltid är välkommen att höra av dig till kundservice eller din kundansvariga för att stämma av läget vid behov. Ett tips är också att koppla upp dig på Landshypoteks återkommande digitala räntespaningar. Nästa hålls den 2 november med start klockan 9.15. Ingen föranmälan behövs och länken publiceras på landshypotek.se/rantemarknaden strax innan mötet startar.

Räntan på sparkonton påverkas också

Ett högre ränteläge har också inneburit högre sparräntor. Just den här aspekten har diskuterats en del i media på sistone där en del pekar på att en del banker inte höjer sparräntorna lika snabbt. Men Landshypotek har stuckit ut. Sedan Riksbanken började höja styrräntan har banken varit en av de snabbaste på marknaden att höja sparräntorna. På lite drygt ett år har Landshypotek höjt sparräntorna hela 11 gånger. På Landshypoteks mest populära sparkonto är räntan idag 3,75 %.

– Många kunder uppskattar räntan vi kan erbjuda på konton som dessutom har helt fria uttag. I en tid då många hushåll kämpar med höga kostnader i sin vardag blir det allt viktigare att se vad man kan göra för val för att stärka sin ekonomi. Vi märker att det finns ett stort intresse för trygga sparformer med bra ränta, samtidigt som man snabbt kommer åt sina pengar, säger Catharina.

Se Landshypoteks bolåneräntor
Se Landshypoteks sparränta för privat sparande
Se Landshypoteks sparräntor för dig inom lantbruket